Hoppa till huvudinnehåll

Nu är det bevisat – politiker ÄR fiffiga

Ministrarna Lindström, Stipilä och Stubb håller presskonferens om arbetsmarknadsuppgörelsen.
Unik studie visar på extra bra egenskaper hos politiker jämfört med andra. Ministrarna Lindström, Stipilä och Stubb håller presskonferens om arbetsmarknadsuppgörelsen. Bild: All Over Press/Petteri Paalasmaa Juha Sipilä,Regeringen Sipilä,Alexander Stubb,Jari Lindström

I en omfattande studie med uppgifter på 14 miljoner människor, har tre universitet jämfört kompetensen hos politiker med icke-politiker under tre decennier. De förra är mer driftiga och kompetenta än de senare, oberoende av personernas sociala bakgrund.

Cirka 14 miljoner individer ryms med i undersökningen gjord av amerikanska Berkeley universitet, Uppsala universitet och Stockholms universitet.

Genom att jämföra tillgängliga uppgifter om de som valt att bli politiker mellan åren 1982 - 2010 med de vuxna svenska medborgare som inte valt att bli politiker under samma tid har man kunnat ringa in skillnader.

– Från den obligatoriska militärmönstringen finns både test på personernas ledarskapsförmåga och deras kognitiva förmåga. Utöver de här har vi noterat varje persons utbildning samt karriär i arbetslivet, berättar en av rapportens upphovspersoner OIle Folke som till vardags jobbar som lektor vid Uppsala universitet. 

För kvinnornas del finns dock inga mönstringsresultat att använda sig av. 

Genom att jämföra svenska politikers testresultat med alla de vuxna svenska medborgare som inte valde en politisk bana under 80- 90 eller 2000-talet har kunde man slå fast att de som blev politiker klarade sig klart bättre än genomsnittet i samtliga test.

Politiker har välkomnat forskningen

Genom att också beakta varje persons familjebakgrund kunde forskarna slå fast att social klass inte spelade nån roll i sammanhanget.

De som valt att bli politiker kom från både förortsetta eller strandvilla - det enda gemensamma för den gruppen var de goda resultaten i ovannämnda test.

Nyheten om att politikerna är dokumenterat fiffiga har de själva tagit emot med öppna armar. 

– Ja, vi har fått en del uppskattning. Mest kanske kring upptäckten att det är den mest kvalificerade personen i syskonskaran som sedan blir politiker, skrattar Olle Folke vid Uppsala universitet.

Den här forskningen visar också på att de som väljer politiken lika gärna kunde välja en annan privat karriär och med stor sannolikhet lyckas bra där, inte minst ekonomiskt.

De här personerna behöver antagligen inte politiken som en personlig språngbräda utan det finns andra orsaker till att man blir politiker.

Betyder kloka politiker en klok politik?

Då uppstår 10 000 euros frågan: Ger driftiga och kompetenta politiker dessutom en god politik då? 

Om de som styrde Sverige mellan 1982 och 2010 bevisligen hade bra resultat till pappers - hur förvaltade de den fina kunskapen i praktiken?

– Hmm, svårt att säga. Det är ju lite knepigt att mäta kvaliteten på politiska utfall, resonerar universitetslektor Olle Folke. Det finns visserligen en korrelation mellan kompetenta politiker och en balanserad budget till exempel men det är vanskligt att säga mera än så.

Betyder populism mindre kloka politiker - och politik?

Uppsala, Stockholm och Berkeley-universitetens massiva studie om politikers kompetens sträcker sig fram till år 2010. Efter det vet vi att populismen plötsligt blev hett stoff. 

Kim Strandberg, en vit man med halsduk står framför ett träd i höstskrud.
Statsvetare Kim Strandberg vid ÅA i Vasa Kim Strandberg, en vit man med halsduk står framför ett träd i höstskrud. Bild: Yle/Elin Willows statsvetare,kim strandberg

Redan året efter, 2011, tågade till exempel 39 oskrivna sannfinländska blad in i Finlands riksdag med en helt ny approach till politik och politisk diskussion. 

– De här politikerna lyckades ta fasta på det missnöje och den rädsla som legat och pyrt hos finländarna redan ett tag, beskriver professor Kim Strandberg vid statsvetenskapliga institutionen vid Åbo akademi i Vasa. 

Så vadå - man var nu missnöjd med de kompetenta politikernas... oerhörda kompetens?

– Det var snarare fråga om att en helt annan grupp finländare än de vanliga aktiva nu plötsligt hörde av sig och röstade på valdagen. Ett dolt missnöje, beskriver Strandberg.

Fördelarna med att få in en ny sorts politiker i och med populismen var att det kom in nya synsätt och ny retorik i riksdagen.

Den politiska debatten fick skärpas till för att också de missnöjda skulle lyssna till och involveras.

– Till nackdelarna hör att samma debatt ofta blev förenklad och svartvit. Vilket inte alltid passar in i politiken då politik är svårt och mångfacetterat. 

Som bäst görs en studie mellan svenska och finländska politikers kompetens och den väntas vara klar någon gång under 2020. Studien är ett samarbete mellan universitet i Sverige och Finland.

Här kan du lyssna på radioinslaget:

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle