Hoppa till huvudinnehåll

Målarfärg hjälper fattiga i Indonesien – slum blir ny turistattraktion

Vy från en färggrannt målad slum i Malang, Indonesien
Flera tusen människor bor i Färgernas by. Förr luktade bäcken vedervärdigt, men nu är vattnet rent. Vy från en färggrannt målad slum i Malang, Indonesien Bild: Yle / Björn Ådahl Indonesien,slumområden,renovering

I indonesiska storstäder finns vidsträckta slumområden där människorna lever i eländiga omständigheter. Tre områden har nu genomgått en imponerande omvandling.

Stolt pekar Naimah Herawati på en skylt när hon ser två utlänningar nalkas. På den står det både på indonesiska och engelska att man måste betala 3 000 rupier (20 cent) för att få besöka hennes hembygd.

- Vi är glada över att turisterna är villiga att betala. Med hjälp av intäkterna kan vi hålla våra gränder rena, förklarar hon.

Herawati och några andra invånare har lärt sig att prata skaplig engelska efter att deras hembygd med ens blev en turistattraktion. De turas om att ta emot inträdet, och vid behov vägleder de också utländska turister.

- Den här platsen har blivit känd i hela Indonesien. Fler och fler besökare strömmar hit, och största delen av dem är unga indonesier, berättar hon.

Man betalar inträdesavgift vid ingången till en slum i Malang, Indonesien
Inträdet till Färgernas by är bara ungefär 20 cent. För invånarna är det en avsevärd summa. Man betalar inträdesavgift vid ingången till en slum i Malang, Indonesien Bild: Yle / Björn Ådahl Indonesien,slumområden,renovering

Mardrömslik omgivning fick fina dekorationer

Herawati bor i ett före detta slumområde i storstaden Malang på den östra delen av huvudön Java. Kåkstaden ansågs vara en av de värsta och mest ohygieniska i hela Indonesien.

Invånarnas liv förändrades för tre år sedan. Universitetsstuderande fick då i uppgift att hitta på och verkställa ett projekt för att förbättra Malangs image.

Studerandena bestämde sig för att försköna det ökända slumområdet. De tog kontakt med ett företag som tillverkar målarfärg och övertalade det att donera tre ton färg i många olika nyanser.

Konststuderande samarbetade sedan med invånarna för att göra kåkstaden så färgstark och attraktiv som möjligt.

De gav den namnet Kampung Warna Warni, Färgernas by, och de prydde också en del av gränderna med bland annat vackra paraplyer, traditionella masker och basthattar.

Hattar, masker och andra dekorationer i en renoverad gränd i en slum i Malang, Indonesien
Dekorationerna i gränderna uppskattas också av invånarna. De har inte råd att skaffa prydnader till sina hem. Hattar, masker och andra dekorationer i en renoverad gränd i en slum i Malang, Indonesien Bild: Yle / Björn Ådahl Indonesien,slumområden,renovering

Snabbfakta: Folkrikt och fattigt - Indonesien försöker ta sig upp ur fattigdomen

  • När Indonesien blev självständigt år 1949 var ekonomin i uselt skick. De holländska kolonialherrarna hade länge sugit ut landet, och de gjorde väldigt lite för att förbättra lokalbefolkningens levnadsstandard.
  • Under de senaste två decennierna har Indonesiens ekonomi utvecklats förhållandevis snabbt. Samtidigt har andelen indonesier som lever i absolut fattigdom halverats.
  • Enligt Världsbanken lever knappt tio procent av befolkningen under den officiella fattigdomsgränsen. År 1999 var andelen drygt 20 procent.
  • I och med att Indonesien är världens fjärde folkrikaste land överskrider antalet fattiga ändå fortfarande 25 miljoner. Världsbanken betonar att ytterligare 25 miljoner indonesier förtjänar så lite att de ständigt löper risk för att på nytt halka ner i absolut fattigdom.
  • Andelen fattiga är större på landsbygden än i städerna. Stora mängder människor lämnar sina hembyar för att försöka hitta jobb i städerna.
  • De flesta migranter är tvungna att bosätta sig i slumområden. Följaktligen bor nästan en fjärdedel av den väldiga huvudstaden Jakartas invånare i slummen.

Goda råd ledde till en välkommen stolthet

Studerandena gjorde dessutom sitt bästa för att få invånarna att satsa på att rensa upp den ohygieniska miljön. Det dröjde inte länge förrän deras råd började ha en positiv effekt.

Naimah Herawati berättar att invånarna förr inte hade någon respekt för sin omgivning. Nu är de däremot stolta över att turister beundrar deras hembygd, och stämningen har förbättrats märkbart.

Det var till exempel vanligt att invånarna kastade sitt avfall direkt i en bäck som flyter genom området. I och med att de saknade rinnande vatten använde många bäcken som toalett.

- Emellanåt var stanken olidlig. Nu är alla måna om att hålla vattnet rent, säger hon.

Pappa med barn i famnen i ett slumområde i Malang, Indonesien
Fotbollsfantasten Imadudin Nur tar hand om sin dotter på dagarna. Samtidigt förbättrar han sin engelska genom att prata med utländska besökare. Pappa med barn i famnen i ett slumområde i Malang, Indonesien Bild: Yle / Björn Ådahl Indonesien,slumområden,renovering,Imadudin Nur

Fotboll och en finländare - varför Imadudin Nur skiner upp

Nattvakten Imadudin Nur är fotbollsfrälst. När han får höra att han pratar med en finländare skiner han upp.

- Eero Laukkanen är en av de bästa anfallsspelarna i Indonesien. Han spelar för PSM Makassar och jag vet att han kommer från Finland, förklarar Nur.

Nur är en anhängare av klubben Arema som representerar hans hemstad Malang i den indonesiska proffsligan. Han bor i ett före detta slumområde i närheten av Färgernas by.

I Nurs slum målades samtliga hus nyligen i Aremas blåa färg. Så gott som alla invånare är liksom Nur hängivna anhängare av Arema, och till sin stolthet bor de nu i något som kallas Aremas blåa by.

-Vi ville visa vår kärlek till Arema. Klubben och några företag gav oss målarfärgen och vi skötte sedan själva jobbet, berättar Nur.

Projektet blev så pass nyligen färdigt att det inte ännu har framkommit om effekten är lika positiv som i Färgernas by. Aremas blåa by ger i varje fall ett behagligt intryck med sina rena gränder, smakliga blomsterarrangemang och nya allmänna toaletter.

Landslagsspelaren Laukkanen fick en massa uppmärksamhet i Indonesien när han i början av året började spela för PSM Makassar som är en av landets äldsta fotbollsklubbar. Under den pågående säsongen har Arema ändå hittills fått fler poäng än Laukkanens lag.

Turisterna ger nya inkomstkällor

Malangs ledning hjälpte till och lät installera allmänna toaletter och sopkärl i området. Idag fungerar avfallshanteringen bra och invånarna ser till att toaletterna är rena.

Samtidigt har en del invånare börjat göra pengar genom att sälja snacks, hantverk och souvenirer till turisterna. Små kaféer och matserveringar fungerar i några före detta kåkar.

Studenternas projekt har överlag visat sig vara så framgångsrikt att två andra slumdistrikt i Malang har genomgått en motsvarande omvandling.

Åtminstone i ett av dem, Kampung Tridi, har samhörigheten mellan invånarna stärkts och deras genomsnittliga inkomst har ökat.

- Förr drömde alla våra grannar om att kunna lämna slummen. Nu vill många stanna kvar och göra sitt för att hålla omgivningen i bra skick, berättar Andi Subroto som länge har bott i Kampung Tridi. Områdets namn hänvisar till några tredimensionella målningar.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes