Hoppa till huvudinnehåll

Språkvårdare: Nu är också finskan hotad - för att bli tagen på allvar måste man uttrycka sig på engelska

Finlands flagga, ishockey-VM 2018.
Normen håller på att bli att man ska uttrycka sig på engelska för att uppfattas som viktig och det här gäller bland annat i den akademiska världen. Finlands flagga, ishockey-VM 2018. Bild: Yle/Tomi Hänninen Finlands flagga,Finland,Finlands herrlandslag i ishockey

Nu varnar språkvårdarna för att det finska normspråket håller på att utarmas. Det finska skriftspråket ligger för fäfot på grund av engelskans världsdominans och ungdomarnas medievanor.

Normen håller på att bli att man ska uttrycka sig på engelska för att uppfattas som viktig och det här gäller bland annat i den akademiska världen.

Bland annat det här framkom då delegationen för språkärenden samlade experter och tjänstemän för att diskutera språkfrågor med utgångspunkt i regeringsprogrammet.

Det handlar om att kunna föra sin egen talan i samhället, om att få studera och det gäller i många andra sammanhang.
― Sari Hyytiäinen, modersmålslärare i finska

Sari Hyytiäinen är modersmålslärare i finska och viceordförande för finska språknämnden vid Institutet för de inhemska språken. Hon säger att sakprosan ligger för fäfot på grund av globaliseringen och ungdomens medievanor.

Ungdomarna läser allt mindre och när de läser är det nättexter som gäller. De skriver som de talar - och det är ett problem.

- Det handlar om att kunna föra sin egen talan i samhället, om att få studera och det gäller i många andra sammanhang, säger Hyytiäinen. Om ordförrådet blir för fattigt så påverkar det människornas möjligheter att fungera.

Det är en demokratifråga att både unga och vuxna behärskar allmänspråket, säger Sari Hyytiäinen.

Nya magistrar är inte vana att använda finska och vi vänjer oss vid att allt måste vara på engelska för att betraktas som viktigt och för att man ska betraktas som sakkunnig.
― Pirjo Hiidenmaa, professor i facklitteraturforskning
Pirjo Hiidenmaa punainen huivi kaulassa.
Pirjo Hiidenmaa är ordförande för delegationen för språkärenden och till vardags professor i facklitteraturforskning och facklitterärt skrivande. Hiidenmaa varnar för att expertspråket allt oftare blir engelska. Pirjo Hiidenmaa punainen huivi kaulassa. Bild: Nella Nuora / YLE Pirjo Hiidenmaa

Hon får medhåll av Pirjo Hiidenmaa som är ordförande för delegationen för språkärenden och till vardags professor i facklitteraturforskning och facklitterärt skrivande. Hiidenmaa varnar för att expertspråket allt oftare blir engelska.

- I stället för att bli mångspråkiga och tala finska, svenska och engelska blir vi enbart engelskspråkiga och det är synd, säger Hiidenmaa. Det är inte bra att bli enspråkig. Nya magistrar är inte vana att använda finska och vi vänjer oss vid att allt måste vara på engelska för att betraktas som viktigt och för att man ska betraktas som sakkunnig.

Frågan om utarmningen av det finska normspråket är relevant, men frågeställningarna för de två nationalspråken är olika.
― Anna-Maja Henriksson, justitieminister (SFP)
Anna-Maja Henriksson
Det är justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) som har ansvaret för regeringens språkpolitiska program och hon betonar att problemen för de två nationalspråken är olika. Anna-Maja Henriksson Anna-Maja Henriksson

Hon får medhåll av justitieministern Anna-Maja Henriksson. Det är justitieministeriet som har ansvaret för regeringens språkpolitiska program och Henriksson lyfter fram att problemen för de två nationalspråken är olika.

- Frågan om utarmningen av det finska normspråket är relevant, säger Henriksson, men frågeställningarna för de två nationalspråken är olika. När det gäller svenskan i Finland så handlar det om att man inte får den service som man har rätt till, medan när vi talar om finskan så är frågeställningen helt annorlunda.

- Men också den här aspekten kommer att beaktas i nationalspråksstrategin. Vi kommer att lyssna noggrant till vad experterna på Institutet för de inhemska språken och de finska språkvårdarna säger.

Delegationen för språkärenden tillsätts av statsrådet och finns i anslutning till justitieministeriet. Delegationen är en sakkunnigorganisation som sitter fyra år i taget och som finns till för att stödja tjänstemän och politiker.

Den sittande delegationen följer bland annat upp reformer som påverkar de språkliga förhållandena och de språkliga rättigheterna.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes