Hoppa till huvudinnehåll

Tre orsaker till att nyhetsbyrån SPT är viktig: Din region, dina skattepengar och dina prenumerationsavgifter

Hus med Vasabladets logotyp. Bilden är tagen efter mörkrets infall, och i förgundens syns en orange Volvo V70.
Nyhetsbyrån SPT ägs av föreningen Svensk Presstjänst r.f. och det finns 2 500 aktier i bolaget. I bolagets styrelse sitter vd:na för de finlandssvenska tidningshusen KSF Media, HSS Media och Förlags Ab Sydvästkusten. Bilden: Vasabladet Hus med Vasabladets logotyp. Bilden är tagen efter mörkrets infall, och i förgundens syns en orange Volvo V70. Bild: YLE/Rolf Granqvist Vasabladet,centralredaktionen

Uppsägningarna vid nyhetsbyrån SPT var veckans stora finlandssvenska nyhet. SPT är en intressant institution eftersom den drivs med statsstöd och de finlandssvenska prenumeranternas pengar. Dessutom får SPT också generösa bidrag från de finlandssvenska fonderna.

I samband med samarbetsförhandlingarna minskar SPT antalet anställda från tolv till nio. SPT meddelar att nyhetsbyrån nu satsar på regionerna.

På nyhetsbyråns webbsajt kan man läsa att "SPT är landets enda svenskspråkiga nyhetsbyrå och den enda nyhetsbyrån i landet som huvudsakligen jobbar på ett skandinaviskt språk. SPT producerar, säljer och förmedlar nyheter 24/7 till kunder i hemlandet och i Norden."

"Viktigt att de finlandssvenska tidningarna erbjuds nyhetstjänster till ett pris som ungefär motsvarar de finskspråkiga tjänsterna"

Nyhetsbyrån SPT lever långt på Undervisnings- och kulturministeriets specialstöd för tidningar och nätpublikationer som ges ut på de nationella minoritetsspråken. Hela potten som ministeriet delar ut är en halv miljon euro per år.

Ministeriets pengar är inte öronmärkta för SPT, men hittills har ministeriet och Folktinget ansett att det är mest ändamålsenligt att dela ut specialstödet till en nyhetsbyrå på svenska.

– Ministeriet anser att det är viktigt att de finlandssvenska tidningarna erbjuds nyhetstjänster till ett pris som ungefär motsvarar de finskspråkiga tjänsterna, säger Satu Paasilehto, regeringsråd vid Undervisnings- och kulturministeriet.

Nyhetsbyrån SPT fick i fjol 400 000 euro av statsstödet. SPT fick nästan lika mycket till i övriga bidrag (370 000 euro). Främsta bidragsgivare var Svenska Kulturfonden.

Nyhetsbyrån gjorde över 160 000 euro i vinst i fjol och också det här året ser bra ut.

Se intervju med SPT:s styrelseordförande Tom Simola i Tv-nytt:

"SPT finansieras till stor del med skattemedel"

SPT avslutade tidigare i veckan sina samarbetsförhandlingar. Före samarbetsförhandlingarna fanns det tolv tjänster på SPT. Slutresultatet blev att tre fick gå och tre arbetsplatser flyttas till Vasa och Åbo. Nyhetsbyrån SPT vill på det här sättet stärka sin närvaro i regionerna.

Varför är det då viktigt för dig som läsare att veta vad som händer på nyhetsbyrån SPT? Så här svarar journalisten Lina Laurent, som länge har bevakat SPT för branschtidningen Journalisten. Tidningen publicerade på torsdagen en artikel på finska om samarbetsförhandlingarna vid SPT.

– För det första tycker jag att vi ska vara intresserade av SPT för att dess innehåll syns i flera finlandssvenska medier. Det som är ännu intressantare är att SPT till stor del finansieras med skattemedel - det vill säga med statsstöd från Undervisnings- och kulturministeriet. Det handlar om stora pengar och det är prenumeranterna som betalar för den här servicen.

Alla som betalar för de finlandssvenska mediehusens tidningar är alltså med och finansierar Svensk Presstjänst.

"Varje grej som görs är någonting som åtminstone två av tre mediehus vill ha"

I och med att de finlandssvenska tidningshusen inte längre har medarbetare i andra regioner än den där det enskilda tidningshuset verkar så har ansvaret för bevakningen av Svenskfinland långt legat på Svenska Yles axlar, konstaterar universitetsläraren Klas Backholm på Åbo Akademi.

Backholm ser ett egenvärde i att just lokaltidningen levererar nyheter från resten av Svenskfinland.

– Det är lokaltidningen man läser. I Yle Vega är det de regionala sändningarna man lyssnar på och i skriven journalistik är det sin egen lokaltidning man läser. Om det finns material från resten av landet så tackar man och tar emot, säger Backholm.

Bidrar då SPT till mångfalden i det finlandssvenska medielandskapet? Så här svarar journalisten Lina Laurent.

– Det skulle jag gärna se en vetenskaplig analys av. SPT-materialet görs i tätt samarbete mellan mediehusen. Varje grej som görs är någonting som åtminstone två av tre mediehus vill ha. SPT gör inga grejer utan att det skulle finnas en efterfrågan.

"Mediehusen bestämmer vad SPT:s journalister gör och staten finansierar"

Finland har inget direkt presstöd. Men Undervisnings- och kulturministeriets specialstöd för tidningar och nätpublikationer som ges ut på de nationella minoritetsspråken kan klassas som ett statsstöd till de finlandssvenska mediehusen.

– Mediehusen får material från SPT, de diskuterar tillsammans igenom vad SPT:s journalister ska göra och staten finansierar, konstaterar journalisten Lina Laurent. Krasst sagt kan man säga att det är en överflyttning av resurser och statsstöd till mediehusen.

Hon tillägger att vi inte ska glömma att Åbo Underrättelser i fjol fick statstöd i två omgångar - dels genom att ÅU själv fick pengar och sedan via SPT:s tjänster som också var statsstödda.

ÅU fick 50 000 euro i specialstöd från ministeriet. Ministeriets motiveringar lyder: "Tidningens spridningsområde är huvudsakligen i Åbolands skärgård och på grund av långa avstånden ökar kostnaderna för utgivning. Understödet ska göra tidningen tillgängligare genom att sänka publikationskostnaderna."

Också Nya Östis och Ny Tid fick mindre stödsummor, men de är inte kunder hos SPT.

Journalistiikan emeritusprofessori Tom Moring, Helsinki, 19.12.2018.
Forskaren och tidigare journalistikprofessorn Tom Moring håller med om att det handlar om ett statsstöd, men han påpekar också att det finns ett samhällsintresse för medier på minoritetsspråken. Journalistiikan emeritusprofessori Tom Moring, Helsinki, 19.12.2018. Bild: Jari Kovalainen / Yle Tom Moring,Emeritus,Professors namn,emeritus,journalistikvetenskap

Ministeriet: Synd att SPT är så beroende av statsstödet

Forskaren och tidigare journalistikprofessorn Tom Moring håller med Lina Laurent om att det handlar om ett statsstöd.

- I betydande utsträckning finansieras SPT med hjälp av statsstöd. Det här är också ett samhällsintresse att det finns medier på minoritetsspråken i Finland.

Är det möjligt att driva en nyhetsbyrå på svenska i Finland utan statsstöd?

– Det är en bra fråga. Åtminstone finns det inte förutsättningar att driva den i samma omfattning som den nuvarande. Om man inte omlokaliserar en del av de resurser som finns, man kan också fråga sig om Yle borde ha en roll i det här sammanhanget. Till Yle lotsas en stor samhällelig resurs via Yle-skatten. Någon resursering till skulle behövas om man skulle ta bort det här statsstödet. Det är en betydande del av SPT:s inkomster.

På Undervisnings- och kulturministeriet anser regeringsrådet Satu Paasilehto att det är synd att SPT är så beroende av statsstödet.

– Jag vill påminna att det här är ett specialstöd och anslaget som vi har är inte öronmärkt. Vi måste beakta alla ansökningar varje år och överväga vilket alternativ som är bäst, säger Paasilehto.

Det här betyder att det inte finns några garantier för att de som får specialstödet i år också får det nästa år. Besluten om vilka aktörer som får stödet är högst politiskt.

Tom Simola.
Vi vill ha en heltäckande bevakning av Svenskfinland inom ramen för SPT, säger Tom Simola som är både styrelseordförande för nyhetsbyrån SPT och vd / chefredaktör på Åbo Underrättelser. Tom Simola. Bild: Yle/Christopher Marins Raseborg,stadsdirektörer,förlagsbranschen,verkställande direktör,förlags ab sydvästkusten

"Jag hoppas att man inte har en så begränsad syn på Svenskfinland att den bara begränsar sig till Nyland och Helsingfors"

Nyhetsbyrån SPT ägs av föreningen Svensk Presstjänst r.f. och det finns 2 500 aktier i bolaget.

I bolagets styrelse sitter vd:na för de finlandssvenska tidningshusen KSF Media (Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland och Hangötidningen), HSS Media (Vasabladet, Österbottens Tidning och Syd-Österbotten) och Förlags Ab Sydvästkusten (Åbo Underrättelser). Ordförande är Tom Simola som till vardags är vd och chefredaktör för Åbo Underrättelser.

Enligt den nya organisationsmodellen för SPT är vd:n / chefredaktören och fyra redaktörer placerade i Helsingfors, två i Åbo och två i Vasa.

– Jag tycker att Österbotten är en väsentlig del av Svenskfinland, jag tycker att Åboland är en väsentlig del av Svenskfinland - och jag hoppas att man inte har en så begränsad syn på Svenskfinland att den bara begränsar sig till Nyland och Helsingfors, säger Tom Simola.

Ska utlokaliseringen av redaktörer till Åbo och Vasa ses som förstärkningar av tidningsredaktionerna?

– Nej, det tycker jag inte. Vasabladet är Vasabladet, Åbo Underrättelser är Åbo Underrättelser och SPT är en helt annan sak, svarar Simola. SPT ska göra helt andra nyheter och har en helt annan uppgift än vad tidningarnas redaktioner har.

De grundande medlemmarna i föreningen Svensk Presstjänst r.f. var 1973 Svenska folkpartiet, Vasabladet och Östra Nylands Tryckeri. Stadgarna ändrades 2012 och kopplingen till SFP kapades.

Den journalistiska verksamheten har från 2014 skötts av dotterbolaget Svensk Presstjänst Ab.

Markus Österlund öppnar glasdörr med texten Svenska Finlands Folkting.
Folktingssekreteraren Markus Österlund säger att det verkar som om tidningshusen har kommit överens om att det är SPT som ska få minoritetsstödet. Markus Österlund öppnar glasdörr med texten Svenska Finlands Folkting. Bild: Bengt Östling/YLE Svenska Yle,Svenska Finlands folkting,Markus Österlund

Folktinget: "Det tycks ha funnits en konsensus bland tidningarna om att stödet ska gå till en nyhetsbyrå"

SPT har fått ett så här stort specialstöd från Undervisnings- och kulturministeriet på grund av att Svenska Finlands Folkting har förordat det. Då stödet delas ut ska ministeriet höra både Folktinget och Sametinget.

Folktinget har resonerat kring specialstödet ur två perspektiv. Det ena är att det är viktigt att de finlandssvenska tidningshusen kan köpa nyhetstjänster till ungefär samma pris som motsvarande tjänster på finska. Folktinget anser också att stödet till SPT tjänar den svenskspråkiga pressen på en bred bas.

Den andra orsaken är att tidningshusen inte själva verkar söka stöden.

– Det tycks ha funnits en konsensus bland tidningarna i Svenskfinland om att stödet ska gå till en nyhetsbyrå. Det har inte lämnats in ansökningar från övriga tidningar. Tidigare har det varit FNB som har lämnat in en ansökan och fått stödet, säger Markus Österlund som är folktingssekreterare.

SPT plockades fram ur naftalinet då FNB gick i graven

För snart två år sen gick den svenskspråkiga redaktionen på Finska notisbyrån FNB i graven.

Redan tidigare samma år hade nämligen mediebolagen KSF Media (Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland och Hangötidningen) och HSS Media (Vasabladet, Österbottens Tidning och Syd-Österbotten) meddelat att de plockar fram Svensk Presstjänst ur naftalinet och startar en nyhetsbyrå.

– Det fanns många orsaker till att FNB hade kommit till vägs ände - bland annat handlade det om vilken typ av nyheter som FNB gjorde, säger Tom Simola. Det blev helt enkelt mycket översättningar från finska. Relevansen för Svenskfinland kanske inte fanns alla gånger och det blev inte så mycket fördjupning.

Nyhetsbyrån SPT lanserades med buller och bång och den nuvarande redaktionen rekryterades. Två år senare görs organisationen om och tre får sparken.


Rättelse klockan 10.06: En mening om att Yles avtal med STT/FNB skulle ha avgjort FNB:s öde togs bort.

Rättelse klockan 10.57: Den missvisande formuleringen om att SPT:s personalantal minskar med en fjärdedel ändrades till att personalen går från tolv till nio anställda. Den felaktiga uppgiften om att organisationen görs om efter ett år korrigerades till två år.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes