Hoppa till huvudinnehåll

Vad gör jag med grammatiken, undrade Julia Huovinen och startade en häftig mofi-debatt: “Varför ska man som tvåspråkig lära sig finska som ett nytt språk?”

Julia Huovinen sitter vid ett bord, ler och lutar huvudet i handen.
Julia Huovinen tycker att mofi-undervisningen skulle kunna handla mindre om grammatik och mera om saker man har nytta av i vardagen. Julia Huovinen sitter vid ett bord, ler och lutar huvudet i handen. Bild: Yle / Tintin Råholm porträtt

Julia Huovinen undrade varför undervisningen i modersmålsinriktad finska ser ut som den gör, och beslöt att skriva en insändare. Hon studerar på ett gymnasium i Helsingfors och är inte nöjd. Hon önskar att man skulle få mer ut av undervisningen som man sedan kan använda i praktiska situationer i livet.

Julia Huovinens insändare startade en stor diskussion kring den modersmålsinriktade finskan, främst om hur den borde vara utformad.

Själv är hon missnöjd med det som undervisningen fokuserar på och vill ändra på det.

- Vi lär oss helt fel saker, vi borde lära oss att använda språket.

Undervisningsrådet Yvonne Nummela berättar att lärarna kan välja hur de undervisar, men att det finns teman i den nationella läroplanen som man måste följa.

För mycket fokus på grammatik

Julia Huovinen säger att de mest går igenom grammatik på lektionerna och tycker att mofi-undervisningen istället borde se ut som den vanliga modersmålsundervisningen.

- Varför ska man skilja på mofi och modersmålsundervisning för oss som är tvåspråkiga? Varför lära ut det som ett nytt språk?

Också i modersmålet går man igenom grammatik, men i mindre mån, säger Julia Huovinen. Hon tycker att de borde analysera mera texter, dikter och filmer på lektionerna.

- Det är mycket grammatikaliska termer, men det hjälper en inte så mycket i vardagslivet. Det som fattas i finskundervisningen är mer att man ska kunna gå på arbetsintervjuer och kunna prata finska. Åtminstone i den undervisning jag har fått.

“Om det med gymnasieutbildningen strävas efter att vi ska lära oss bra finska så borde också studentexamen ändra”

Julia Huovinen tycker det är konstigt att ha hör- och läsförståelse i mofi. Hon tycker att det känns som om man ifrågasätter om hon kan sitt eget modersmål.

- Det skulle vara helt absurt om vi skulle ha det på svenska.

Gymnasiet präglas mycket av studentexamen, men Huovinen tycker också att man borde utveckla mofi-undervisningen i grundskolan. Egentligen bode man lära sig allt redan där, säger hon.

- Som det ser ut nu borde man ha all kunskap i mofi efter grundskolan, eftersom gymnasiet är frivilligt.

Också Nadja Airaksinen, som gick ut gymnasiet för fyra år sedan, läste mofi under hela sin skolgång och hon tycker att mofi-undervisningen i gymnasiet blev lite gammalmodig mot slutet av utbildningen.

- Man fokuserade mycket på studentskrivningar och hörförståelser - det var kanske inte det vi behövde. Det var mycket fokus på skola i stället för att vi skulle lära oss något mera.

Julia Huovinen har kompisar som bytt från mofi till nyfi, dvs. nybörjarfinska, för att de ansett att grammatiken är för svår.

- De känner att de inte klarar det för att de inte klarar grammatiken, även om det inte säger något om hur du egentligen kan språket.

Utveckla grammatiken samtidigt som man gör övningar inför framtiden

Julia Huovinen tycker att man skulle kunna ordna gemensamma kurser med finskspråkiga skolor.

- Det behöver inte ens vara en kurs i finska eller modersmål, utan det kan vara en gymnastikkurs som är tvåspråkig. Man kan ordna resor tillsammans eller gemensamma julfester eller gammeldanser.

Beata Schöring.
Beata Schöring studerar till finsklärare och har skrivit sin kandidatavhandling om grammatik i mofi-undervisningen på lågstadiet. Beata Schöring. Bild: Privat / Beata Schöring porträtt,Beata Schöring

Beata Schöring, som själv studerar till finsklärare och läste mofi under sin skolgång, säger att man skulle kunna utveckla språket och grammatiken samtidigt som man gör någonting inför arbetslivet.

- Eftersom man ändå kan prata så skulle man kunna kombinera det och inte skriva sagor om pingviner som jag har gjort på gymnasiet. Det har jag ju ingen nytta av i dag.

Enligt Schöring skulle det ha varit värdefullt att skriva en cv på finska och att göra jobbintervjuer, eftersom det är sådant man ofta råkar ut för.

- Som tvåspråkig kan det hända att man söker ett finskspråkigt jobb. Grammatik är viktigt, men man kan också tänka mer på olika kommunikationssituationer.

Mofi-undervisningen var inte speciellt motiverande för Beata Schöring.

- Eftersom jag kan finska så kände i alla fall inte jag så mycket motivation för att lyssna på genomgången av grammatik, eftersom jag kunde fortsätta enligt exemplet. Alla lektioner var väldigt lika.

Vissa är jättenöjda med den mofi-undervisning de fått

Nadja Airaksinen berättar att hon alltid varit väldigt nöjd med den finskundervisning hon fått.

- Vi lärde oss mer om kulturen i stället för det finska språket. Finsklektionerna kändes mer som ett tillfälle att prata om aktuella ämnen och den finska kulturen.

I högstadiet påpekar Airaksinen att de hade mera fokus på att de skulle lära sig grammatik, medan det var mer fokus på att kommunicera i gymnasiet.

- I gymnasiet var det mera som modersmålsundervisningen, och det har verkligen stärkt min allmänbildning om Finland och finsk historia, kultur och litteratur.

Hon är också tacksam över den grammatiska genomgången hon fått, eftersom den hjälpt speciellt när hon skrivit texter.

Marie Krogius.
Marie Krogius har studerat mofi även om hennes språk hemma varit svenska. Marie Krogius. Bild: Privat / Marie Krogius porträtt

Marie Krogius, som för några år sedan gick på gymnasium i Helsingfors, har alltid tyckt om att skriva och tala finska.

- Undervisningen var bra. På gymnasiet öppnades det mera och jag fick många aha-upplevelser om att det är mycket att tänka på i finskan också då man är tvåspråkig. Vi läste böcker och gjorde muntliga övningar och presentationer.

Olika i olika skolor

Alla de intervjuade har haft en egen upplevelse om mofi-undervisningen och en del har haft mycket fokus på grammatik, medan andra inte har haft det.

Nadja Airaksinen poängterar att det också beror på vad man har för lärare.

- Beroende på lärare har jag fått lära mig olika saker. Undervisningen har hållit väldigt hög kvalitet och jag vet många som gått A-finska som tycker att de gått igenom mycket irrelevant finska som de aldrig kommer använda.

Marie Krogius säger att mofi kan bli ganska språktekniskt.

- Vad jag har upplevt är det mera grammatik i mofi än det är i modersmålsundervisningen. Jag tycker inte att undervisningen är lika på något sätt.

Hon skulle gärna få en bild av hur finskspråkiga lär sig modersmål i skolan, eftersom hon inte har fått det under sin mofi-undervisning.

- Jag har inte riktigt någon bild av vad modersmål på finska faktiskt är, eftersom mofi och modersmål inte är samma sak.

Lärarna får undervisa på det sätt de anser är bäst

Både den grundläggande- och gymnasieläroplanen för mofi-undervisningen är anpassad till tvåspråkiga eller flerspråkiga elever.

- Utgångspunkten är att man är tvåspråkig, berättar Yvonne Nummela, undervisningsråd på Utbildningsstyrelsen.

I gymnasiets läroplan som följs nu står det vad man ska bekanta sig med under kursen och vilket tema kurserna har.

- Det står inte vad man ska lära sig och hur man ska lära sig. Lärarna har rätt att undervisa på vilket sätt. Huvudsaken är att alla följer den nationella läroplanen, säger Yvonne Nummela.

Det står i läroplanen om man ska läsa skönlitteratur och vad man ska fördjupa sig i. Också det muntliga och skriftliga tas upp.

- Det är inte så detaljerat att man går igenom i vilken ordning man ska läsa grammatiken och hur och när.

Det kan finnas mer detaljer i de lokala läroplanerna, till exempel i vilken ordning man tar upp grammatiken.

- Kurserna är samma för alla, men på olika sätt naturligtvis.

På ett lokalt plan, i kollegiet eller på kommunnivå, kan man samarbeta eller diskutera hur man undervisar. Det finns däremot inget tvång att följa upp hur undervisningen sköts.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes