Hoppa till huvudinnehåll

Är barn för små för demokrati?

Barn som röstar genom att räcka upp handen.
Barn som röstar genom att räcka upp handen. Bild: Copyright: Sergey Novikov (serrnovik) ripicts.com barn (familjemedlemmar),demokrati,röstningsbeteende

Dagens barn växer upp i en instabil värld. Både presidenter och andra samhällsaktörer agerar på ett sätt som förr hade ansetts osannolikt. Hatretorik försvaras som en mänsklig rättighet. Kan barnen alls tro på demokrati? - Det måste de få lära sig, säger experter.

Barnkonventionen fyller trettio år i november. Mänskliga rättigheter, delaktighet och demokrati är också starkt framme just nu inom finländsk utbildning och pedagogik. Utbildningsstyrelsen publicerade nyligen ett stort materialpaket med 170 tips och länkar för den som vill arbeta med barn kring detta. Det ordnas kurser i demokratifostran för studerande. En universitetslektor berättar att hon drömmer om ett demokratiprojekt för daghemmen.

Varför lära demokrati?

Varför satsar man så synligt på fostran i demokrati just ju? Finns det ett samband med att demokratier på flera håll i världen knakar i fogarna?

Frågan går till Tuija Kasa som är projektplanerare för Mänskliga rättigheter, demokrati, värderingar och dialog inom fostran.

Det är en gemensam satsning i ett nätverk med bland annat Människorättscentret, universitet och yrkeshögskolor.

- Lärarnas förmåga att förmedla demokrati- och människorättsfostran har stor betydelse för hela vårt samhälle, säger Kasa.

- Läroplanerna betonar nu detta tydligare än förr. Det här nätverkssamarbetet startade 2016 för att systematiskt nå alla lärare, och inte bara aktivisterna.

Tuija Kasa, Helsingfors universitet
Tuija Kasa Tuija Kasa, Helsingfors universitet demokrati,småbarnsfostran,Utbildning och fostran,Tuija Kasa

Och visst spelar samhällssituationen en roll. Tuija Kasa nämner debatten om yttrandefrihet och hatbrott som exempel på risken för att de mänskliga rättigheterna missförstås. Mera kunskap behövs.

Lärarnas förmåga att förmedla demokrati- och människorättsfostran har stor betydelse för hela vårt samhälle.

Satsningen stöds också av Unesco-professuen Values, Dialogue and Human Rights in Education som innehas av Arto Kallioniemi vid Helsingfors universitet.

Vad behöver barnen?

Vad ser barnen av demokrati i dagens värld? De nyheter som starkast når fram tenderar att måla upp en värld som styrs av nyckfulla clowner och galningar.

Marina Lundkvist, lektor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet, konstaterar att mänskliga värderingar inte är något som uppstår automatiskt hos barn.

I samhället respekteras inte längre gränser. Motreaktioner behövs, och vi ska börja med dom små.

Tidigare antog man att det finns saker man bara inte GÖR, men var går den gränsen idag?

Lära sig genom att uppleva

Marina Lundkvist betonar att det är viktigt att börja redan i dagvården med att ge barnen goda modeller för hur man bemöter varandra, modeller för delaktighet och demokrati.

Jag drömmer om ett demokratiprojekt i daghemmen. Det är där det ska ta fart!

Rent konkret kan det handla om något så enkelt som att genom personalens bemötande av barnen och varandra lära ut modeller för att se och lyssna på varandra.

Delaktighet i dagvården har ibland felaktigt tolkats som att man lämnar över alla beslut till barnen. Men delaktighet är ändå mer än att få välja vilken saga man ska lyssna på.

Vår skola och dagvård vilar på demokratins grund. Men ofta är det inte tydligt vad det här betyder.

Börja tidigt, tidigt

Liksom Tuija Kasa anser Marina Lundkvist att det är viktigt att fostran i mänsklighet, delaktighet och demokrati börjar tidigt, alltså i dagvården.

Maraina Lundkvist, lektor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet
Marina Lundkvist Maraina Lundkvist, lektor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet lag om småbarnspedagogik,pedagogik,småbarnsfostran,marina lundkvist

Små barn lär sig genom goda modeller, de lär sig ett demokratiskt tänkande genom att uppleva demokrati.

Men det ska helst börja tidigt, tidigt.

För pedagogen gäller det att lära sig att aktivt uppfatta och gå in i situationer som handlar om såna här principer, även om barnen själva inte uppfattar det.

Aktuellt också i skolan

Demokrati, gemensam påverkan, hållbar utveckling, hatretorik − hur ska man undervisa om och behandla dessa frågor i olika åldersgrupper i skolan?

Med den frågan introduceras ett nytt massivt webbpaket med över 170 materialtips för alla som arbetar med pedagogik. Det är Undervisningsstyrelsen som publicerar paketet.

Materialpaketet är den del av projektet Mänskliga rättigheter, demokrati, värderingar och dialog inom fostran. Samma projekt resulterade tidigare i år bl.a. i en webbaserad kurs på kandidatnivå om demokrati- och människorättsfostran i undervisning och fostran.

Praktiska tips

Också för barn i skolåldern spelar goda modeller för kommunikation en viktig roll. I materialbanken finns många konkreta tips.

Via bokenDu är en demokratifostrare! En handbok i demokratifostran (öppnas som pdf) får man till exempel handledning i hur olika former av frågor begränsar eller befrämjar dialogen i en barngrupp.

Begränsande frågor är ja/nej-frågor i stil med “Håller du med?/Tycker ni likadant?/Förstår du inte vad jag försöker säga?” Befrämjande frågor är öppnare: “Vad tänker du?/Vad känner ni?/Varför gjorde du som du gjorde? (ur Du är en demokratifostrare! 2016, ref. Kai Murto 2001)

Här behandlas demokrati, barnens rättigheter och konfliktlösning för barn

På Barnens Arena och i Yle Fem finns program som ger barn i dagis- och förskoleåldern information och tankeställare om konfliktlösning, demokrati och mänskliga rättigheter:

Bärtil och Isa Gris använder hularingar för att rösta.
Isa Gris lär Bärtil hur man röstar. Bärtil och Isa Gris använder hularingar för att rösta. Bild: Annika Stubbs Bärtil,demokrati,barn (familjemedlemmar),Buu-klubben,Joachim Thibblin,Nina Hukkinen,Monica Vikström-Jokela,Hitta på med Bärtil

Hitta på med Bärtil, episoden Älgen stångas
Om olika sätt att lösa konflikter. På Barnens Arena till den 6.11.2019.

Hitta på med Bärtil, episoden Ringlekar
Isa Gris lär Bärtil att lösa konflikter genom att rösta. På Barnens Arena till den 23.11.2019.

Hitta på med Bärtil, episoden Pipsas problem
Ingen får slå eller stänga in någon annan. Man lär sig bäst genom lek. På Barnens Arena 7.11-7.12.2019.

BUU-klubbens programledare Jontti och Malin med ja- och nejskyltar i tv-studion
Barnens rättigheter i BUU-klubben BUU-klubbens programledare Jontti och Malin med ja- och nejskyltar i tv-studion Bild: Yle Buu-klubben,barnprogram,malin olkkola

BUU-klubben 21-27.10.2019
Hela veckan talar Malin och Jontti om "Min kropp är min", om barnens rätt att säga nej, om att barnen bestämmer om sin egen kropp. Om vikten av att respektera andras åsikter.

BUU-klubben 4-10.11.2019
Staffan talar om demokrati, rättigheter och skyldigheter. Diskussion om när barn får påverka och när de får bestämma själva. Staffan leker kung, men tycker det blir jobbigt. Exempel på konfliktlösning.

BUU-klubben 18-24.11.2019
Lisa talar om Barnens rättigheter, och förklarar vad de innebär i tisdagens och onsdagens program den här veckan.

Materiallänkar

Här hittar du materialpaketet som utgör en del av projektet Mänskliga rättigheter, demokrati, värderingar och dialog inom fostran:

https://www.helsinki.fi/sv/aktuellt/utbildning/fornyad-materialhelhet-om-demokrati-och-manniskorattsfostran-till-hjalp-for-larare

Ytterligare ett materialpaket översätts som bäst:
https://www.oph.fi/sv/demokrati-manskliga-rattigheter-och-delaktighet

Projektet Mänskliga rättigheter, demokrati, värderingar och dialog inom fostran ska utveckla demokrati- och människorättsfostran i lärarutbildningen. Det startades i samarbete mellan Unesco-professuren Values, Dialogue and Human Rights in Education, Människorättscentret, justitieministeriet och undervisnings- och kulturministeriet.

Unescoprofessuren innehas av Arto Kallioniemi vid Helsingfors universitets pedagogiska fakultet.

Länk till boken: Du är en demokratifostrare! En handbok i demokratifostran

Barn

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP

Nyligen publicerat - Barn