Hoppa till huvudinnehåll

Nya arbetssätt att hantera landinformation ska snabba på asylbehandlingen vid Migri

Satellitbild i 3D över Kabul i Afghanistan.
Landrapporterna hjälper Migri att få en helhetsbild av förhållandena i ett land. Satellitbild över Kabul i Afghanistan. Satellitbild i 3D över Kabul i Afghanistan. Bild: Naeblys / Alamy Kabul,Afghanistan,satellitbild

Migrationsverket utvecklar sitt sätt att hantera landinformation, det vill säga fakta om länder därifrån det kommer asylsökande till Finland.
Speciellt efter den stora asylvågen till Finland 2015 har Migri kritiserats, för att inte ha aktuell information om hurudana förhållandena är i de asylsökandes ursprungsländer.

Genom ett EU-finansierat projekt som startade den här månaden ska landinformationen i fortsättningen bättre betjäna asylenheten, myndigheter och allmänheten.

- Avsikten är framförallt att tillfredsställa asylenhetens behov av landinformation på ett mera flexibelt, effektivt och detaljerat sätt. Det skulle snabba på beslutsfattandet om asyl som i sin tur gynnar alla parter, säger Tirsa Forssell, direktör för juridisk service på Migrationsverket.

För att få en asylansökan slutbehandlad tar det mellan ett till tre år.

När samarbetet mellan Migris forskare som tar fram uppgifter om länder och de som jobbar med asylansökningar nu utvecklas, är tyngdpunkten att man utgår från asylenhetens frågor och behov och utbyter fakta sinsemellan smidigare än hittills.

Direktören för den juridiska servicen på Migrationsverket Tirsa Forssell läser rapport som ligger på bordet framför henne
Tirsa Forssell säger att landinformationsavdelningen kommer att publicera kortare rapporter i första hand om Afghanistan, Irak och Somalia. Direktören för den juridiska servicen på Migrationsverket Tirsa Forssell läser rapport som ligger på bordet framför henne Bild: Agneta Gestrin / Yle Migrationsverket

På Helsingfors universitet slutför doktorand Erna Bodström sin avhandling om medborgarskap och invandring. I sin forskning har hon plöjt igenom speciellt asylbeslut av Migri.

- Kanske det betyder att det blir mer resurser för enskilda frågor som asylenheten har. Det kan ju vara bättre för den asylsökande om asylenheten har mer detaljerad information, men det beror ju också på hur asylenheten tolkar informationen, säger Bodström.

Hur är det i den asylsökandes ursprungsland?

Landrapporterna är viktiga instrument för dem som är inkopplade i asylprocesser; ämbetsmän, advokater och domare. Rapporterna ska också vara ändamålsenliga för mediernas behov.

För politikerna kan det kortare formatet, med publikationer på cirka tjugo sidor, bli ett plus.

- Jag tror de har mera tid att koncentrera sig på att läsa dem. Nu när de har varit mycket information som kanske inte har varit så nyttig för alla, så tror jag inte de har hunnit läsa igenom dem, säger Forssell.

Den förra regeringen ledd av statsminister Juha Sipilä (C) bad Migri om landrapporter varje halvår.

Textmassorna var omkring hundra sidor i varje landrapport. Nyttig information, men inte alltid relevant för beslutsfattandet.

- Det som nu förändras är att vi vill följa Sveriges exempel. Istället för rapporter som publiceras var sjätte månad uppdaterar vi nu informationen alltid när något inträffar.

Bodström ser både för- och nackdelar i och med förändringen.

- Det är kanske lättare att ta in kortare rapporter. Samtidigt kan det bli svårare att få en helhetsbild av situationen i ifrågavarande land.

Foto på Erna Bodström
I de asylbeslut Erna Bodström har läst har hon märkt att källorna inte används systematiskt. Foto på Erna Bodström Bild: Erna Bodström doktorand,Helsingfors universitet

Bland andra Svenska Yle har rapporterat om asylsökande som har avvisats av Migri och tvingats återvända till riskfyllda förhållanden.

På frågan om Migri nu kommer att vara mera ajour och ha relevant information om förhållanden utomlands när situationen i ett land som t.ex. Afghanistan snabbt förändras, svarar Forssell:

- Man måste alltid påpeka att Migri kontinuerligt följer med säkerhetssituationen i länderna och beslutsfattandet stöder sig alltid på den mest aktuella landsinformationen som finns.

Framöver räknar hon med att Migri, förutom den kontinuerliga uppdateringen, publicerar landrapporter ett par till tre gånger i året om lägessituationen i de viktigaste länderna. Till dem hör Irak och Afghanistan och Somalia.

Återuppbyggnad i Kabul, Afghanistan
Återuppbyggnad i Kabul. Nästan en tredjedel av Migris asylbeslut 2018 var negativa, då avvisas den asylsökande till sitt ursprungsland. Återuppbyggnad i Kabul, Afghanistan Bild: UN Photo/Jawad Jalali återuppbyggnad

Samma info - olika tolkningar

Migri sammmanställer självständigt sina landrapporter och i fortsättningen inhämtar forskarna fakta i huvudsak från Migris egna resor, FN:s flyktingorgan UNHCR, Unicef, forskningsinstitut och andra länders inrikesministerier. Källorna kommer inte att förändras i och med det nya projektet.

- Jag tycker inte problemet egentligen har varit rapporteringen om länderna, utan mer hur asylenheten har använt sig av informationen, säger Bodström.

Trots att till exempel UNHCR delar med sig av sina uppgifter till andra länder blir tolkningen av informationen olika. Bodström säger att till exempel är UNHCRs linje mer försiktig när det gäller att avvisa flyktingar till Afghanistan än den linje Migri har dragit.

Läs mer: Migris siffror över immigration 2018

Människohandelsoffret Itohan Okundaye fick uppehållstillstånd

Läs också