Hoppa till huvudinnehåll

Arkeologerna hittade en skattkammare under Salutorget i Åbo

- efter två hektar och nästan två års arbete

Sedan maj 2018 har arkeologerna dokumenterat Salutorget i Åbo. Nu är utgrävningarna på slutrakan och till årsskiftet borde de vara färdiga. Vad har arkeologerna hittat? Vad berättar fynden? Och varför är det här en unik utgrävning?

Hösten 2019 finns nästan inget kvar av torget. Bara en stor grop, en byggplats med många grävskopor, lastbilar och maskiner som dunkar ner nya 40 meter långa pålar i leran. Under torget byggs en parkeringsgrotta.

Samtidigt pågår ett annat omfattande arbete, att dokumentera alla de tiotusentals fynd efter ett av landets största arkeologiska fältarbeten.

arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, fynd
Ett av de 35 000 fynden arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, fynd Bild: Yle / Erik Vierkens Salutorget (Åbo)

- Vi har hittat hela stadskvarter från 1600-talet, ett par hundra husgrunder och flera hundra kvadratmeter gårdsplan. Fynd efter flera hundra människors hus och tomter, bitar ur deras liv, sammanfattar Kari Uotila, arkeolog och chef för företaget Muuritutkimus som har utfört utgrävningarna.

arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget,
Salutorget i Åbo, sommaren 2018 arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, Bild: Yle / Erik Vierkens Salutorget (Åbo)

- I finska förhållanden är det här en unik utgrävning just på grund av sin storlek, ett fältarbete med en yta på två hektar och det enorma antalet fynd och arkeologiska data som vi har samlat in, berättar han.

- Och mycket av det som vi har grävt fram har bevarats i ett bättre skick än vad vi någonsin hade kunnat föreställa oss, tillägger han.

Här kan du se en dokumentär om utgrävningarna

arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, Kari Uotila  ansvarar för utgrävningarna
Kari Uotila, arkeolog och ansvarig för utgrävningarna arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, Kari Uotila ansvarar för utgrävningarna Bild: Yle / Erik Vierkens arkeolog

Före grävskoporna kom arkeologerna

När ett byggprojekt påbörjas i centrum av Åbo är arkeologerna först på plats.

Det var i maj 2018 som grävningarna på torget började. Först togs torgstenarna bort, och när stenarna var borttagna fanns jordlagren och spåren där, kol och bränd jord från Åbo brand 1827.

arkeolog Maija Helamaa
Arkeolog Maija Helamaa är arbetsledare för utgrävningarna arkeolog Maija Helamaa Bild: Yle / Erik Vierkens arkeolog

- Torget är speciellt för att det är ett så stort område mitt i stadens centrum som har stått obebyggt ända sedan Åbo brand, berättar Maija Helamaa, arkeolog och arbetsledare för utgrävningen.

- Hela centrum är bebyggt eller ombyggt med gator, källare, vattenrör och liknande, men här på torget finns inget sådant. Här har man inte byggt någonting alls efter Åbo brand, och det innebär att vi genast är framme vid 1830-talet när vi tar bort stenarna.

- Det är det som gör den här utgrävningen så speciell.

arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget,
Ett helt kvarter med hus och gårdar arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, Bild: Yle / Erik Vierkens Salutorget (Åbo)

Men det är inte jordlagren från tiden för Åbo brand som är det intressanta, utan det som arkeologerna hittar när de gräver neråt och samtidigt bakåt i tiden.

Arkeologerna har grävt ner till 1600-talet från tiden då staden växte och expanderade. Det var då man byggde området och arkeologerna har grävt fram ett helt kvarter med husgrunder och stenbelagda gator och tusentals fynd. Storleken och omfattningen är det andra som gör utgrävningen av Salutorget i Åbo unik.

arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, gata
Trehundra år gamla gator funkar bra arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, gata Bild: Yle / Erik Vierkens Salutorget (Åbo)

35 000 fynd är ganska många föremål, vad gör man med dem?

De arkeologiska fynden putsas och katalogiseras. De mäts och grupperas. De får ett nummer som placerar dem i ett sammanhang. Varje föremål får en beskrivning om var och i vilket tidslager det hittades. Föremålen fotograferas.

arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, fynd, keramik
Föremålen fotograferas och katalogiseras arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, fynd, keramik Bild: Yle / Erik Vierkens Salutorget (Åbo)

- Vi skriver rapporter, ritar kartor och tolkar data. Meningen är att man ska kunna forska och också hitta all informationen om fynden fastän torget inte mera finns, säger Uotila.

Maija Helamaa tillägger:

- Fältarbetet är bara en del av arkeologens arbete, den andra delen handlar om att tolka vad det är man har grävt fram. Det betyder att lägga in alla fynd i en historisk kontext och sedan göra analyser och sammanfattningar.

- Det är det här som är det viktiga, det som skiljer arkeologens jobb från byggarbetarens.

arkeolog Maija Helamaa
Maija Helamaa har specialiserat sig på keramikföremål arkeolog Maija Helamaa Bild: Yle / Erik Vierkens arkeolog

Förvaring i samlingarna

När fyndet är dokumenterat förs det till Åbo museicentral, där det sätts in i samlingarna.

Museicentralen har från tidigare över hundra tusen föremål i sitt lager. Trettiofem tusen nya föremål är en hel del till, hur ryms de?

- Nog ryms de, säger Tanja Ratilainen, forskare i stadsarkeologi vid Åbo museicentral.

museichef Tanja Ratilainen , åbo museichef
Tanja Ratilainen, bland skor i Åbo museicentralens lager museichef Tanja Ratilainen , åbo museichef Bild: Yle / Erik Vierkens museichefer

Hon menar att det speciella med torgfynden är mängden, och speciellt mängden av organiskt material; fynd av läder, trä, textiler, ben.

Vanligtvis hittar man få fynd av organiskt material eftersom det egentligen endast bevaras i lerjord. Men då hela torgområdet nästan enbart består av lera, har arkeologerna hittat många fynd av just organiskt material,

Det är inte oproblematiskt.

museichef Tanja Ratilainen , åbo museichef
Tanja Ratilainen, i Åbo museicentrals lager museichef Tanja Ratilainen , åbo museichef Bild: Yle / Erik Vierkens museichefer

Ett sopfynd är en guldgruva för arkeologen

Läder, textil, ben, frön, keramikbitar, glas, metalldelar, instrument, knappar, mynt, brunnar, husgrunder av trä och av sten, tegelstenar, verktyg och så vidare.

Uppräkningen av fynd kan göras mycket lång.

arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget,
Forskaren Auli Bläuer vid sopfyndet arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, Bild: Yle / Erik Vierkens Salutorget (Åbo)

Ett av de mer speciella fynden är ett sopfynd där man hittade en begraven häst. Forskaren Auli Bläuer berättar att hästar är mycket ovanliga fynd. Den här hästen saknade dessutom huvud och hovar.

- Det är ett mysterium varför huvudet är borta, däremot kan kanske de nedre delarna av hästbenen ha använts som material för skridskor, det var ganska vanligt, säger hon.

arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, två arkeologer Maija Helamaa och Auli Bläuer
Arkeologerna Maija Helamaa och Auli Bläuer funderar över hästfyndet. Man har hittat mycket ben av olika djur såsom katter, grisar, kor och får men hästfynd är mycket ovanliga arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, två arkeologer Maija Helamaa och Auli Bläuer Bild: Yle / Erik Vierkens Salutorget (Åbo)

Ett annat överraskande fynd var de välbevarade breda stenbelagda gatorna. Den ena sex meter bred och 60 meter lång, den andra tio meter bred och 80 meter lång, välvda så att vatten kunde rinna ner i fårorna längs sidorna. Dessutom var gatorna så välbevarade och välbyggda att dagens grävmaskiner kunde köra fram och tillbaka på dem, mer än 300 år efter att de byggdes.

Det gatorna inte klarade var dagens stadsplanering.

arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget,
På några timmar plockade grävskopan bort den 300 år gamla gatan arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, Bild: Yle / Erik Vierkens Salutorget (Åbo)

Beslutet att bygga en parkeringsgrotta under torget innebar att allt gammalt måste bort, och nu tog det inte mer än ett par timmar för grävskopan att plocka bort stenarna. Nu finns gatan endast som arkeologiska data och på fotografier.

arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, gata
arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, gata Bild: Yle / Erik Vierkens Salutorget (Åbo)

Rörliga hus på träställningar

Ett annat exempel på gammal byggkonst och byggteknik är husgrunderna.

Husen var byggda på ett sätt som gjorde dem ”rörliga” så att de kunde stå på lermark. De byggdes av sten eller trä på en stengrund, som byggdes på en träkonstruktion som var nergrävd i leran.

arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, Kari Uotila  ansvarar för utgrävningarna
Arkeolog Kari Uotila tar provbitar från stock, de doftar trä. arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, Kari Uotila ansvarar för utgrävningarna Bild: Yle / Erik Vierkens arkeolog

På det här sättet har man byggt hus i Åbo sedan medeltiden, och husen kunde stå kvar i femhundra år. De flera hundra år gamla stockarna som arkeologerna grävt fram ur leran doftar fortfarande av trä.

Som jämförelse kan man notera att många husbolag i dagens Åbo har problem, eftersom hus som är byggda på lera sjunker ojämnt.

arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, fotografering
Att dokumentera är ett sätt att bevara. Varje dag gjordes många olika fotograferingar arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, fotografering Bild: Yle / Erik Vierkens Salutorget (Åbo)

Vad ska man bevara, vad inte? Och varför?

Varför då bevara benbitar? Eller skärvor? Trasiga kärl, eller skräp från gamla tiders soptippar? Eller skodelar? Glasbitar? Eller undersöka en husgrund?

Det finns många svar.

Gatorna och husen berättar om byggnadsteknik, och om hur människorna bodde och levde runt torget.

arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, Arttu Liimatainen
Arttu Liimatainen fotograferar. De tredimensionella bilderna gör det möjligt att "gå tillbaka" till torget och utgrävningarna. arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, Arttu Liimatainen Bild: Yle / Erik Vierkens Salutorget (Åbo)

En gammal soptipp är arkeologens dröm. Där kan man hitta matrester och få veta vad människan odlade och vad hon åt.

Man kan hitta skor och kläder och få veta hur man klädde sig. Man hittar trasiga kärl och får veta hur man förvarade och serverade maten. Man kan forska i hur människor levde sina vardagsliv, vilken klass de tillhörde och vad de sysslade med. Fest och vardag, hur man försörjde eller roade sig. Soporna berättar så mycket.

arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, fynd
En häst av lera. Den kan ha varit en leksak. Man har hittat många små djur av lera, grisar, fåglar och en nalle. arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, fynd Bild: Yle / Erik Vierkens arkeologiskt fynd

Utmaningen är att hantera mängden material och kostnader. Uotila har ett företag som utför arbetet. För honom gäller det att följa lagen, att balansera mellan myndigheternas och entreprenörernas önskemål och om att utan att gå på ekonomisk förlust göra ett bra jobb som arkeolog.

Det är på den här punkten som den stora mängden organiska material ställer till problem.

arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, fynd, lerpipor
Kritpipor är gjorda av lera, trots namnet arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, fynd, lerpipor Bild: Yle / Erik Vierkens arkeologiskt fynd

- Vi kan ta till vara hur mycket keramik och glas som helst, säger Kari Uotila. Frågan lyder snarare om det är någon idé att bevara kritpipor och glas- eller keramikskärvor som det redan finns tusentals av.

- De organiska materialen är mer problematiska. Metall, läder, textil, trä kräver konservering. Det tar tid och kostar pengar.

arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget,
Husgrund och trägolv arkeologiska utgrävningar i Åbo, torget, Bild: Yle / Erik Vierkens Salutorget (Åbo)

Innan man börjar gräva vet man inte vad man hittar, det är ju därför man gräver. Man kan inte veta hur mycket organiskt material man hittar.

Men behöver man då alla ben? Alla skor? Alla träbitar?

avstjälpningsplatsen i Åbo
När provbitarna har tagits förs stockarna till soptippen, såsom allt annat som inte bevaras. avstjälpningsplatsen i Åbo Bild: Yle / Erik Vierkens avstjälpningsplatser

- Det kan man inte veta, svarar Auli Bläuer

Hon poängterar betydelsen av att bevara ben och föremål gjorda av av dem. Hon menar att nya forskningsmetoder gör att man kan berätta nya saker om också väldigt gamla fynd.

I dag används över 100 år gamla ben som forskningsmaterial. Genom DNA-forskning kan gamla ben ge ny information. Man kan inte veta vad eller vilket forskningsmaterial framtiden behöver, och därför kan man inte heller förstöra dagens arkeologiska material.

Maija Helamaa poängterar kontexten och uppgifterna runt föremålen. Via insamlad information om föremålet kan man sedan kombinera uppgifterna med andra historiska källor och få ny kunskap.

arkeolog Maija Helamaa
Arkeolog Maija Helamaa visar gatan som arkeologerna har dokumenterat arkeolog Maija Helamaa Bild: Yle / Erik Vierkens arkeolog

Nya böcker om de arkeologiska utgrävningarna

Trots att grävningarna snart är klara fortsätter arbetet. Kari Uotila berättar att en ny bok om torget kommer ut ännu i år om allt går enligt planerna, där ska några stadsbors liv invid torget och fynd från utgrävningarna presenteras.

Den kommer sedan att följas av ännu en bok nästa år som kommer att vara mera fackligt inriktad.

I dag är Kari Uotila nöjd. 99,8 procent av de arkeologiska utgrävningarna är gjorda, budget och tidtabeller har hållit. Men, sedan säger han:

- Nu handlar det om att göra informationen tillgänglig, för allmänheten och för framtiden.

- Fastän arbetet med utgrävningarna blir färdigt kommer det ännu att ta år innan vi riktigt vet vad allt vi har hittat i utgrävningarna.

salutorget i Åbo, stor grop oktober 2019.
Salutorget i Åbo, oktober 2019 salutorget i Åbo, stor grop oktober 2019. Bild: Yle / Mikaela Weurlander Salutorget (Åbo)

Artikeln är korrigerad 27.10.2019 klockan 7.39: Tidigare stod det "Åbo torg" när torget som artikeln handlar om egentligen heter Salutorget.