Hoppa till huvudinnehåll

Våga tala om sex och övergrepp också i skolan – Yles audioserie om ungdomars krassa verklighet vill underlätta diskussionen

Scen ur audioserien Det som hände Liv
Matilda och Liv på fest. I rollerna: Mathilda Kruse och Oksana Lommi. Scen ur audioserien Det som hände Liv Bild: Jonatan Sundström Fest

Det är inte lätt att ta initiativ till diskussioner om svåra ämnen och nå ut till de unga när diskussionsämnet är känsligt. Ändå behöver också svåra diskussioner föras i skolorna. Yles audioserie Det som hände Liv bjuder på flera uppslag för diskussion.

Seriens manus har skrivits av danska Julie Budtz Sørensen och fick priset för årets bästa europeiska fiktiva audioserie på radio-, tv- och webbfestivalen Prix Europa i Berlin 2018.

I Svenska Yles tappning är serien placerad i en finlandssvensk skolvärld i Helsingfors och karaktärerna talar som eleverna gör i de svenska gymnasierna i staden.

Detaljerna är slipade i samarbete med tonåringar från Helsingfors, abiturienterna Ronja Schalin och Isabelle Sommardal samt studerande vid Tölö Gymnasiums dramakurs.

Serien är också ett samarbete med Teaterhögskolans svenska skådespelarlinje och den är regisserad av Eva-Maria Koskinen och Marcus Groth.

Isabelle Sommardal, Ronja Schalin och Eva-Maria Koskinen
Isabelle Sommardal och Ronja Schalin gick igenom manuset till audioserien Det som hände Liv, tillsammans med Eva-Maria Koskinen, för att språket skulle bli så autentiskt som möjligt. Isabelle Sommardal, Ronja Schalin och Eva-Maria Koskinen Bild: Heidi Finnilä / Yle samtal

Jag stämmer träff med Schalin, Sommardal och Koskinen i centrumbiblioteket Ode i Helsingfors för att prata om hur audioserien Det som hände Liv flyttades till en finlandssvensk huvudstadsverklighet.

Biblioteket är proppfullt, men vi hittar en liten vrå på barnboksavdelningen där vi kan tala ostört. Som av en händelse visar det sig att vi sitter bland böcker under rubriken svåra frågor.

diskussione om Det som hände Liv
Isabelle Sommardal och Ronja Schalin berättar att man ganska fort blir fångad av audioserien Det som hände Liv och vill höra den från början till slut. diskussione om Det som hände Liv Bild: Heidi Finnilä / Yle samtal

Eva-Maria Koskinen berättar att när hon bearbetade manuset till Det som hände Liv, fick hon flashbacks av sin egen gymnasietid hon kände omedelbart att här fanns många ämnen som är viktiga att diskutera.

En mångbottnad berättelse med flera olika perspektiv

Enligt Koskinen har audioserien många styrkor, en av dem är att den är mångbottnad och att det finns flera perspektiv. Det handlar om Liv som har blivit våldtagen, men också om hennes kompis Matilda som blir väldigt misstänksam mot killarna i gänget.

Det handlar också om vännerna omkring som blir osäkra och börjar sprida rykten. Några av killarna blir misstänkta på felaktiga grunder.

– Alla verkar göra någonting fel, ingen är genomgod eller genomond berättar Koskinen.

Ronja Schalin och Isabelle Sommardal gillar båda att skriva. De är intresserade av manus och båda tyckte att det var spännande att följa med hur ett riktigt manus blir till.

De beskriver processen som rolig trots att ämnet är obehagligt.

En trovärdig berättelse om ungdomars krassa verklighet

Schalin och Sommardal läste igenom manuset och gjorde korrigeringar.

Replikerna skulle låta trovärdiga och autentiska och de begrepp och ord som användes skulle vara sådana som unga i huvudstadsregionen förstår och själva använder.

De läste manuset på var sitt håll och var i videokontakt med varandra på mobilen via FaceTime.

– Ibland blev man så ivrig att läsa vidare att man glömde göra de språkliga rättelserna, skrattar Sommardahl.

Båda tycker att texten är trovärdig och att ämnet är viktigt, det var bara vissa språkliga detaljer som behövde slipas.

ur manuset till Det som hände Liv
Korrigeringar i manuset för Det som hände Liv ur manuset till Det som hände Liv Bild: Eva-Maria Koskinen manuskript

Jag frågar om verkligheten för unga på riktigt är så sexualiserad som den framstår i serien.

Ronja Schalin berättar att man nog ständigt hör kommentarer antingen om sin egen eller någon annans kropp i skolan.

Isabelle Sommardal instämmer och tillägger att man oftast blir illa till mods av kommentarer om sin kropp oberoende av om de är avsedda som komplimanger eller något annat.

Därför är det viktigt att också i skolorna diskutera hur vi ska kommunicera med varandra utan att skada varandra.

Det är vad folk gör så fort något händer, de tar fram telefonen. I vår generation dokumenterar vi allt, gör du bort dig finns dina värsta händelser på film.― Ronja Schalin

Våldtäkter hör inte till vardagen, men är ändå så pass vanliga att man hör talas om dem. På grund av sociala medier sprids informationen snabbt.

Man får också vara på sin vakt för att inte bli ertappad med att göra något pinsamt eller bli filmad i en intim situation på en fest.

– Det är vad folk gör så fort något händer, att de tar fram telefonen. I vår generation dokumenterar vi allt, om du gör bort dig finns dina värsta händelser på film, berättar Schalin.

– Och om det händer något i ett gymnasium, får alla andra gymnasier veta om det inom ett par dagar om det är tillräckligt häftigt.

#metoo rörelsen viktig

Isabelle Sommardal förklarar att informationen sprids fortare än man kan ana när någon skickar bildmaterial till en större gruppchatt.

Båda uppskattar #metoo rörelsen eftersom den uppmuntrade folk att berätta öppet om vad de har utsatts för. Att vi talar mer om övergreppen, behöver ändå inte betyda att de skulle ha ökat i antal.

ur audioserien till Det som hände Liv
Det som hände Liv, var att hon blev våldtagen efter en fest. Liv spelas av Oksana Lommi. ur audioserien till Det som hände Liv Bild: Barbro Ahlstedt/Yle Flicka

Bägge är rätt nöjda med hur serien Det som hände Liv blev.

– Den blev bättre än vad jag hade förväntat mig. Redan mot slutet av första avsnittet var man fångad och visste att man ville höra resten, säger Schalin.

– När jag började lyssna var jag först lite rädd för om det här igen är en av dessa ungdomsserier som försöker vara en ungdomsserie, men som ändå bara är dålig. Men mot slutet av första avsnittet händer någonting som jag inte kan sätta fingret på och efter det vill man sluka varje avsnitt, säger Sommardal.

Språket viktigt

För vuxna kan det vara en utmaning att ta initiativ till diskussioner om svåra ämnen. Det är inte alltid lätt att nå ut och hitta rätt tilltal.

För Eva-Maria Koskinen blev det en hjärtesak att få arbeta med ett manus på helsingforsdialekt.

– Själv har jag ofta fått anstränga mig för att tala högsvenska och komma ihåg alla ändelser på orden för att inte bli anklagad för att tala helsingforsiska. På andra orter får man vara stolt över sin dialekt, sägr Koskinen.

Hennes upplevelse från sin journalistutbildning var att österbottningar kunde få beröm för sina dialekter medan helsingforsdialekten upplevdes som ful och dryg. Dessutom innehöll den för många låneord från finskan.

– Djupt inne i mig finns det ändå någonting som gör att jag slappnar av när jag hör helsingforsdialekt och slangord.

Vilka var då de ord som måste korrigeras?

Enligt Ronja Schalin och Isabelle Sommardal begriper unga till exempel inte ordet nojig.

I stället kan man säga att man blir rädd, neurotisk, eller paranoid. Vissa finska ord används inte heller längre, som till exempel kilare (ur finskans vetää kilarit), i bemärkelsen att man blir arg eller flippar.

De förklarar att finska ord inte används särskilt mycket i helsingforssvenskan, engelska ord tar över allt mer.

– Dessutom finns det kanske skillnader beroende på om man kommer från norra, östra, södra eller västra Helsingfors, säger Schalin.

– Det finns också skillnader mellan skolorna. I Tölö gymnasium använder man ibland andra uttryck än i Lärkan, säger Koskinen.

Det finns också flera olika uttryck för samlag. Ordet knulla används fortfarande, men om man vill beskriva en kärleksfull akt använder man uttrycket ha sex.

diskussion om Det som hände Liv
Isabelle och Ronja uppmuntrar skolorna att föra samtal om de känslor som Det som hände Liv väcker, men rekommenderar att samtalen förs i mindre grupper. diskussion om Det som hände Liv Bild: Heidi Finnilä / Yle samtal

Isabelle Sommardal berättar att hon har varit med och startat ett projekt om sexualundervisning i sin egen skola, Mattlidens gymnasium.

– Vi vill att vårt projekt kommer från studerandena själva och därför vill vi vara med och planera undervisningen och diskussionerna. Vi ordnar också en temadag och baserar en del av undervisningen på en Netflixserie som heter Sex Education.

I samband med projektet ska också sexuellt våld och våldtäkt diskuteras.

Målsättningen är att hitta verktyg för att hantera svåra situationer och fungera som stöd om någon utsatts för våldtäkt.

Budskapet i serien Det som hände Liv är bättre kommunikation

Många av övertrampen skulle man kunna undvika om folk var bättre på att kommunicera, säger Eva- Maria Koskinen.

Isabelle Sommardal och Ronja Schalin tillägger att det utöver kommunikation också behövs empatifostran.

Lyssna på varandra och kommunicera och försök sätta er in i andra människors känslor, allt kretsar inte bara kring dig själv― Isabelle Sommardal

Koskinen räknar upp flera diskussionsämnen som serien ger upphov till, ett av dem är samtyckeslagen och varför den är viktig.

Man kan också diskutera sakfrågorna, det som hände och varför det hände.

– Vänskap och att kunna lita på sin vän är ett viktigt ämne. Serien ger också flera exempel på hur fel det kan gå när vi försöker vara någon som vi tror att andra vill att vi ska vara.

Ett viktigt ämne är också vilka konsekvenser det har när folks privatliv och känsliga situationer sprids i sociala medier, till åtlöje för alla.

– Lönar det sig verkligen att skicka iväg klippet där man filmat ett par på en fest, i en intim situation?

Det kan ställa till med skada för många parter en lång tid framöver. Något som i stunden känns som ett skämt kan få fatala följder. Ångrar man sig efteråt, är det för sent att radera bilderna. De finns på nätet för all framtid, påminner Koskinen.

Om vi människor var lite bättre på att kommunicera i svåra situationer som handlar om sex och närhet kunde vi säkert undvika en hel del övertramp
― Eva-Maria Koskinen

FÖRSLAG FÖR DISKUSSIONER I KLASSEN

Språk:
Frågorna kan anvndas exempelvis i samband med avsnitt 1

Talar du som Matilda, Liv och deras vänner?
Fundera på ditt talspråk, hurudant språk känns det naturligt för dig att använda i vardagen? I vilken språktradition hör du hemma?
Hur talar du med en lärare och hur med dina vänner?
Använder du mycket engelska eller finska ord i ditt språk och varför? I hurudana sammanhang väljer du ord ur andra språk?
Vad berättar språket som en människa använder om henne?


Kommunikation:

Frågorna kan användas exempelvis i samband med avsnitt 3 och 4

Varför sprids rykten som har med sex att göra så fort?
Varför händer det att intima situationer filmas och delas i sociala medier?
Vad säger det om den som postar videon? Och vad säger det om den som finns på videon?

Tänk på Peters och Mandys situation. Vem har gjort rätt och vem fel?
Hur ska man veta när den andra vill och när den andra inte vill?
Varför är samtyckeslagen viktig?

Går det att komma överens om nolltolerans för kommentarer om andras kroppar?
Hur vill du bli tröstad om du har varit med om något obehagligt?
Kan du stöda din vän som har det svårt?

Här kan du lyssna på alla avsnitten till serien Det som hände Liv









Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix