Föräldrarnas upplevelser av hur de får ekonomin att gå ihop är starkt förknippade med deras och barnens välmående. Det visar en färsk undersökning vid Institutet för hälsa och välfärd, THL.
Barnens och föräldrarnas välmående är enligt alla mätare sämre i familjer, där föräldrarna upplever att det finns problem med att få pengarna att räcka till.
Klara skillnader som är baserade på hur föräldrarna upplever läget finns i till exempel föräldrarnas välmående, upplevelser av att höra till olika gemenskaper samt i upplevelserna av hur väl familjens vardag fungerar och hur den gemensamma tiden räcker till.
Problemen belastar föräldrarna på flera plan. Dels begränsas de direkta resurserna som familjen har till sitt förfogande, dels tär problemen och följderna på föräldrarnas fysiska och psykiska ork.
- I slutändan mår också barnet sämre och börjar kanske uppvisa olika symptom, säger forskningschef Minna Salmi vid THL.
Stora skillnader i skolan och på fritiden
I föräldrarnas uppskattningar av barnens välmående är skillnaderna stora till exempel vad gäller hur barnen klarar sig i skolan.
Bara två av tre föräldrar, som anser sig ha problem med att få ekonomin att gå ihop, har en klar bild av hur barnen klarar sig i skolan. Tre av fyra föräldrar som anser sig ha det lätt tycker sig ha en god bild av hur det går i skolan.
Det finns vidare stora skillnader i möjligheterna att ta del av dyra fritidssysselsättningar och i den fysiska hälsan.
Aningen förenklat man kan säga att om föräldrarna upplever ekonomiska problem så finns det en risk för att både deras och barnens liv påverkas negativt.
Systematiken i resultaten överraskade
Det är knappast nytt att det finns skillnader som är baserade på hur föräldrarna upplever familjens ekonomiska situation, men resultaten var entydiga.
- Det var överraskande att sambandet mellan hur familjerna får det att gå ihop och både föräldrarnas och barnens välmående var så systematiskt, säger Salmi.
Högutbildade föräldrar var överrepresenterade i materialet, vilket ökar situationens allvar.
De som har problem får inte all hjälp de behöver
En uppseendeväckande detalj är att familjer som upplever problem har sämre tillgång till den service och den hjälp de behöver än andra familjer.
Forskarna ser olika möjliga förklaringar. Det är möjligt att familjerna helt enkelt inte får det stöd de behöver, eller att de inte har styrka nog att söka hjälp eller vara medvetna om behovet.
Eventuellt borde frågan om föräldrarnas situation tangeras i samband med hälsoundersökningar, på rådgivningen och i skolan.
Inkomstöverföringar och service behövs
Forskarna anser att barnfamiljerna borde stödas mer, både ekonomiskt och genom bättre service.
Det är inte klokt att tala om satsningar på service och inkomstöverföringar som alternativ till varandra.
- Man borde höja inkomstöverföringarna till barnfamiljerna rejält. Deras realvärde har sjunkit sedan 1990-talet. Dessutom behövs det mer resurser till service på alla nivåer av utbildningen, ända från dagis- till högskolenivå, säger Salmi.
Digert forskningsmaterial
Minna Salmi och Laura Kestilä baserar sin undersökning på THL:s skolhälsoundersökning från 2017, som besvarades av föräldrar till barn som går på fjärde och femte klass i grundskolan.
Över 33 000 personers svar beaktades i undersökningen. En klar majoritet var mammor.
Läs också denna artikel om barnfattigdom!
