Hoppa till huvudinnehåll

Trettio procent av ditt sorterade plastavfall bränns upp - varför?

Grävmaskin och plastavfall i Toppå i Åbo.
Plast som sorteras rätt hamnar ofta ändå i brännugnen. Grävmaskin och plastavfall i Toppå i Åbo. Bild: Yle/Mattias Simonsen plastavfall,plaståtervinning,toppå

I Finland började vi materialåtervinna plast år 2016. Av plasten som hamnar i plastavfallskärlet bränns ändå trettio procent i energisyfte. Varför återvinns inte en större del av vårt sorterade plastskräp?

Vesa Kärhä, vd för finländska plastindustrins intresseförbund Muoviteollisuus Ry påpekar att det finns många olika faktorer som påverkar hur stor del av vårt sorterade plastavfall som återvinns.

- Sorteringssystemet känner inte igen alla plasttyper och plasten som läggs i plastsorteringskärlet är ibland för smutsig för att kunna återvinnas. Färgen på plasten påverkar också möjligheterna till återvinning, berättar Kärhä.

En del plastsorter är det dessutom inte vettigt att återvinna - återvinningens miljöpåverkan skulle vara större än nyttan.

Det finns också direktiv som begränsar vad återvunnen plast kan användas till. Enligt EU:s direktiv får inte återvunnen plast användas till livsmedelsförpackningar om inte undantagstillstånd beviljas.

Henkilökuva
Vesa Kärhä arbetar dagligen med frågor som berör plaståtervinning. Henkilökuva Bild: Mikko Koski / Yle Plastics industry,verkställande direktör

Färgblinda robotar

När det kommer till plaståtervinning spelar plastens färg en överraskande stor roll. Ett av problemen är hur sorteringsrobotarna fungerar.

- Vissa förpackningar reflekterar inte ljus. Många svarta förpackningar är ett exempel på det här. Robotarnas ögon känner inte igen dem, upplyser Kärhä.

Det finns robotar som klarar av att sortera svart plast, men de är mycket dyrare. Det är ändå troligt att de kommer att tas i bruk om några år. Det här är ändå inte det enda problemet som har med färgen att göra. När plasten återvinns behåller den sin färg och blandas ofta med liknande färger.

- När olika färger blandas är slutresultatet lite annorlunda än det vi är vana vid. Till exempel går det inte att få lika ren vit eller lika klara färger, säger Kärhä.

Om tillverkarens produkt tillverkas i en bestämd färg är det med andra ord inte alltid möjligt att använda återvunnen plast.

Tomma plastflaskor på rad.
Innan år 2016 var det endast plastflaskor som gick att återvinna. Tomma plastflaskor på rad. Bild: Mostphotos plast,flaskor,skräp,avfall,återvinning,vattenflaskor

Köparens marknad?

Det är möjligt att materialåtervinna det mesta av plasten vi sorterar - men alltid lönar det sig inte. Plasten måste också köpas av en producent. Här är det marknaden som bestämmer om det nya materialet duger, och då är priset och egenskaperna avgörande.

I återvinningskedjan är det insamlingen som kostar mest.

- I Finland har kostnaderna för återvinning historiskt sett varit låga, men nu ser vi en stigande trend. Jag vet inte när smärtgränsen kommer emot, men hoppas på att utvecklingen går mot att producenterna betalar så mycket för återvunnen plast att inga subventioner behövs, säger Kärhä.

Ekopunkt intill Borgå simhall.
Insamlingen är den mest kostsamma delen av återvinningen. Ekopunkt intill Borgå simhall. Bild: Yle / Hanna Othman ekopunkt

Återvunnen plast av bra kvalitet går åt på marknaden. Här finns det också rum för förbättring.

Tillverkarna kunde använda sig av förpackningar som lämpar sig bättre för materialåtervinning. Då skulle hela kedjan fungera bättre.

Ansvaret ligger enligt Kärhä på tillverkarna, även om det är förpackningsföretagen som har det juridiska ansvaret.

Det viktigaste är enligt Kärhä ändå att plaståtervinningen ska vara så enkel som möjligt för konsumenten. Det ska inte vara svårt att sortera plast.

Tumregeln är att all förpackningsplast går att sätta i plastinsamlingskärlet. Det är endast PVC-plast som inte hör hemma i återvinningen, men det är ovanligt att den typen används i förpackningar.

- Hela idén är att konsumenten ska kunna sätta alla sorters plast i insamlingen, och att sorteringen sedan sker på annat håll, påpekar Kärhä.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes