Hoppa till huvudinnehåll

Afrikaner vill ha demokratiskt styre – men lever med korruption och ökande fattigdom

Feststämning och segertecken bland afrikaner
Afrikaner vill se fungerande demokrati. Feststämning i Guinea-Bissau. Feststämning och segertecken bland afrikaner Bild: EPA/ANDRE KOSTERS Afrika,mäniskor

Det här är den sjunde Afrobarometern som publiceras. Arbetet att ta reda på hur vanliga människor tänker och vilka uppfattningar de har om samhället de lever i började för tjugo år sedan, 1999.

Det resultat som gläder en av afrobarometerns grundare Robert Mattes i dag är att allt fler afrikaner föredrar ett demokratiskt styre.

– Runtom i världen är vi oroade över att demokratin är hotad. Många lärda pekar på att medborgarna inte längre skulle stödja demokrati. Så är inte fallet i Afrika. Afrikanerna börjar vakna upp till hur demokratin fungerar och det lämnar en del att önska. De föredrar ändå demokratiskt styre framför andra alternativ, säger professor och rådgivare, Robert Mattes från Strathclyde-universitetet.

Av afrikanerna vill 78 procent inte ha en president som i praktiken skulle vara en diktator. 74 procent säger nej till en-parti-styre och 72 procent ville inte se militären vid makten. 68 procent uppger att de föredrar demokrati. Presidenter ska helst inte heller sitta längre än två perioder, anser de som deltagit i enkäten.

– Vi får inte ta blicken från demokratin. Internationella investerare, donatorer i USA, Storbritannien och Skandinavien har det senaste decenniet lagt mera tyngd på utveckling och kanske antagit att demokratin är befäst. Den är skör och vi ser varningsskyltar. Nu måste vi leva upp till de demokratiska förhoppningar afrikaner har, säger Mattes.

Foto på professor Robert Mattes, en av grundarna till Afrobarometern
Professor Robert Mattes önskar att afrikanerna skulle våga tro mer på sig själv. Foto på professor Robert Mattes, en av grundarna till Afrobarometern Bild: Agneta Gestrin / Yle Afrobarometer

Fattigdomen ökar igen

Afrobarometern mäter hur vanliga människor uppfattar sin livssituation och eventuella svårigheter att klara sig. Fattigdom är till exempel hur de anser att de har mat för dagen, inkomster, tillgång till vatten och el, vägar att färdas på.

– Efter en period på tio till femton år då fattigdomen minskade har trenden nu stannat och de senaste två, tre åren har vi sett en liten ökning istället.

Liikennettä Hon kaupungin pääkadulla Ghanassa
Fler vägar har byggts på den afrikanska landsbygden 2016-2018. Här trafikled i Ghana. Liikennettä Hon kaupungin pääkadulla Ghanassa Bild: Riikka Pennanen / Yle Afrika,Ghana,Ho,trafik

– Internationella donatorer har hjälpt till att bygga infrastruktur, el, vatten och avlopp, speciellt på landsbygden och det har minskat fattigdomen.

Fem år av ekonomiska spänningar i världen har ändå satt sina spår, menar Mattes och han gör igen en återkoppling till varför han ser det som viktigt att demokrati och bättre förhållanden följs åt.

– Vi har länder som Tanzania och Zambia som har blivit mindre demokratiska och det syns också i utvecklingen. Därför bör det internationella samfundet fortsätta att stöda demokrati för det stöder utveckling.

Besvikelse

På ett personligt plan är afrikanernas engagemang och uppfattning om att de kan bidra och påverka lägre, jämfört med invånare i andra länder.

Afrikanerna förväntar sig också mindre av sina ledare och de har också lägre förväntningar på vad de själva kan åstadkomma. Det är en besvikelse att de grafiska linjerna i våra enkäter är mer eller mindre lika sedan vi började 1999, säger Mattes

Få vill rapportera korruption

Afrikanerna lever med korruption i sin vardag. Deras uppfattning är att korruptionen har ökat, men enligt filosofie doktor Boniface Dulani kan den uppfattningen bero på att kunskapen om korruption har ökat och att korruption debatteras mer än förr.

Kommersen fortsätter i Eastleigh trots polisrazziorna
Många vill att korruption motarbetas men få afrikaner vågar sällan rapportera misstanke om korruption. Kommersen fortsätter i Eastleigh trots polisrazziorna Bild: Yle / Antti Lempiäinen eastleigh

Sex av tio afrikaner anser att myndigheterna inte klarar av bra eller särskilt bra att motarbeta korruption. Två av tre afrikaner säger också att de är rädda för att råka illa ut själva, om de rapporterar korruption.

I ett längre tidsperspektiv visar Afrobarometern att korrumperade myndigheter som går ostraffade är på samma nivå 2018 som tio år tidigare.

Klimatförändring beror på människan

För första gången ställdes frågor om klimatförändring och svaren varierar beroende på var i Afrika man bor. Medan till exempel mer än varannan som bor på Mauritius har hört om klimatförändring och vet att det är något negativt och att det beror på mänsklig aktivitet är det ungefär en av tio som vet det i Moçambique.

Vy över grönska på Mauritius och blått hav i bakgrunden
Varannan Mauritiusbo är medveten om klimatförändringen. Vy över grönska på Mauritius och blått hav i bakgrunden Bild: Louise Bergman/Yle Mauritius,utsikt

Överlag har många afrikaner hört om klimatförändring. Fyra av tio afrikaner förknippar klimatförändring med negativa följder och över hälften anser att klimatförändringen beror på människans verksamhet. Sexton procent tror att det förutom den mänskliga verksamheten också är naturliga faktorer.

Siffrorna Svenska Yle hänvisar till i den här artikeln är genomsnittssiffror och de skiljer sig i jämförelse med hur åsikter och uppfattningar fördelas på nationell nivå.

Läs mer här: Afrobarometerns sökverktyg för rapporten 2016-2018