Hoppa till huvudinnehåll

Tummen upp för längre arbetsdagar inom industrin: "Jag är numera mycket piggare och jag mår bättre"

Risto Hovi, vd på BillerudKorsnäs Finland och Johanna Järviaho, skiftesmästare på pappersfabriken i Jakobstad. De är iklädda vita hjälmar och skyddskläder.
Risto Hovi och Johanna Järviaho på BillerudKorsnäs. Risto Hovi, vd på BillerudKorsnäs Finland och Johanna Järviaho, skiftesmästare på pappersfabriken i Jakobstad. De är iklädda vita hjälmar och skyddskläder. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Billerud Korsnäs,jakobstad

Det talas en hel del om att gå ner i arbetstid till sextimmarsdagar. Men inom industrin har det redan en längre tid varit vanligt att göra tvärtom. Systemet med längre dagar har varit i bruk i flera år på BillerudKorsnäs i Jakobstad och nu går också Boliden i Karleby upp till tolvtimmarsdagar. Och man gör det på arbetstagarnas begäran.

I Finland har diskussionen om en förkortad arbetsdag tagit fart igen efter att trafik- och kommunikationsminister, Sanna Marin (SDP), för en tid sedan lyfte fram frågan.

Men idén är absolut inte ny. Mellan åren 1996 och 1998 pågick nämligen ett försök med kortare arbetsdagar i Finland.

Totalt 20 kommuner deltog i försöket, där 1 320 arbetstagare förkortade sin arbetsvecka till 30 timmar. Samtidigt anställdes 580 personer för att täcka upp för det arbetskraftsbehov som uppstod.

Det skapades jobb och samtidigt fick man en mindre sliten personal.

Kostade för mycket

Även privata företag deltog i försöket, som till slut föll på grund av flera faktorer. Bland dem det faktum att största delen av samhället följer rytmen 8-17.

Dessutom gick 90-talets recession mot sitt slut och det fanns inte ett lika akut behov av att sysselsätta folk.

För att då inte nämna det faktum att det kostar mycket pengar att anställa folk för att kompensera för kortare arbetsdagar.

I Sverige har man gjort flera försök med förkortad arbetstid med bibehållen lön.

Personalen på Boliden lobbade för längre arbetspass

Det samma, det vill säga mindre stress och bättre mående, kan dock gälla även om man väljer att jobba längre dagar – vilket är rätt vanligt inom industrin.

På BillerudKorsnäs pappersfabrik i Jakobstad har man haft tolv timmars arbetspass i flertalet år.

Och nu vid årsskiftet inför även Boliden i Karleby samma system, under en provperiod på ett år. Man gör det uttryckligen på personalens begäran.

Petri Partanen är arbetarnas huvudförtroendeman på Boliden.

– Vi har under flera års tid velat testa systemet. Förra våren fick vi, efter flera års lobbande, ordna en omröstning bland personalen. Hela 85 procent ville testa, säger Partanen.

Boliden Kokkolas zinkfabrik i Karleby.
Boliden i Karleby testar på tolv timmars arbetspass. Boliden Kokkolas zinkfabrik i Karleby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Boliden Kokkola,zinkfabrik

Bättre betyg för tolvtimmarsskiften

Partanen säger att Arbetshälsoinstitutets undersökning om skiftesarbete inom industrin hjälpte en hel del.

Undersökningen ger mycket bättre betyg för tolvtimmarsskiften jämfört med åttatimmarsskiften.

– Andelen anställda som var nöjda med sitt skiftsystem var klart högre bland dem som arbetade i tolvtimmarsskift, än bland dem som arbetade i åttatimmarsskift. De rapporterade färre sömnstörningar och tillbud, effektivare återhämtning och högre vakenhetsgrad, säger äldre forskare Sampsa Puttonen.

Systemet med tolvtimmarsskift har fördelar också för arbetsgivaren.

Det är lättare att hantera produktionsavvikelser, eftersom man har mer tid att identifiera problemet och komma på en lösning under ett tolvtimmarsskift än under ett kortare skift.

Tolv timmar är en lång arbetsdag. Men efter att man blivit van och fått in pauser så är det ett fungerande system

En nackdel är att det visade sig vara svårare att hitta vikarier till tolvtimmars skiften än till åttatimmars skiften.

Även informationsgången kan vara svår att ordna.

– När man har varit ledig sex dagar i rad behöver man stöd av arbetsledningen för att få grepp om vad som har hänt, säger forskare Kati Karhula vid Arbetshälsoinstitutet.

Det tar också sin tid att bli van med en fyra timmar längre arbetsdag.

– Tolv timmar är en lång arbetsdag. Men efter att man blivit van och fått in pauser så är det ett fungerande system, säger Sampsa Puttonen.

Lämpligt inom modern industrimiljö

Undersökningen i fråga kan komma att spela en betydande roll i framtiden, som vi redan sett i fallet med Boliden.

– Tidigare har man kopplat ihop tolvtimmarsdagar med risker och problem. Det finns också undersökningar som pekar på att olyckorna ökar, säger Puttonen.

Puttonen säger ändå att en modern industrimiljö tycks lämpa sig för längre arbetsdagar.

– Ta då och jämför med till exempel transport och sjukvård. Inom de sektorerna måste man säkert fundera betydligt mer på om längre arbetsdagar är vettigt med tanke på trafiksäkerhet och patientsäkerhet.

Ihållande ledighet lockar

På Boliden tror Petri Partanen att det är den längre ihållande ledigheten som intresserar arbetstagarna mest. Ur arbetsgivarens synvinkel tror han att intresset gäller lägre sjukfrånvaro.

I nuläget jobbar man sex åttatimmarsdagar i sträck, följt av fyra dagars ledighet. Med det nya tolvtimmarssystemet blir det fyra dagar jobb och sex dagar ledigt. Över tid blir det totala antalet timmar samma i båda systemen.

- När man jobbar tolvtimmarsskift får man gjort sex dagars arbete på fyra arbetspass. Den här modellen innebär alltså att en tredjedel av arbetsdagarna faller bort, men årsarbetstiden förblir den samma, säger Partanen.

Arbetshälsoinstitutets undersökning visar att sjukfrånvaron i system med tolvtimmarsskift är något lägre än i system med åttatimmarsskift.

Personalchef Tarja Halonen på Boliden säger att ledningen anser att det är värt att testa det nya systemet.

– Då får vi fakta utgående från våra erfarenheter och kan ta följande beslut, säger Halonen.

Tarja Halonen, personalchef på Boliden i Karleby. Personalchefen är iklädd orange hjälm och jacka, hon leer mot kameran.
Tarja Halonen på Boliden hoppas att resultatet är positivt.. Tarja Halonen, personalchef på Boliden i Karleby. Personalchefen är iklädd orange hjälm och jacka, hon leer mot kameran. Bild: Yle/Petra Haavisto Boliden,tarja halonen

Det tog sin tid före personalen fick ledningen övertygad om att testa systemet?

– Jo, det här har gjorts långsamt och noggrant. Vi har fört långa diskussioner om vad som skulle vara det bästa systemet.

Vad hoppas ni att resultatet blir?

– Vi ska inte spekulera för mycket, det får det kommande året utvisa. Förhoppningsvis är resultatet positivt ur så många synvinklar som möjligt, säger Halonen.

Petri Partanen uppskattar att testningen av tolvtimmarsskiften berör mellan 210 och 220 av Bolidens cirka 550 anställda.

Nöjda miner i Jakobstad

På BillerudKorsnäs i Jakobstad har man sedan några år gått in för tolv timmars arbetsdagar.

Det hela fick sin början i BillerudKorsnäs fabrik i Tervasaari år 2014. Initiativet kom från personalen och ett år senare testade man systemet i Jakobstad.

Nu skulle jag aldrig gå tillbaka till kortare dagar

Arbetsgivaren hade tre villkor för att systemet skulle bli permanent.

– Effektiviteten fick inte gå ner, sjukfrånvaron och antalet olyckor fick inte öka, säger vd Risto Hovi.

Hur ser det ut, flera år senare?

– Mycket bra. Sjukfrånvaron har hela tiden minskat och på antalet olycksfall tycks längre arbetsdagar inte ha någon inverkan, säger Hovi.

Risto Hovi, vd på BillerudKorsnäs Finland. Iklädd skyddskläder och en vit hjälm.
Enligt Risto Hovi har sjukfrånvaron minskat på BillerudKorsnäs fabrik i Jakobstad. Risto Hovi, vd på BillerudKorsnäs Finland. Iklädd skyddskläder och en vit hjälm. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Billerud Korsnäs,pappersfabrik

Johanna Järviaho är skiftesmästare på pappersmaskinen i Jakobstad. Hon var inte precis entusiastisk när hon första gången fick höra om tolvtimmarsdagar.

– Nej aldrig, tänkte jag. Men nu skulle jag aldrig gå tillbaka till kortare dagar.

Varför fungerar det här för dig?

– Jag är numera mycket piggare och jag mår bättre. Det är klart att det finns utmaningar, men det här systemet är ändå det bästa möjliga, säger Järviaho.

Johanna Järviaho, skiftesmästare på BillerudKorsnäs pappersfabrik i Jakobstad. Iklädd skyddskläder.
Till en början känns det som långa dagar, men man vänjer sig, säger Johanna Järviaho. Johanna Järviaho, skiftesmästare på BillerudKorsnäs pappersfabrik i Jakobstad. Iklädd skyddskläder. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Billerud Korsnäs,pappersfabrik

"Man vänjer sig"

Utmaningarna ja, vilka är de? En tolvtimmarsdag är trots allt just en tolvtimmarsdag.

Börjar man inte känna att koncentrationen släpper mot slutet av skiftet?

– Egentligen inte. Visst, till en början känns det som långa dagar men man vänjer sig.

– Det bör dock sägas att när man jobbar dagsskiftet från sju på morgonen till sju på kvällen finns det inte mycket ork kvar på kvällen efter jobbet. Men man måste ju planera sitt liv så att det fungerar, säger Järviaho.

Mindre personlig kontakt

Risto Hovi säger att responsen från personalen varit mycket positiv. Men visst finns det utmaningar.

– Det rör först och främst kommunikationen. Om vi vill diskutera något öga mot öga med alla så tar det fem-sex veckor. Så vi måste öka på annan sorts kommunikation, som ändå inte kan ersätta kommunikationen öga mot öga.

– En annan utmaning är övertid. Man får ju inte plussa på en tolvtimmarsdag med ytterligare tolv timmar. Så folk som har ledigt måste vara beredda att rycka ut. Men det har fungerat hittills.

Sextimmarsdagar inget alternativ

Sex timmars arbetsdagar inom industrin är något som Hovi inte ger mycket för.

– Först och främst skulle det bli väldigt dyrt. Det skulle behövas 20 procent mer personal. Dessutom blir det mycket fler resor till och från arbetsplatsen.

Hovi ser inget skäl för BillerudKorsnäs att återvända till kortare dagar.

Vad skulle Johanna Järviaho säga om hon fick höra att det blir en återvändo till det gamla systemet?

– Då säger jag upp mig. Orsaken till att jag började studera i tiderna var att jag tänkte att jag inte orkar jobba med skiftesarbete resten av mitt liv. Men sen när jag var klar med studierna blev jag erbjuden mitt nuvarande jobb och det här systemet fungerar bra för mig.

Det var i början av 2010-talet som det blev mer vanligt med längre arbetsdagar inom industrin. Då skrevs det nämligen in i kollektivavtalet som en möjlighet som inte krävde lokala förhandlingar.

Femtontimmarsskiften inom vården

Forskare Sampsa Puttonen på Arbetshälsoinstituet säger att det är vanligare med längre arbetsdagar också inom vården i t.ex. Nordamerika och Sydamerika. Men i Norden är det rätt ovanligt.

– Bortsett då från läkare, som traditionellt haft långa jourpass. Men också där har man gått mot en förkortning, säger Puttonen.

Men visst arbetar man långa dagar också inom vården. Kim Yli-Pelkola är huvudförtroendeman på Malmska sjukhuset i Jakobstad. Han jobbar på jouren som biträdande avdelningsskötare.

Kim Yli-Pelkola, Tehys huvudförtroendeman i Jakobstad och biträdande avdelningsskötare på jouren på Malmska sjukhuset.
Enligt Kim Yli-Pelkola lockar den extra fritiden arbetstagarna att köra längre skift. Kim Yli-Pelkola, Tehys huvudförtroendeman i Jakobstad och biträdande avdelningsskötare på jouren på Malmska sjukhuset. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Kim Yli-Pelkola,sjukskötare,jakobstad

På jouren har man en del som frivilligt valt att göra arbetspass på femton timmar. Det är en lokal överenskommelse som har några år på nacken. Kollektivavtalet talar om skiften på högst tio timmar.

Varför väljer man en längre arbetsdag?

– Man får en extra ledig dag, mera fritid, säger Yli-Pelkola.

Ert yrke är tungt, såväl fysiskt som mentalt. Men ni orkar ändå jobba femton timmar?

– Det beror lite på var man jobbar. Och man orkar bra om man har möjlighet till pauser.

Så femton timmar skulle inte fungera överallt på ett sjukhus?

– Det tror jag inte. Till exempel på bäddavdelningen finns det så lite resurser att man inte skulle orka med det, säger Yli-Pelkola.

Större risk för olyckor

I en rapport från Arbetshälsoinstitutet konstateras bland annat att längre arbetspass betyder större risk för olyckor på arbetsplatsen och på vägen till och från arbetsplatsen.

Forskare Mikko Härmä sammanfattar rapporten så här:

– Långa arbetspass ökar risken för olyckor inom social- och hälsovården, men i övrigt har längre pass rätt liten inverkan på arbetstagarens välmående.

– Dock är längre arbetspass mer påfrestande för äldre och för personer som bara klarar av att jobba deltid.

Kim Yli-Pelkola har inte noterat att olyckorna skulle ha ökat.

– Men det är klart, har man inte möjligheten att ta pauser så ökar riskerna.

Passar längre skiften för dig personligen?

– Jag har längre skiften några gånger per månad och det fungerar för mig. Många tycker att det är för tungt och att man inte får ordentligt med sömn dagen efter. Men jag har klarat det bra.

Hur skulle du ställa dig till att gå in för sextimmarsskiften, skulle det fungera?

– Vi har inte tillräckligt med personal för det. Det skulle kräva 30 procent mer personal och det får vi inte ihop här i nejden, säger Yli-Pelkola.

Artikeln uppdaterad kl. 13.45 med förklaring om hur antalet arbetsdagar och ledigheten förändras av en övergång till tolvtimmarsskiften

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten