Hoppa till huvudinnehåll

Kolumn: Det här var Finlands sämsta landskamp sedan Hasse Backes dagar

Finlands fotbollslandslag deppar.
Jukka Raitala, Joona Toivio och Sauli Väisänen deppar efter den tunga kvalmatchen mot Bosnien-Hercegovina. Finlands fotbollslandslag deppar. Bild: Lehtikuva / Markku Ulander Finlands herrlandslag i fotboll

Målen haglade, besvikelsen tyngde, Bosnien-Hercegovina anmälde sitt EM-intresse. Vad gjorde Finland? Tuff fråga, det var svårt att känna igen landslaget, skriver Yle Sportens Mats Ahlnäs efter Finlands storförlust i EM-kvalet.

Är det så här det känns när verkligheten knackar på axeln?

Bosnien-Hercegovina–Finland 4–1.

Det var oskarpt och okontrollerat, omtumlande och olidligt. Det var fotbollslandslagets sämsta tävlingslandskamp sedan Hasse Backe ledde Finland genom ett segerfritt 2016.

Finland hade landat i Zenica för att göra jobbet. De ramlade rakt ner i ett stålbad.

Miralem Pjanic stod på mitten och dikterade spelet, tempot och underhållningen. Juventus-mittfältaren var alldeles utsökt och blev tvåmålsskytt.

Sead Kolasinac var ett pendeltåg på ena kanten och den bosniska offensiva trion belastade den finländska försvarslinjen tungt. De högg och högg, och till slut sade hemmaspelarna god natt till Finland.

I Viasats tv-intervju började Finlands förbundskapten Markku Kanerva formulera kritik mot domarens insats vid Bosniens straff. Det finns fog för att lyfta på det locket. Straffen såg ut att ha drag av ett mildare justitiemord och kom i ett avgörande skede av matchen.

Vi kan nämna VAR, diskutera hur i hela friden den slovakiske domaren fick för sig att vissla och i förbifarten också påminna om straffen som Italien avgjorde med i september. Den var också minst sagt tveksam och då stod en besviken Sauli Väisänen i Tammerfors-mörkret och skakade på huvudet.

Men i ärlighetens namn kan man bara landa i en slutsats efter utskåpningen i Zenica.

– Motståndarna spelade bra, vi hade inte ens koll på grunderna. Det spelar ingen roll vilken taktik man spelar med om de inte sitter. Vi tappade bollen och var slarviga. Bosnien förtjänade segern, säger Kanerva.

Kände inte igen mycket

En sådan kväll, en sådan match, ett sådant motstånd.

Under snart tre år har Markku Kanerva gjort det enkelt att känna igen landslaget. Modellen sattes tidigt, taktiken har ofta varit klockren och spelarna har sprungit tills de nästan har stupat.

Det har bland annat gett en gruppseger i Nations League, referensvinsten hemma mot Bosnien-Hercegovina och EM-doft i näsborrarna.

Nu kände man inte igen mycket. Försvarsmuren kändes skör tidigt, den föll en stund senare. Offensiven? Den existerade knappt.

Finlands bästa sekvens var sista kvarten. Då hade Bosnien redan bytt ut matchens lirare Pjanic, gjort 4–0 och njöt av en kväll som tog dem rakt in i kampen om andraplatsen i gruppen igen.

Finland var i stora stycken räddhågset och utspelat, efter de bosniska nådastötarna i första halvlek kändes hela laget uppgivet och otryggt.

Injicerade ännu mer tyngd i nästa match

Finland åker hem med svansen mellan benen, lite slagsida på kvalprojektet och en otäck Paulus Arajuuri-skada. Är mittbacksresen uträknad på tisdag?

Det är en viktig fråga. Långt mycket viktigare är ändå att Finland nollar läget och visar att djupdykningen på Balkan var en tillfällig miss i arbetet.

Landslagets EKG-kurva har varit jämn och fin i ett år. De är trygga i laget, sin spelstil och sin identitet.

Nu står de med två raka kvalförluster i ryggsäcken och en jättematch hemma mot Armenien i famnen. Förlusten i Zenica har inte förstört något, men den injicerade ännu mer tyngd i tisdagens möte med armenierna.

Det tål att upprepas att EM-biljetten fortfarande ligger inom räckhåll och Finland har det fortfarande historiskt väl förspänt. Men läget är tillspetsat – och nu måste landslaget hem, tillbaka till grunderna.

Det har varit svårt att slå Finland, det ska vara svårt att möta Finland. I kväll gjorde landslaget det lite för enkelt för motståndaren.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport