Hoppa till huvudinnehåll

Många funktionsnedsatta möter hat när de uppmärksammar diskriminering - Åbojurist: ”Vi har gått tillbaka i tiden”

En man sitter inomhus i en rullstol framför en massa gröna växter och träd.
Jukka Kumpuvuori anser att personer med funktionsnedsättningar fortfarande har det kämpigt att få sin röst hörd i samhället. En man sitter inomhus i en rullstol framför en massa gröna växter och träd. Bild: Yle/Pontus Nyqvist personer med funktionsnedsättning,jurister,jurist jukka kumpuvuori

Under sina tio år som jurist har Åbobon Jukka Kumpuvuori märkt att attityderna mot funktionsnedsatta hela tiden försämras. Många funktionsnedsatta personer möter hat när de uppmärksammar problem kring tillgängligheten i samhället.

- Jag skulle säga att vi allmänt har gått tillbaka i tiden de senaste åren. Jag använder rullstol, så jag märker det med den fysiska tillgängligheten, men så finns det också den icke fysiska tillgängligheten som har att göra med till exempel webbsidor eller att besöka en restaurang med sin ledarhund, säger han.

Kumpuvuori behandlar särskilt fall som har att göra med diskriminering av funktionsnedsatta personer.

En person i rullstol åker fram på en smal väg eller gångväg i höstlandskap.
Arkivbild. Många personer med funktionsnedsättningar vågar inte föra diskrimineringsärenden vidare till myndigheterna. En person i rullstol åker fram på en smal väg eller gångväg i höstlandskap. Bild: Yle/Philip Stenkula Åbo,handikapp

Eftersom attityderna har blivit sämre, är personer med funktionsnedsättningar rädda för att uppmärksamma fall där de har känt sig diskriminerade.

- Det har att göra med att om man tar upp det, så kommer hatet mot funktionshindrade personer fram. Jag skulle också säga att det finns mycket av den här hatretoriken och de här negativa attityderna mot personer med funktionshinder, och det är jättetråkigt att vi har ett sådant samhälle där man behöver vara rädd för att ta upp erfarenheter av diskriminering, säger Kumpuvuori.

Talar inte samma språk

Som exempel berättar Kumpuvuori att när han i sitt arbete tar upp diskrimineringsfall med företag som påstås ha diskriminerat någon, så slutar det ofta med att företagen skickar arga mejl där de förnekar anklagelserna om diskriminering och påtalar att Kumpuvuori ska ”sluta med hoten”.

Företagen kan också låta sin juristbyrå kontakta den som blivit utsatt för diskriminering. Det här leder ofta till att de som blivit utsatta ofta inte vågar föra ärendet vidare.

- Få tar saken vidare till myndigheterna, säger han.

Finland fick en ny diskrimineringslag som trädde i kraft 2015. Enligt Kumpuvuori har den nya lagen lett till att diskrimineringsfallen i allt högre grad behandlats inom juridiken.

Ett problem är att företagen och de jurister som behandlar diskrimineringsfall ofta talar olika språk. Företagen är inte alltid insatta i vad lagstiftningen innehåller, och diskussionerna blir därför komplicerade.

- Vi talar enligt vad som står i lagen och de talar kanske mera på en pragmatisk nivå.

Flera fall av diskriminering

Jukka Kumpuvuori säger att de diskrimineringsfall som för tillfället håller på att behandlas, eller som ska föras vidare, till stor del handlar om den fysiska tillgängligheten till olika allmänna tillställningar.

- Det är otroligt att märka hur svårt det är för företagen och myndigheterna att förstå att det faktiskt måste vara tillgängligt, säger han.

Kumpuvuori har själv erfarenhet av evenemang där tillgängligheten inte hade säkrats för alla deltagare.

- Det var mycket kallt, i januari och februari, och jag satt där ute i min rullstol och alla bara gick förbi mig och sa ungefär, "Du kan gå hem och titta på det på nätet, det streamas där". Jag råkade ut för sådana fall fem gånger förra året. Det är svårt att förstå hur man bara kan fortsätta arrangera liknande diskriminerande tillfällen igen, säger han.

Vad borde man göra åt sådana här problem?

- Jag är av den åsikten att man borde anmäla det här till diskrimineringsmyndigheterna och till polisen, så ska de ta över och se om det är diskriminering eller inte, säger Kumpuvuori.

Förutom den fysiska tillgängligheten är det också viktigt att andra funktionsnedsättningar tas i beaktande, till exempel för hörselskadade personer.

- De behöver en induktionsslinga på plats när de deltar i en tillställning som är öppen för alla. Det finns redan nu i flera utrymmen, till exempel i hotell och stadens lokaler. Men på många platser finns det inte och där är det inte möjligt för personer som använder hörapparat att höra någonting. Jag tycker att det är samma sorts diskriminering, säger Kumpuvuori.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland