Hoppa till huvudinnehåll

70 miljoner euro till utvecklingen av social- och hälsovårdscentraler – så här fördelas pengarna landskapsvis

Krista Kiuru i riksdagen.
Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) vill satsa på basservicen. Krista Kiuru i riksdagen. Bild: Lehtikuva Krista Kiuru

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) har i dag redogjort för hur regeringen Rinne kommer att finansiera social- och hälsovårdscentraler som en del av vårdreformen.

Målet med programmet Framtidens social- och hälsocentral är att bygga upp heltäckande social- och hälsocentraler som motsvarar människors behov.

Man vill okcså säkerställa att människorna inte behöver kontakta mer än en plats för att få den hjälp de behöver. Målet är att ge patienter tillgång till grundläggande hälso-, social- och mentalvårdsservice på ett och samma ställe.

Programmets fem huvudmål

  • Tillgång – tillgången till tjänster på lika grunder och i rätt tid förbättras
  • Förebyggande – tyngdpunkten förskjuts från tunga tjänster till förutseende och förebyggande arbete
  • Kvalitet – tjänsternas kvalitet och effekt utvecklas
  • Samordning – samordningen av social- och hälsovårdstjänsterna och kontaktytorna till andra tjänster säkerställs
  • Kostnader – kostnadsökningen stävjas när de andra målen uppfylls

Källa: Social- och hälsovårdsministeriet

Regeringen kommer nästa år att satsa 70 miljoner euro för att utveckla social- och hälsovårdscentralerna.

Syftet med statsstödet är att förbättra vårdcentralernas verksamhet, men också att förkorta köerna.

Bara 40 procent av vårdcentralerna har kapacitet att erbjuda vård till klienterna inom en vecka, berättade Kiuru under en presskonferens på tisdagen.

I andra vårdcentraler kan väntetiden uppgå till tre månader.

Pengarna fördelas landskapsvis

Summan på cirka 70 miljoner euro kommer att fördelas mellan 18 självstyrande landskap.

Alla landskap kommer att utgå ifrån samma grundprocent på 1,39 procent. Därtill tillkommer en tilläggsprocent som räknas ut enligt landskapens invånarantal.

Exempelvis tilldelas Nyland, med mest invånare, en andel på 24,22 procent medan Mellersta Österbotten, med minst invånare, får en andel på 2,32 procent.

Statsstödet för social- och hälsovårdscentralerna kan sökas landskapsvis från och med december 2019 och kommunerna i varje landskap ansöker om finansiering tillsammans.

Artikeln fortsätter efter grafen.

Graf över statsstöd enligt landskap
Graf över statsstöd enligt landskap

Basservicen ska stärkas

Det är utvecklandet av basservicen som står i fokus när vårdreformen inleds. Tidigare har arbetet till en stor del prioriterat den specialiserade sjukvården.

– När social- och hälsovården nu reformeras lyssnar vi noggrant på vilka behov människorna har. Vårdgarantin skärps och i fortsättningen kommer människorna att få den vård de behöver inom en vecka. Nu satsar vi på basservicen och lägger mer vikt på förebyggande arbete, säger Kiuru.

Dessutom har regeringen lovat att ge pengar för att anställa tusen nya läkare. Kiuru säger att frågan nu blir aktuell då regeringen beviljar pengar.

Med de här åtgärderna borde man kunna locka intresserade läkare, säger hon.

– Om det här inte lyckas hur ska vi då göra det?

Vid vissa vårdcentraler har problemet varit att läkare inte velat arbeta där.

Därför är ett av regeringens mål att göra vårdcentralerna till allt mer attraktiva arbetsställen.

Detta kommer att göras bland annat genom att öka tjänsterna inom den specialiserade sjukvården samt stärka forskningsverksamheten.

Samtidigt är syftet att behandla allt fler patienter i vårdcentralerna för att lindra överbelastning inom den specialiserade sjukvården.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes