Hoppa till huvudinnehåll

Trygga vi till skolan gå - och andra aspekter som ökar trivseln i skolan

Elever markerar i en skolklass.
Elever markerar i en skolklass. Bild: Mostphotos Skola,Skolklass,elever

Alla har rätt till en trygg skolgång. Det står i lagen. Men det finns många olika aspekter på trygghet som alla går in i varandra och som tillsammans skapar en helhetsomfattande trygghet i skolan.

Trygghet i skolan är ett brett tema som står inskrivet i lagstiftningen, både i grundläggande- och i andra stadiets utbildning.

Alla har rätt till en trygg närvaro i skolan. Vad betyder det här? Jag träffade Michael Mäkelä från Regionförvaltningsverket.

Den fysiska tryggheten

Fysisk trygghet är själva verksamhetsmiljön, den fysiska miljön. Hur ser det ut inomhus? Är det trivsamt, tryggt att röra sig? Hur ser det ut i gymnastiksalen och duscharna? Är inomhusluften bra?
Hit hör också att man känner sig säker i skolan.

Michael Mäkelä pratar om trygghet i skolan.
Man måste fundera på att miljön är trygg också för småbarn, säger Michael Mäkelä från regionförvaltningsverket. Michael Mäkelä pratar om trygghet i skolan. Bild: Charlotte Lindroos/Yle utbildning,trygghet,Säkerhet,grundskolan,skola

Till den fysiska tryggheten och säkerheten hör också brandsäkerheten. Alla ska veta hur de snabbt kommer ut från skolan vid en en eventuell brand. Hit hör också alla räddningsplaner och beredskapsplaner och samarbete med olika brand- och räddningsväsenden. I samarbetet ingår också att brandmän kommer till skolan och berättar hur man ska agera vid en brand, berättar Mäkelä.

Den psykiska tryggheten

Den psykiska trygghetsaspekten, handlar om själva trygghetskänslan. När man åker till skolan på morgonen ska man kunna känna sig säker på att man får en bra skoldag utan mobbning och trakasserier. Man ska känna sig trygg, säger Michael Mäkelä. Tyvärr är det inte alltid så för alla elever.

Det är mer sällan polisen rycker ut med en patrull till en skola, med anledning av våld eller hot. Däremot konsulterar skolpersonal polismyndighetens rådgivande telefontjänst. Varje vecka får till exempel Esbo huvudpolisstation ett flertal ärenden som rör skolvärlden som måste tas på allvar.

Beträffande mobbning har man den senaste tiden diskuterat kring att börja klassificera mobbning som en kriminell handling. Vissa händelser som sker i skolmiljön och går under benämning mobbning är sådana att om samma händelser ägde rum bland vuxna eller ute på gatan skulle de ses som kriminella handlingar.

- Man kan ju fråga sig om grova fall av mobbning är skolans interna angelägenhet eller är det ett fall för till exempel polis, konstaterar Michael Mäkelä.

Ett problem med att kriminalisera mobbning är att om skolan gör en brottsanmälan så flyttar ärendet i sin helhet till polisen. En brottsanmälan utesluter skolan.

Ett barn ser ut att vara ledsen och sitter i en korridor och täcker sitt ansikte med armarna.
Man vill klart signalera att mobbning är inte okej. Ett barn ser ut att vara ledsen och sitter i en korridor och täcker sitt ansikte med armarna. Bild: Mostphotos våld,våld -- skola,mobbning,skolmobbning,barn (familjemedlemmar)

Viktigt med respekt

I Grundskolan Norsen i Helsingfors träffar jag rektor Ann-Britt Bonns och biträdande rektor Clara Lindqvist för att prata om hur de ser på trygghet i deras skola.

Trygghet är grunden för all inlärning.

- Trygghet är grunden för allt, grunden för all inlärningen. Känner du dig inte trygg så falerar också allt annat. Man måste börja med det, säger rektor Ann-Britt Bonns.

- Jag börjar läsåret med att prata om att visa respekt för varandra. Jag säger det till lärarna, till eleverna och till hela personalen. Det är A och O att bemöta varandra med respekt, oberoende om det handlar om lärare och elev, elev till elev eller lärare och rektor.
Det är viktigt att vi möts och att vi ser varandra. Det är kärnan. Det är där allt börjar, fortsätter hon.

De är båda överens om att en av de viktigaste sakerna är att man är närvarande när man är på jobb och att man då har ögonen med sig. Att se eleverna är det övergripande.

Norsens rektor Ann-Britt Bonns och biträdande rektor Clara Lindqvist.
Clara Lindqvist (till vänster) och Ann-Britt Bonns( till höger) betonar betydelsen av trygghet i skolan Norsens rektor Ann-Britt Bonns och biträdande rektor Clara Lindqvist. Bild: Charlotte Lindroos/Yle grundskolan,Norsen,trygghet,Rektor,grundskolan norsen

Säkerhet och räddningsplaner

De första skolskjutningarna för tio år sedan förändrade säkerhetsdiskussionen i skolorna. Man aktiverade alla säkerhetsaspekter. Det är väldigt viktigt att alla räddningsplaner är i skick.
Alla måste veta hur de ska ta sig ut eller in i nödsituationer. Vid exempelvis bombhot ska rektorn alltid kontakta polisen.

I Grundskolan Norsen händer det också saker.
- Visst har det hänt saker i vår skola också. Det händer ju saker i skolan, det skulle vara konstigt om det inte skulle hända, säger Ann-Britt Bonns.

- Jag vet inte om det här börjat hända mer eller om det handlar om att vi har blivit bättre på att använda våra stödfunktioner. Vi har haft polisen på plats, brandkåren och socialarbetare. Alla de här myndigheterna ska ju ses som stödfunktioner.

- De ska stödja oss, eleverna och vårdnadshavare att fostra samhällsdugliga, lyckliga och harmoniska medborgare, säger Clara Lindqvist.

Sociala medier är en utmaning

- Vad beträffar mobbning eller andra problem elever emellan så är det svårt att veta vad händer på de sociala medierna. De byter plattform och form hela tiden. Det är svårt att hänga med i den snabba utvecklingen. Vi ska hjälpa de unga på ett forum där vi själva inte hör hemma. Vi går till de sociala medierna medan de unga är på de sociala medierna, säger Clara Lindqvist.

- Men diskussionen om hur du bemöter andra är ju den samma var du än är, tillägger Bonns.

Skolorna har sedan något år tillbaka sociala och emotionella färdigheter på schemat, varje årskurs har sitt eget program. I och med projektet Kiva-skola fick skolorna en struktur för hur de ska jobba med mobbning och mobbningsförebyggande åtgärder.

Du behöver sociala färdigheter på ett annat sätt nu än tidigare.

De emotionella och sociala färdigheterna har blivit allt viktigare.

- Samhället har blivit annorlunda. Du är uppkopplad med andra människor hela tiden i dagens läge. Du behöver sociala färdigheter på ett annat sätt nu än tidigare, säger Lindqvist.

Den sociala tryggheten

Social trygghet innebär en gemensam säkerhetskänsla. Alla ska kunna känna sig trygga i skolan. Det här gäller både lärare, elever och övrig personal.

Det skapas en säkerhetskänsla när man går igenom rutiner för att veta hur man ska agera i en nödsituation. Man bör ha en klar arbetsfördelning för vem som gör vad, som till exempel att informera föräldrarna.

I Grundskolan Norsen ser man det inte som en stor sak att vara i kontakt med exempelvis polisen.

- Vi kan till exempel ha en morgonsamling där polisen kommer och pratar om något aktuellt som hänt i skolan. Det kan vara om hur man använder sin telefon och hur man talar med andra. Eller vilka konsekvenserna kan bli om du delar en bild. Om du sprider vidare material som inte är okej blir du delaktig. Det är viktigt att eleverna känner till det, säger Bonns.

Elever som går i en trappa i grundskolan Norsen i Helsingfors.
I fall det uppstå en krissituation så ska alla inom lärarkåren och eleverna veta hur man ska agera Elever som går i en trappa i grundskolan Norsen i Helsingfors. Bild: Charlotte Lindroos/Yle Norsen,grundskolan,trygghet,elever,grundskola

Den pedagogiska tryggheten

Pedagogisk trygghet innefattar vilka metoder som används i lärmiljön. Exempelvis på andra stadiet ska eleverna känna sig trygga med alla maskiner de förväntas använda i storkök inom till exempel kockutbildningen.

Arbetslivsperioden ska känns trygg för de studerande, säger Michael Mäkelä. Det här kräver mycket för- och kringarbete.

- Ska man ha skyddshandskar, skyddsglasögon eller hjälm? Man kan inte bara sätta ett barn framför en borr utan att ha gått igenom säkerheten, säger Mäkelä.

Pedagogisk trygghet handlar också om hur man lär ut saker så att det känns bra för alla. Ingen ska behöva känna sig otrygg. Här handlar det om undervisningsstrategier och undervisningsmetoder, det vill säga hur lärare undervisar ett ämne.

- Man kan aldrig nå en hundraprocentig trygghet men man strävar efter det, säger Mäkelä.

Taitopaikka i Lappträsk.
Till exempel i träslöjd, måste du känna till alla skyddsmekanismer på en maskin och man måste gå igenom alla säkerhetsaspekter. Taitopaikka i Lappträsk. Bild: Yle / Hanna Othman taitopaikka

När alla säkerhetsaspekter fungerar på ett bra sätt resulterar det i en helhetskänsla av trygghet. Det här resulterar i sin tur i välmående. Ledarskapet är viktigt, påpekar Mäkelä.

Samarbete på olika nivåer är också viktigt för tryggheten och säkerheten, därför samarbetar skolor sinsemellan och tillsammans med räddningsmyndigheter.

- Vi på regionförvaltningsverket står för fortbildning där vi lyfter fram aktuella teman som behöver diskuteras eller uppdateras, berättar Michael Mäkelä. Vi för samman folk inom utbildningen och diskuterar.

Han berättar också att Undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat ett nationellt program där man betonar satsningar på att fortbilda personal inom inom undervisningssektorn. Hit hör också kunskap om säkerhet.

Det ordnas både längre och kortare kurser och ledarskapsutbildningar. Säkerhet är ett viktigt tema och ett tema som alltid är aktuellt.

- Tryggheten kommer först, avslutar rektor Ann-Britt Bonns.

Regionförvaltningsverket har en svenskspråkig serviceenhet för undervisningsväsendet, verksamhetsområde är hela landet. Det är på deras ansvar att sköta uppgifter inom det svenskspråkiga utbildningsväsendet som hör till regionförvaltningsverkens ansvarsområde.

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix