Hoppa till huvudinnehåll

Kristdemokraterna vill höja barnbidraget och slopa höjningen av bränsleskatten

En leende Sari Essayah och en leende Päivi Räsänen, som håller i en broschyr, framför Kristdemokraternas logga.
Kristdemokraternas partiordförande Sari Essayah och riksdagsgruppens ordförande Päivi Räsänen. En leende Sari Essayah och en leende Päivi Räsänen, som håller i en broschyr, framför Kristdemokraternas logga. Bild: Lehtikuva Sari Essayah,Päivi Räsänen

Kristdemokraternas riksdagsgrupp vill i sin skuggbudget satsa på familjen, hälsan och livskraften i samhället. KD vill höja barnbidraget och få mer inkomster bland annat genom en hälsobaserad skatt.

Kristdemokraterna var som första oppositionsparti ute och presenterade sin skuggbudget för nästa år. ”Ett Finland du kan lita på” innehåller många för partiet traditionella teman.

KD vill höja barnbidraget för sammanlagt 115 miljoner euro, vilket skulle betyda en höjning på 10 euro per barn för alla barn i familjen.

Partiet oroar sig för nivån på äldreomsorgen i samhället och vill satsa 150 miljoner euro mer än regeringen.

– Regeringens satsningar på en bindande personaldimensionering inom äldreomsorgen räcker inte till för att förbättra situationen utan tillräcklig finansiering. Kommunerna behöver mer pengar, motiverar partiordförande Sari Essayah.

Vad då skuggbudget?

Oppositionspartiernas riksdagsgrupper presenterar under hösten sina alternativa budgetar, eller så kallade skuggbudgetar.

  • Skuggbudgetarna är ett instrument som ger möjlighet att presentera alternativ till regeringens ekonomiska politik och visa på ideologiska skillnader.
  • Genom att beräkna exakta summor för vad man vill satsa på och var man vill spara vill oppositionspartierna visa att det finns konkreta och trovärdiga alterantiv.
  • Då summor nämns är de oftast i jämförelse med regeringens förslag i nästa års statsbudget. Till exempel vill Kristdemokraterna satsa 150 miljoner euro mer än regeringen på äldreomsorgen år 2020.
  • Skuggbudgetarna debatteras i år den 20 november i riksdagens plenum. Ibland får de tack för att de innehåller fräscha idéer, ibland kritiseras de för populism.
  • Den egentliga statsbudgeten godkänns i plenum i slutet av december. Före det röstar riksdagen om ändringsförslag, där man kan återfinna delar av skuggbudgetarna. Det blir sällan några ändringar i budgeten under behandlingen i plenum, utan den godkänns vanligtvis enligt finansutskottets förslag.
  • I regeringen sitter som bäst Socialdemokraterna, Centern, De gröna, Vänsterförbundet och Svenska folkpartiet. I oppositionen sitter Sannfinländarna, Samlingspartiet och Kristdemokraterna. Också Liike Nyt, som representeras av Harry Harkimo är i opposition.

Vill inhibera höjningen av bränsleskatten

Kristdemokraterna skulle inte förverkliga en höjning av bränsleskatten, vilket regeringen Rinne planerar.

Enligt KD skulle en sådan höjning försämra konsumenternas köpkraft och minska den regionala jämlikheten.

– I glesbygdsområden är det viktigt att man kan använda egen bil. En höjning av bränsleskatten skulle sänka sysselsättningen, säger Essayah.

Partiet skulle däremot satsa 100 miljoner euro mer på investeringar i trafikleder. Det skulle förbättra näringslivets verksamhetsförutsättningar och medborgarnas möjligheter att röra sig.

Föreslår hälsobaserad skatt

KD planerar få nya inkomster bland annat genom genom en reform av systemet för bostadsbidrag. Det skulle enligt beräkningarna inbringa 300 miljoner euro.

Partiet skulle också införa en ny, hälsobaserad skatt. I praktiken skulle produkter som innehåller tillsatt socker beskattas hårdare.

Regeringen Rinnes sysselsättande åtgärder tillfredsställer inte partiet. KD skulle reformera socialskyddet i Finland och göra stödsystemet mer enhetligt. Det skulle enligt planerna bidra till att 40 000 nya arbetsplatser skapas.

KD:s skuggbudget innehåller utgifter för 912 miljoner euro och inkomster för 1,4 miljarder euro mer än regeringens budgetförslag.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes