Hoppa till huvudinnehåll

Köerna till svenskspråkig tal- och ergoterapi i Borgå minskar: "När det är många på en gång i terapierna så går kön snabbare framåt"

Tre kvinnor poserar vid en vägg.
Michelle Ekman, Solveig Nystedt och Eliisa Roine är lättade över att barnen får terapin snabbare än ifjol. Tre kvinnor poserar vid en vägg. Bild: Yle / Leo Gammals Borgå,talterapi,talterapeuter,michelle ekman

För ett år sedan rådde skriande brist på svenskspråkiga tal- och ergoterapeuter i Borgå. I dag är situationen en annan. Köerna är fortfarande långa, men betas av tack vare nyanställda terapeuter.

– Nu har vi två svenskspråkiga talterapeuter, så situationen ser mycket bättre ut än i fjol, säger Eliisa Roine, servicechef vid förebyggande tjänster.

Förutom två talterapeuter har staden nu tre fastanställda, svenskspråkiga ergoterapeuter.

– I början av februari kom det en ergoterapeut till och det har hjälpt mycket. Det finns kö, men den har minskat också där, säger Roine.

Väggmålning av en solros och humlor..
Hos terapeuten kan barn lära sig prata om blommor och insekter. Väggmålning av en solros och humlor.. Bild: Yle / Leo Gammals Borgå,talterapi,talterapeuter,solros,väggmålningar

Bristen på tal- och ergoterapeuter är ett nationellt problem, men i Borgå arbetar nu Solveig Nystedt som fastanställd och Michelle Ekman vikarierar, men har ansökt en lediganslagen tjänst.

Nystedt upplever att situationen förbättrats avsevärt sedan i fjol.

– Visst är det mycket bättre att jobba nu. För ett år sedan fanns här inte en enda svenskspråkig talterapeut. Jag kom själv tillbaks från vårdledighet i januari och jobbade bara 60 procent så då gick allting ganska långsamt framåt, säger Solveig Nystedt.

Dörr med texten talterapi med färggranna bokstäver.
Barn är talterapeuternas huvudsakliga klienter. Dörr med texten talterapi med färggranna bokstäver. Bild: Yle / Leo Gammals Borgå,talterapi,talterapeuter

Solveig Nystedt och Michelle Ekman har arbetat tillsammans sedan augusti och med två talterapeuter på plats har köerna också minskat.

– Jag hade läst att det hade varit brist här, men jag kom hit med stor vilja och entusiasm. När jag såg att vi hade många barn på kö så kändes det först litet oj, oj, oj, men nu har vi jobbat väldigt bra för att den nerkortad, säger Ekman.

Exakt hur länge man behöver köa för en tid till en bedömning har Nystedt och Ekman lite svårt att beräkna.

– Det är alltid svårt att säga en exakt tid, men så snabbt som möjligt. Vi försöker få in alla barn som nu står i kö in på våren. Kön har minskat, men det finns fortfarande barn som har köat länge och tyvärr inte har fått terapier, säger Nystedt.

När det är många på en gång i terapierna så går kön snabbare framåt― talterapeut Solveig Nystedt

Terapeuterna har hittat en egen metodik i att arbeta konstruktivt och effektivt för att förkorta väntan till mottagningen.

– Vi jobbar mycket med grupper, med att barn får gruppterapier. Vi gör båda bedömningar och med barn i förskoleåldern har vi gjort så att jag drar grupperna. Michelles barn har kommit i mina grupper. Hon gör mera bedömningar och jag drar terapier. När det är många på en gång i terapierna så går kön snabbare framåt, säger Nystedt.

Väggmålning av en flicka som fångar fjärilar.
Barn lär sig prata genom ständiga övningar. En dag fångar du ordet du sökte efter. Väggmålning av en flicka som fångar fjärilar. Bild: Yle / Leo Gammals Borgå,talterapi,väggmålningar,näse hälsovårdscentral

Hur många gånger en klient behöver besöka talterapeuterna beror på ålder.

– Yngre barn kommer kanske flera gånger för att de har svårt att koncentrera sig så länge. Ett förskolebarn kommer tre gånger och så är det en föräldradiskussion efter det. Fyra gånger går åt bara till bedömning, säger Nystedt.

Talterapeuterna gör en kartläggning av barnets språkliga färdigheter, det vill säga går genom förståelse, grammatik, ordförråd, uttal och minne.

Föräldrarna får sedan ta del av de samlade iakttagelserna och tips på hur man kan träna hemma och på dagis.

Talterapeuterna besöker också daghem för att berätta hur verksamheten där kan stöda barnens språkfärdigheter.

Att läsa är ett jättebra sätt att förbättra ordförrådet för då förbättrar du samtidigt språkförståelsen och grammatiken.― talterapeut Solveig Nystedt

Nystedt och Ekman betonar att föräldrarnas roll i barnets språkliga utveckling är mycket viktig. Man ska börja redan när barnet är riktigt litet så att det vänjer sig vid böcker.

– Att läsa är ett jättebra sätt att förbättra ordförrådet för då förbättrar du samtidigt språkförståelsen och grammatiken. Utan att barnet märker det så tränar du språket. Vi uppmanar föräldrar att läsa en bok högt varje dag, säger Nystedt.

Väggmålning av två giraffer.
Att berätta saker för varandra ökar ordförrådet och förståelsen. Väggmålning av två giraffer. Bild: Yle / Leo Gammals Borgå,talterapi,talterapeuter,väggmålningar,giraff

Nystedt rekommenderar att man väljer bok efter barnets ålder. När de blir lite äldre behöver de kapitelböcker, yngre barn behöver pekböcker. Det finns massor av böcker på biblioteket som man kan låna.

Vi befinner oss nu i Östnyland och det första språk många hör och lär sig är föräldrarnas dialekt. Terapeuterna förhåller sig positivt till dialekter i förhållande till högsvenska.

– Jag kommer själv från Österbotten där vi också har ganska kraftiga dialekter. Jag ser inget negativt i att ha en dialekt. Jag tycker det är någonting vackert, säger Michelle Ekman.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland