Hoppa till huvudinnehåll

Kimitoön testar aktivitetsklockor och är med i "Skola i rörelse" - viktigt att utmana barnen för att de ska utvecklas

Barn leker på en gräsmatta.
Dagisbarnen vid Silva daghem har livlig "miniröris" till musik varje dag. Barn leker på en gräsmatta. Bild: Amanda Vikman/Yle daghem,daghemmet silva

Redan vid tvåårsåldern stöps grunden för barnens intresse och möjligheter att röra på sig. Studier visar att de motoriska färdigheterna blivit sämre bland barn som behöver stöd och utmaningar för att utvecklas.

- Ju bättre de behärskar de grundläggande motoriska färdigheterna desto större chans är det att de går med i mer avancerade lekar och är fysiskt aktiva, säger forskaren och läraren Mikaela Svanbäck-Laaksonen vid Åbo Akademi som i sin doktorsavhandling skriver om barnens grundläggande motoriska färdigheter.

Motoriska färdigheter handlar om att krypa, rulla, åla, springa, hoppa och hantera olika gymnastikredskap genom att kasta, fånga och studsa till exempel en boll och stå på en balansbräda.

Svanbäck-Laaksonen samarbetade i sitt forskningsprojekt med daghem i Österbotten där man ökat möjligheterna för barnen att röra på sig.

- Daghemspersonalen har tagit i bruk flera utrymmen, som tamburen och små skrymslen för att hitta kreativa sätt att vara rörlig på. De har också fått bidrag för att kunna skaffa utrustning som uppmuntrar till rörlig lek. Lika självklart som ett gammalt pussel ska bytas ut, ska redskap som uppmuntrar till rörlighet finnas och bytas ut vid behov.

Dagisbarn leker och busar.
Utvecklingen av barnens motorik sker i samarbete mellan föräldrar och daghemmen. Dagisbarn leker och busar. Bild: Amanda Vikman/Yle Dagisbarn,barn

- Förr var det mera så att personalen begränsade och satte stopp för barnens fysiska aktiviteter. I dag ser de mera möjligheter för dem att vara aktiva inomhus. Så visst har projektet lett till stor varation för barnen att vara rörliga, säger Svanbäck-Laaksonen.

Det räcker inte alla gånger att barnen rör på sig på eget initiativ, de behöver uppmuntras och utmanas för att utveckla sig.

- Om pedagogen eller föräldern inte utmanar barnen så tenderar de att använda samma rörelsemönster och lekar som de kan och känner sig säkra med. De behöver träning klättra, hänga i ribbstolar, kasta bollar och ta lyra, säger Svanbäck-Laaksonen.

Det är av stor betydelse att man börjar jobba medvetet med barnen redan i dagisåldern eftersom det är den bästa åldern för barn att utveckla de motoriska färdigheterna.

- Det vi också märker är att om en vuxen går med i leken så är det många barn som kommer och vill vara med. Där tror jag att vi som pedagoger behöver bli bättre på att gå med barnen så får vi med dem, säger Svanbäck-Laaksonen.

Aktivitetsklockor i daghemmen

Vid Kimitoöns daghem har man påbörjat ett frivilligt försök med aktivitetsklockor. Med dem mäter man barnens rörlighet under dagen, även i hemmen.

- Med datan vi samlat in kan vi se om något barn är mindre aktivt och vilka tiden de rört på sig mycket. Föräldrarna får också tillgång till informationen och kan avgöra om barnen behöver mer aktiviteter hemma, säger Anna Törnqvist som är barnpedagog vid Silva daghem i Kimito.

Redan nu har personalen kunnat konstatera att barnen rör på sig mycket, de flesta mer än rekommendationen på tre timmar per dag. Ett barn hade också tagit över 19 000 steg på en dag.

Anna Törnqvist omgiven av dagisbarn i färggranna kläder utomhus.
Småbarnspedagogen Anna Törnqvist ser att daghemmet har en viktig roll för barnens rörlighet. Anna Törnqvist omgiven av dagisbarn i färggranna kläder utomhus. Bild: Amanda Vikman/Yle person,daghemmet silva

- Under hösten har det hållits en informationskväll för föräldrar där de fick en påminnelse om hur viktigt motion är för de små. En bra sak att ta med sig är att vädret inte är något hinder för att vara ute utan det går bra att leka också när det regnar, säger Törnqvist.

Enligt henne är daghemmens roll viktig när man lägger grunden för barnens intresse och möjligheter att röra på sig, men ansvaret delas med hemmen.

- Rekommendationen är att barnen ska vara aktiva minst tre timmar om dagen, en av dem ska barnet helst bli lite andfådd och svettig. Ett tips är att gå ut i skogen, där trivs barnen och kan hitta på allt möjligt att göra med sina föräldrar.

Alla skolor på Kimitoön är "Skolor i rörelse"

Alla skolor på Kimitoön är med i något som kallas skola i rörelse. Initiativet kom igång för ett par år sedan och tanken är att lågstadieeleverna tar med sig skola-i-rörelse-tänket när de går vidare till högstadiet.

Några av lärarna får gå en utbildning för att kunna utveckla konceptet i skolorna, men i praktiken kan skolorna själva göra upp en plan för vad det innebär hos dem. Åtgärderna är också lite olika beroende på om man jobbar med låg- eller högstadierna.

Vid Dalsbruks högstadium är Anders Strömsund ämneslärare. Han deltar aktivt med eleverna under motionsrasterna och är positivt inställd till förändringen.

Anders Strömsund talar med några elever i en skolkorridor.
Anders Strömsund ser skola i rörelse som ett bra initiativ. Anders Strömsund talar med några elever i en skolkorridor. Bild: Amanda Vikman/Yle person,Anders Strömsund

- Absolut är det här ett bra initiativ. Till en början kommer det definitivt att innebära mer arbete för oss lärare att planera och förbereda. Så krävs det förstås mer när det gäller att hålla ordning på gruppen utomhus. Men bara vi blivit varmare i kläderna blir det ju mera rutinmässigt, säger han.

Känns det nödvändigt att baka in mer rörelse i skolan?

- Det tycker jag, när man följer med vad som händer med våra barn och ungdomar så kommer det var och varannan dag information om hur dåligt de mår. Så jag är övertygad om att det här är en grej som vi måste utveckla mera, säger Strömsund.

Skolan försöker motivera de unga tonåringarna genom att ha aktiva raster.

En närbild på ungdomar som surfar på sina smarttelefoner.
Det är lätt hänt att man sätter sig ner med mobilen i stället för att göra någon fysisk aktivitet En närbild på ungdomar som surfar på sina smarttelefoner. Bild: Yle/Matias Monola nyhetsskolan

- För två år sedan började vi med motionsraster. Fyra dagar i veckan har vi en motionsrast som är övervakad av en lärare. Hur många som deltar varierar lite på grupperna men det är roligt att se att det ändå är ganska många som följer med till idrottshallen när jag går dit. Där är det fritt fram att använda redskap och gympa med vad man vill.

Anders Strömsund anser att samtidigt som skolan har ett stort ansvar för att aktivera de unga så sätts grundinställningen för motion och idrott i hemmen.

Han har gått en utbildning som främst var inriktad till lågstadiepedagogik, men det gav en hel del inspiration också för högstadieundervisningen.

- Jag fick mycket idéer därifrån hur kan lära ut fysik genom att ha övningar ute på gården där barnen hamnar ta reda på och svara. Men där har vi mycket att utveckla ännu.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland