Hoppa till huvudinnehåll

Att bli kvitt mardrömmen ingen ouppnåelig dröm – i vaket tillstånd kan vi lära oss att drömma snällare

kvinna som sover
De flesta av oss ser mardrömmar om natten. kvinna som sover Bild: Creative Commons CC0 sömn,drömmar,mardrömmar

Hjärtat bultar och svetten lackar på ryggen. En orm kryper upp i sängen och plötsligt är du instängd i en mörk potatiskällare. Alla har vi haft mardrömmar och i nattens mörka timme vaknat med ett ryck. Ingen orsak till panik. Enligt professor Tiina Paunio kan vi lära oss att styra våra mardrömmar.

Mardrömmar. Mytomspunna, förskräckliga – och helt naturliga och vanligt förekommande. I alla fall enligt Tiina Paunio, som är professor i psykiatri.

– En stor del av befolkningen har mardrömmar ganska ofta. 4-8% har mardrömmar mer än en gång i veckan. 20 % drömmer mardrömmar en gång i månaden, säger Tiina Paunio.

Professor i psykiatri, Tiina Paunio
Tiina Paunio. professor i psykiatri. Professor i psykiatri, Tiina Paunio drömmar,psykiatri,Tiina Paunio,Tiina Paunio

Till vardags är Paunio professor i psykiatri vid Helsingfors universitet och forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd.

I sin sömnforskning har Paunio bland annat fokuserat på varför vi drömmer mardrömmar och hon vill gärna avdramatisera mardrömmens roll.

– Alla känner då och då stress i livet och då är det helt naturligt att reagera med mardrömmar. Om man däremot ofta har mardrömmar kan det tyda på någon form av emotionell belastning som man borde bearbeta.

Dålig självbild ökar risken för mardrömmar

Förutom livsstress och obearbetade traumatiska händelser, påverkar även mediciner och alkohol förekomsten av otäcka drömmar.

– Om man dricker för mycket alkohol, och särskilt om man dricker mycket på en gång, kan det förorsaka mardrömmar. Det första steget att bli av med mardrömmarna är att minska på alkoholintaget.

Paunios resultat baserar sig på epidemiologiska studier där man frågat folk med hjälp av med frågeformulär. Av resultaten att döma påverkar en negativ självbild inte bara vår förmåga att uppfylla våra drömmar dagtid, utan också innehållet i våra drömmar på natten.

– En negativ inställning till sig själv ökar också risken för mardrömmar. Hur vi kan förbättra självbilden är sedan en annan fråga.

Unga kvinnor har oftare mardrömmar än unga män

Till mardrömmens nyckfulla natur hör att den drabbar män och kvinnor i olika utsträckning. Kvinnor i 30-årsåldern har mardrömmar tre gånger oftare än män i samma ålder.

I 60-årsåldern har förhållandet däremot stabiliserat sig, så att både män och kvinnor drömmer mardrömmar lika ofta.

Det här antas bero på hormonbalansen. Förekomsten av manligt testosteron och kvinnligt östrogen är som störst i 30-årsåldern.

Det vi har gemensamt, oberoende av kön, är att mardrömmar oftast inträffar i mitten eller mot slutet av natten.

– Perioderna av REM-sömn blir längre och ökar under nattens gång. Det är under REM-perioderna som drömaktiviteten är som livligast. Vi har oftast mardrömmar samtidigt som kroppens stressystem börjar vakna under morgonnatten, säger Tiina Paunio.

Bearbeta mardrömmen i vaket tillstånd

De vanligaste mardrömmarna handlar om situationer där vi känner oss hotade. En främmande varelse går till anfall, eller vi befinner oss i en situation där vi är rädda för att misslyckas.

Trots att mardrömmarna kan vara nog så jobbiga, finns det enligt Paunio ingen större orsak att vara rädd för dem. I stället kan man se dem som ett tecken på att man borde stanna upp och fundera på vad det är som ligger bakom.

Ett sätt att bearbeta sina mardrömmar är att föra drömdagbok och sedan repetera drömmen i vaket tillstånd i en trygg miljö.

Tekniken kallas Imagery Rehersal Therapy och har visat sig vara effektiv mot återkommande mardrömmar.

– Målsättningen är att tänka ut ett neutralt - eller till och med lyckligt - slut på mardrömmen. Tanken är att i små steg implementera det lyckliga slutet i drömmen. Mardrömmen är bara en misslyckad dröm.

Efter Nio med temat natt, måndagen 28 november 2019, kl. 21.00 i Yle Fem och Yle Arenan.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa