Hoppa till huvudinnehåll

Hundratals finländare väntar på nya organ – 15-åriga Emma är tacksam över ny njure och nytt liv

Emma fick en ny njure. Hon får besök på Nya barnsjukhuset av youtubarna MiskaMh och roponen.
Höjdpunkten på sjukhuset: Youtubarna roponen och MiskaMh besöker Emma på Nya barnsjukhuset i samband med att hon fick en ny njure. Emma fick en ny njure. Hon får besök på Nya barnsjukhuset av youtubarna MiskaMh och roponen. Bild: privat Njurtransplantation,Nya barnsjukhuset,organtransplantation,MiskaMh

Mediciner, dropp, kanyler som ständigt byts på olika platser i kroppen. Sällan till skolan, ofta hemma i skydd mot infektioner. Det var 15-åriga Emma Tornbergs liv länge. Men inte mer, för sedan ett halvår tillbaka har hon en ny njure.

Emma har sedan födseln haft en genetisk njursjukdom som innebär att njuren förtvinar. Sjukdomen är ytterst sällsynt, med några få fall i Finland.

Emma och hennes bror har maximal otur, båda har samma sjukdom. Men båda har i dag en ny njure, även om vägen dit har varit lång.

– Jag minns när jag fick samtalet, berättar Emma Tornberg. Jag skulle gå på körlektion när telefonen ringde med beskedet: Vi har hittat en njure åt dig!

– Jag bara skrattade och hoppade, så glad blev jag. Sedan väntade jag tills mamma kom hem, vi packade och beställde en taxi till sjukhuset.

Hon väntade på att få leva ett vanligt liv, utan att vara kopplad till en maskin varje natt på grund av dialysen.

– Jag kunde drömma om att börja leva utan att tänka på vad jag äter och när jag äter. Jag ville börja idrotta och känna mig frisk.

Artikeln fortsätter under bilden.

Emma Tornberg är tacksam över njuren hon fick i april. Den har gett mig ett nytt liv, säger hon.
Emma kände sig utanför i skolan då hon tvingades vara så mycket borta. Få av hennes skolkamrater vet att hon har fått en ny njure. Emma Tornberg är tacksam över njuren hon fick i april. Den har gett mig ett nytt liv, säger hon. Bild: Yle/Anna Savonius organtransplantation,Njurtransplantation,Emma Tornberg

Fler levande donatorer behövs

Emma fick sin njure av en död donator. Det är också den vanligaste formen för organdonation.

– När det gäller levande donatorer ligger vi fortfarande efter många andra länder, säger njurspecialisten Patrik Finne. Tröskeln att fråga en närstående ifall hen vill donera är fortfarande hög.

Så var det också för Emma. Hon ville inte besvära sina släktingar i Sverige med saken.

Varför det är så svårt att be släktingar donera organ vet läkarna inte.

– Vi måste bli bättre på att informera om det här, betonar Finne. Det finns många fördelar med en levande donator.

Artikeln fortsätter efter bilden.

Patrik Finne är njurspecialist vid Mejlans sjukhus i Helsingfors.
Patrik Finne hoppas att fler levande donatorer skulle höra av sig. Friska personer klarar sig med en njure, påminner han. Patrik Finne är njurspecialist vid Mejlans sjukhus i Helsingfors. Bild: Yle/Anna Savonius organtransplantation,Njurtransplantation,läkare,patrik finne

Finne förklarar att man med en levande donator bokstavligen kan "lyfta in och ut" en njure, via bredvidliggande operationssalar.

– Tiden då njuren är utanför kroppen blir kort och det ger bättre förutsättningar för mottagaren att leva med det nya organet, säger han.

Hur många väntar i kö? Siffrorna här:

  • 567 finländare väntade i slutet av september på ett nytt organ
  • 370 personer har fått ett nytt organ mellan januari-september i år
  • I Finland transplanteras njurar, lever, hjärta, lungor, bukspottkörtel och tunntarm
  • Källa: Njur- och leverförbundet

    Jag drömmer om att resa till Grekland, USA och Australien― Emma Tornberg

    En ny njure möjliggör ett nytt liv för Emma. På grund av infektionsrisken var det svårt att vara i skolan, omöjligt att resa, för att inte tala om att idrotta.

    – Ett år efter transplantationen får jag resa och först vill jag åka till Grekland, där var vi mycket när jag var riktigt liten.

    Hon njuter av att få vara med kompisar och ute med hundarna - och hon drömmer om att börja spela ishockey. Helsingfors IFK är favoritlaget, det syns på speltröjan och halsduken som hänger i hennes rum.

    – Vi ser på alla matcher, säger hon, många släktingar i Sverige spelar och har spelat på högsta nivå. Tornberg är namnet, småler hon.

    Artikeln fortsätter efter bilden.

    Emma Tornbergs familj är stora hockeyfans. inte svårt att gissa laget, här poserar hon med HIFK:s skjorta och halsduk.
    Hockeylaget med stora bokstäver - HIFK. Emma och hennes familj ser alla lagets matcher. Emma Tornbergs familj är stora hockeyfans. inte svårt att gissa laget, här poserar hon med HIFK:s skjorta och halsduk. Bild: Yle/Anna Savonius Njurtransplantation,njurar,ishockey,HIFK Hockey,Emma Tornberg
    En dag i sänder gäller. Man måste orka ta hand om sina barn― Mari Tornberg

    Mari Tornberg har två barn med samma, sällsynta njursjukdom.

    – Emma var i treårsåldern när läkarna frågade om jag vill veta ifall hon har samma sjukdom som sin ett år äldre bror Jere.

    Mari säger att ingen kände till den genetiska läggningen för sjukdomen. Hon märkte att något var på tok när storebror Jere var så törstig hela tiden.

    – Först trodde jag att det var diabetes. Efter testerna fick vi veta att han hade en njursjukdom. Sedan testades Emma och provet var positivt.

    I dag känner Mari stor tacksamhet för att båda hennes barn har fått ny njure. Jere tvingades vänta i två års tid på ny njure, Emmas tur kom efter ett halvt år i kön.

    Jag är så tacksam över dem som har donerat sina organ till mina barn― Mari Tornberg

    Hon säger att organdonatorerna har räddat livet på hennes barn. Man kan säga att de är friska nu.

    Artikeln fortsätter efter bilden.

    Mari Tornbergs båda barn har en genetisk njursjukdom. För henne har vägen till nya njurar för dem båda varit lång.
    Hundarna hjälper Mari Tornberg att orka i vardagen. De håller sällskap, både inne och ute. Mari Tornbergs båda barn har en genetisk njursjukdom. För henne har vägen till nya njurar för dem båda varit lång. Bild: Yle/Anna Savonius Njurtransplantation,föräldraskap,Mari Tornberg
    Alla borde tänka på de här sakerna― Mari Tornberg

    – När man dör har man inte användning för sina organ längre. Du kan däremot ändra eller rädda andras liv genom att donera dem.

    Hon berättar att hennes vänner efter att ha följt med Emmas och Jeres kamp beslutat sig för att donera sina organ.

    – Det är oerhört viktigt att kunna ge chansen till nytt liv för andra människor. Ett organdonationskort underlättar det för alla parter, också för dem som blir kvar.

    Hon förklarar att man tack vare ifyllt donationskort kan använda organen genast. Det är också viktigt att meddela de anhöriga om donationsbeslut.

    Vilka hinder finns för organdonation? Kolla här!

  • ett dåligt allmäntillstånd
  • aktiv cancer
  • långvariga infektioner
  • öppna sår i huden, som inte läks
  • Många väntar på sjukhuset, mellan liv och död― Emma Tornberg

    – Man kan leva med en njure, vet jag själv som har bara en njure. Många väntar i dag, i en kamp mot tiden, på ett nytt organ, säger Emma Tornberg.

    Hon vädjar till allmänheten, mitt under pågående donationsvecka, att ge tillstånd till organdonation i social- och hälsovårdstjänsten Kanta.

    – Det är så belönande att kunna hjälpa och det är så stor tacksamhet jag känner över att själv fått en ny njure, betonar hon.

    Behövs donationskortet?

  • Lagstiftningen har ändrats, man antar i dag att alla finländare går med på att donera sina organ.
  • Ett donationskort hjälper ändå vårdpersonalen att snabbt hitta donatorer, till exempel med hjärndöda personer.
  • Tala alltid med dina anhöriga. Berätta för dem att du vill donera dina organ om något allvarligt händer.
  • Kruxa för ditt medgivande i "kanta", det räcker som grönt ljus för organdonation
  • Källa: njurspecialisten Patrik Finne.

    Diabetiker sedan barndomen får ett nytt liv

    Det är vid intensivvårdsavdelningarna som identifikationen av donatorer är särskilt viktig. Patrik Finne berättar att samarbetet här hela tiden blir bättre när det gäller att identifiera hjärndöda patienter.

    Njurar behövs mest, i år kan man komma upp till 300 transplantationer - nytt rekord!

    20-30 personer får nya bukspottkörtlar i år.

    – Det är fantastiskt att se hur livskvaliteten ökar för dem som får både ny njure och ny bukspottkörtel, säger Finne vidare.

    Fantastiskt att kunna hjälpa unga med livet framför sig― Patrik Finne

    Det finns fall som etsar sig fast på läkarnas näthinna.

    För Patrik Finne är det unga personer med svår typ 1-diabetes sedan barndomen.

    De kan ha skador på njure och näthinna eller nervskador. Det handlar om människor som hela livet haft höga blodsockernivåer och svårigheter med insulinbehandlingen.

    – Med ny njure och bukspottkörtel blir de av med både dialysbehandling och insulinbehandling - det är fantastiskt och glädjande för en läkare att se, säger Finne.

    Njurarnas och bukspottkörtlarnas betydelse just i Finland är stor, då Finland kommer etta på den bekymmersamma listan med mest diabetes typ-1 i hela världen.

    Här kan du fylla i ett organdonationskort!

    Läs också

    Nyligen publicerat - Hälsa