Hoppa till huvudinnehåll

Den "åländska modellen" för förbindelsebåtstrafiken diskuteras som en framtida modell för Åboland

Vy över skärgårdshavet från landsvägsfärjan Aura mellan Iniö och Gustavs.
Vy över Skärgårdshavet från landsvägsfärjan Aura mellan Iniö och Gustavs. Vy över skärgårdshavet från landsvägsfärjan Aura mellan Iniö och Gustavs. Bild: Yle/ Nora Engström färjtrafik

Den "åländska modellen" för förbindelsebåtstrafiken innebär att endast personalen konkurrensutsätts. För tillfället förekommer diskussioner om att införa modellen även på fler håll i landet.

Skärgårdsdelegationens ordförande och riksdagsledamoten Sandra Bergqvist (SFP) är tydlig med att det inte finns någonting konkret, utan att det bara än så länge är en tanke som har lyfts upp för diskussion.

– Tanken med den här modellen är att det är staten eller ett statsägt bolag som skulle äga fartygen. Sedan konkurrensutsätter man själva driften på de här fartygen, alltså personalen på fartygen.

En fördel med ruttspecifika fartyg

På Iniöfärjan införde man den här modellen för många år sedan. Fördelen med modellen är att man kan investera i ruttspecifika fartyg.

– Vi vet att det finns väldigt olika behov vid de olika rutterna i förbindelsebåtstrafiken, till exempel i Åboland. En del kräver mycket tung transport medan andra kräver mycket persontransport.

– Då kan man investera i ruttspecifika fartyg och på det sättet få en servicenivå på det här fartygen som är tillfredsställande för just den ruttens speciella behov. Det är det som är den positiva biten i det hela.

Sandra Bergqvist
Sandra Bergqvist. Sandra Bergqvist Bild: SFP/Johan Hagström Sandra Bergqvist

Nackdelen med den här modellen är enligt Bergqvist att de företag som kommer in och trafikerar konkurrerar med löne- och driftskostnader.

– Det betyder att man kanske inte på samma sätt tar hand om fartygen som om det skulle vara ens eget, eller att man börjar pruta lite på yrkeskunskaperna hos personalen, vilket inte är bra då det handlar om stora fartyg som kräver yrkeskunnig personal.

Hur sannolikt är det då att vi får se den här modellen i Åboland?

– Det finns ännu inget officiellt över huvud taget. Den här frågan dök upp under ett inofficiellt samtal, men det är klart att det här kanske är någonting man borde utvärdera och se hur det skulle fungera i Åboland eller på vissa specifika rutter.

– Det är ingenting som säger att man måste införa det på alla rutter, utan man kanske skulle kunna testa det på någon rutt och se hur det fungerar.

Ännu bara på diskussionsnivå

Skärgårdsdelegationens ordförande menar vidare att det behövs en ganska lång tid för att se hur en sådan här modell utvecklar sig.

– Jag vet att erfarenheterna från Iniö till en början kanske inte var så positiva, men efter hand utvecklades det till det bättre, men det är viktigt att komma ihåg att det här är ingenting man planerar att införa just nu, utan det här är i allra högsta grad ännu bara på diskussionsnivå.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland