Hoppa till huvudinnehåll

“Det är härligt att jobba!” Lönestödet hjälpte Sarah in i arbetslivet, men nio av tio får inget jobb då stödet är slut

Sarah Wikman jobbar framför datorn.
Sarah Wikmans självförtroende fick sig en ordentlig törn då hon var långtidsarbetslös. Idag har hon en tillsvidareanställning som bokförare och oroar sig inte för framtiden. Sarah Wikman jobbar framför datorn. Bild: Linda Söderlund / Yle person,sarah wikman

Tack vare ett lönesubventionerat jobb fick Ekenäsbon Sarah Wikman en tillsvidareanställning som bokförare. Regeringen vill att fler arbetslösa ska få lönesubvention, men forskningen visar att systemet är ineffektivt och att endast en av tio får jobb då stödperioden är slut.

I kafferummet på bokförings- och disponentbyrån Papper och Hus i Ekenäs hänger 26-åriga Sarah Wikmans porträtt bland de andra anställdas. I korridoren har hon ett eget arbetsrum med sin namnskylt vid dörren.

- Jag sköter bokföring, löneräkning och reskontra och här är jag åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan. Jag trivs jättebra. Det är härligt att jobba!, säger Wikman med eftertryck.

Vad är lönesubvention?

  • Lönesubventionen är ett stöd som betalas av arbets- och näringsbyrån och täcker en del av arbetsgivarens lönekostnader.
  • Ifjol fick ungefär 20 000 arbetslösa lönesubvention. Lönestödet beviljas för 6 - 12 månader.
  • Lönesubventionens storlek varierar mellan 30 och 50 procent av lönekostnaderna.
  • Långtidsarbetslösa eller arbetslösa med låg utbildning har möjlighet att få lönestödet. Också personer med en sjukdom eller ett handikapp kan få lönestöd.

Sarah Wikman är stolt över sitt bokförarjobb, men vägen till en tillsvidareanställning har inte varit lätt. För några år sedan såg hon mörkt på framtiden.

Jag har haft en sådan otrolig tur som har ett fast jobb

Efter studierna fick Sarah aldrig något långvarigt jobb och som 20-åring blev hon arbetslös. Hon hann vara arbetslös i tre år, innan hon fick ett så kallat lönestödsjobb på föreningen Finlands Byar i Bjärnå.

Det var då jag träffade Sarah första gången. “Nu får jag sakta arbeta mig upp och komma igång med livet igen”, sade hon då.

“Det är tyvärr lite så att man inte vill ha en arbetslös”

Sarah Wikman beskriver lönestödsjobbet på föreningen som en slags mjukstart, nästan som en rehabilitering. Efter att ha varit arbetslös flera år behövde hon få struktur på vardagen och hon jobbade sex timmar, fyra dagar i veckan.

- Att gå från noll till hundra och bli inkastad på åtta timmars arbetsdagar skulle ha varit ganska svårt. Det skulle ha varit en väldigt stor omställning, säger Wikman.

Sarah Wikman jobbar framför datorn.
Sarah Wikman tycker att attityderna mot arbetslösa är ganska hårda. “Folk ser ner på arbetslösa och tycker att de är lata, fastän de arbetslösa själva inte vill något annat än ha ett jobb”, säger Wikman. Sarah Wikman jobbar framför datorn. Bild: Linda Söderlund / Yle person,sarah wikman

Under ett års tid skötte Sarah olika kontorsuppgifter på föreningen, samtidigt som hon sökte andra jobb. Då stödperioden tog slut var hon arbetslös två-tre månader igen, men sedan fick hon ett deltidsjobb som bokförare.

- Jag tror att jag skulle ha haft väldigt svårt att få det här deltidsjobbet om jag hade varit till exempel fyra år arbetslös före det. Det väger jättetungt att man har haft ett jobb. Det är tyvärr lite så att man inte vill ha en arbetslös.

Framtidsplanerna var ovissa och man visste inte om man skulle ha råd med nästa hyra och allt kändes ganska hopplöst

Efter deltidsjobbet fick hon det heltidsjobb hon har idag.

- Jag har haft en sån otrolig tur som har fast jobb och bra framtidsplaner här. Men utan lönestöd så tror jag inte att jag skulle sitta där jag sitter idag.

Bara en av tio får jobb efter lönestödsperioden

Regeringen vill se flera sådana här lyckade exempel på att lönesubvention leder till vanliga heltidsjobb på den fria arbetsmarknaden. Regeringen har presenterat en hel palett med olika åtgärder för att få upp sysselsättningen till 75 procent och lönesubvention är ett av de viktigaste verktygen.

Men forskning visar att lönesubvention sällan leder till jobb efter att stödperioden är slut.

- Grovt räknat så är det bara var tionde som sysselsätts på grund av lönesubventionen, säger Antti Kauhanen, forskningschef på Näringslivets forskningsinstitut Etla.

Etlan tutkimuspäällikkö Antti Kauhanen, Helsinki, 23.10.2018.
Antti Kauhanen på Etla är tveksam till om regeringens planer ger ökad sysselsättning. Etlan tutkimuspäällikkö Antti Kauhanen, Helsinki, 23.10.2018. Bild: Jari Kovalainen / Yle Näringslivets forskningsinstitut (Etla),Forskningschef

Kauhanen säger att det visserligen är flera som får jobb efter stödperioden, men det beror på att de som får lönesubvention i företag redan på förhand har en bra position på arbetsmarknaden och därför skulle ha fått jobb också utan stödet.

- Lönesubvention som styrs till företag har en liten positiv inverkan på sysselsättningen efter stödperioden, men de lönesubventioner som riktas till kommuner och tredje sektorn har inte någon sådan effekt, säger Kauhanen.

Man ska varje månad efter att man har betalat ut lön ansöka skilt om stödet. Dessutom finns det tidsbegränsningar

I kommunerna och tredje sektorn finns det sällan möjlighet att fortsätta med samma jobb utan lönesubvention. Stödperioden verkar inte heller underlätta möjligheterna att få jobb senare, visar Etlas rapport.

Byråkratiskt stöd lockar inte företagen

Lönesubventionen beviljas av TE-byråerna, som betalar upp till hälften av lönekostnaderna om ett företag eller en förening anställer en arbetslös.

Ett problem har ändå varit att företagen inte har varit särskilt intresserade av att anställa med lönesubvention, eftersom hela systemet har varit väldigt byråkratiskt.

Te-tjänsternas applikation i en mobil.
Ifjol fick ungefär 20 000 arbetslösa lönestöd. Lönestödet beviljas för 6 - 12 månader. Te-tjänsternas applikation i en mobil. Bild: Petteri Sopanen / Yle arbetssökning,arbetslöshet,mobilkommunikationstjänster,arbetskrafts- och näringscentraler,te-centralen

- Ansökningsprocessen är komplicerad och ändå kan man inte räkna med stöd. Sedan ska man varje månad efter att man har betalat ut lön ansöka skilt om stödet. Dessutom finns det tidsbegränsningar som man måste hålla koll på, säger Thomas Palmgren på Företagarna i Finland.

Nu lovar regeringen att byråkratin ska bli lättare och att anslagen ska öka. Som bäst funderar en arbetsgrupp på hur lönesubventionen kan utvecklas.

Kan stödet riktas mera till invandrare och ungdomar?

Thomas Palmgren har många idéer på hur stödet kan göras enklare och mera lockande för företagen.

Han föreslår till exempel att stödet betalas direkt till arbetstagaren, i stället för att företaget ska ansöka om stödet. Han hoppas också på bredare villkor och att också nya grupper lättare ska få lönesubvention.

Thomas Palmgren.
Thomas Palmgren menar att det ofta helt enkelt inte lönar sig ekonomiskt för företagen att sätta tid på stödbyråkratin. Thomas Palmgren. Bild: Linda Söderlund / Yle person,thomas palmgren

- Stödet kunde utvecklas mera för invandrare som behöver integreras i arbetslivet och för ungdomar, till exempel inom ramen för lärlingsutbildningen, säger Palmgren.

Man visste inte vad man skulle ha råd att göra och äta och om man skulle få ett jobb

Antti Kauhanen på Etla har noga följt diskussionen om lönesubvention och han är skeptisk till om det leder till ökad sysselsättning.

- Om man ökar på lönestödet till företag, så hjälper det inte dem som jobbar med lönestöd inom tredje sektorn. De som får jobb inom tredje sektorn har vanligtvis en mycket svag ställning på arbetsmarknaden och de behöver kanske egentligen någon helt annan form av åtgärder, säger Kauhanen.

Tillvaron är stabil och känslan av hopplöshet är borta

För Sarah Wikman i Ekenäs var lönesubvention på föreningen i Bjärnå ändå det som ledde till att hon fick in foten på arbetsmarknaden och sedan fick en tillsvidareanställning.

Tiden då hon var långtidsarbetslös beskriver hon som mycket tung. Arbetsgivare svarade inte på hennes arbetsansökningar och hon kände att hon inte dög till någonting.

- Framtidsplanerna var ovissa och man visste inte om man skulle ha råd med nästa hyra och allt kändes ganska hopplöst. Man visste inte vad man skulle ha råd att göra och äta och om man skulle få ett jobb.

I dag är situationen en helt annan. Tillsammans med sambon söker de hus och de har råd med varsin bil.

- Vardagen är trygg och man behöver inte oroa sig. Man vet när det kommer pengar och hur mycket det kommer. Det är en stabil tillvaro.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes