Hoppa till huvudinnehåll

Din hemkommun drabbas när du har dålig koll på dina skatter – ytterligare en sten på kommunernas allt tyngre ekonomiska börda

En ledsen spargris på två handflator.
En ledsen spargris på två handflator. Bild: Mostphotos kommunal ekonomi,besparingar,budget,pengar,Spargris,ekonomi

De nya skattekorten är en av orsakerna till att de finländska kommunerna gör ett rekordstort minus i sina bokslut i år. Årets minus är bara början för kommunerna går mot allt kärvare tider.

Kommunerna har hela året fått in betydligt mindre skattepengar än vad de hade räknat med. Under hösten har det blivit klart att det är de nya skattekorten som är den största orsaken.

Skatteförvaltningen gjorde om skattekorten så att det inte längre finns ett skilt skattekort för biinkomster. Det finns inte heller längre någon månatlig inkomstgräns, utan gränsen gäller för hela året.

Enligt en uppskattning har var tredje finländare inte varit observant och höjt sin skatteprocent, utan betalar i stället flera hundra euro extra i skatt i december.

– Enligt våra beräkningar släpar förskottsinnehållningen efter med 600 miljoner, vilket är en märkbar summa, säger Benjamin Strandberg på Kommunförbundet.

Kommunernas sammanlagda resultat verkar bli nästan en miljard på minus vilket aldrig har skådats tidigare

Eftersom många betalar sin obetalda skatt i december får kommunerna sin andel först i januari. Det här för med sig att boksluten i kommunerna i Finland ser historiskt dåliga ut.

– Kommunernas sammanlagda resultat verkar bli nästan en miljard på minus vilket aldrig har skådats tidigare, säger Strandberg från Kommunförbundet.

Inkomstregistret har inte heller fungerat som det skulle

Redan på våren slog Kommunförbundet larm om att kommunerna inte alls har fått in så mycket pengar som de enligt alla prognoser borde ha fått.

Först trodde Finansministeriet och Skatteförvaltningen att det handlade om problem med det nya inkomstregistret. Registret är en elektronisk databas över löner och pensioner. Arbetsgivare sackade efter med att rapportera löner till inkomstregistret.

Men i höstas blev det klart att bristerna i inkomstregistret bara en delorsak. De nya skattekorten var den största orsaken till skattebortfallet.

– Anmälningsproblemen till inkomstregistret har i viss mån korrigerats och förhoppningsvis är problemen med inkomstregistret lösta på det här årets sida, men det återstår att se, säger Benjamin Strandberg från Kommunförbundet.

Benjamin Strandberg, sakkunnig vid Kommunförbundet
Benjamin Strandberg från Kommunförbundet vill att Skatteförvaltningen å det snarare berättar om problemen med inkomstregistret nu är åtgärdade. Benjamin Strandberg, sakkunnig vid Kommunförbundet Bild: Finlands kommunförbund Finlands Kommunförbund,kommunal ekonomi,benjamin strandberg

På grund av kommunernas ekonomiska bekymmer beslöt regeringen i samband med budgetförhandlingarna att betala ut 237 miljoner euro av nästa års statsandelar redan i år.

– Det är lite plåster på såren. Det förfinar lite resultatet för år 2019 för kommunernas del, säger Strandberg.

Skattekortsändringen har kommit för att stanna

Det här är det första året med de nya skattekorten, men osäkerheten med systemet påverkar kommunerna också nästa år.

Det är svårt för kommunerna att uppskatta hur mycket skatt de får in nästa år och när exakt den kommer.

Det är möjligt att finländare också nästa år är lika ointresserade som i år av att korrigera sin skatteprocent enligt de inkomster de har fått eller så skärper de sig.

Kommunförbundet har dessutom svårt att hjälpa kommunerna att göra upp tillförlitliga prognoser för nästa år eftersom det är så oklart hur stora förskottsinnehållningarna blir.

– Rytmiken för hur skatterna samlas in ändras och den stora utmaningen är hur det blir med förskotten, säger Benjamin Strandberg från Kommunförbundet.

Kommunernas ekonomi blir allt sämre

Osäkerheten kring inkomsterna är stor i kommunerna på grund av Skatteförvaltningens reformer, men klart är redan nu att kommunernas ekonomi blir allt sämre.

Enligt Benjamin Strandberg på Kommunförbundet uppskattade staten i våras att kommunernas utgifter skulle öka med 2,7 procent. Den uppskattningen har i senaste prognos stigit till nästan fyra procent.

Utgifterna ökar för kommunerna då befolkningen blir allt äldre. Social- och hälsovården blir också allt dyrare. Samtidigt försvagas kommunernas inkomster.

– Det är en enkel ekvation. Det ser inte bra ut för kommunerna i det långa loppet heller, säger Strandberg.

Kommunförbundet räknar med att kommunerna måste lyfta allt mera lån. Investeringarna har ökat och investeringstrycket är stort också framöver.

Trycket är hårt i många kommuner att höja kommunalskatten nästa är enligt Benjamin Strandberg på Kommunförbundet.

– Vi kommer troligen att se ganska mycket ökningar i inkomstskattesatsen nu inför nästa år.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes