Hoppa till huvudinnehåll

Europeiska jordbrukspolitiker samstämda på möte i Helsingfors: Balans behövs vid nedskärningar i jordbruksstöden

Finländska kor i rad bakom elstängsel.
Har jordbruket skuld eller skada när det gäller klimatförändringen? Det debatterade europeiska jordbrukspolitiker i Helsingfors. Finländska kor i rad bakom elstängsel. kor

Bonden behövs i EU – och bonden behöver ekonomiskt stöd också i framtiden. De europeiska jordbrukspolitikerna verkade eniga om detta på sitt möte i Helsingfors. Men många frågor återstår: om den gemensamma jordbrukspolitiken, klimatförändringen och matkvaliteten.

Har jordbruket skulden eller skadan när det gäller klimatförändringen? Hur ska jordbruken klara sig ekonomiskt med hotande nedskärningar av stödet till EU:s lantbrukare? Frågorna är inte bara finländska utan sameuropeiska, visade det sig på seminariet för de europeiska jordbruksparlamentarikerna i Helsingfors på måndagen.

Reformen av EU:s jordbrukspolitik inom ramen för CAP2020 debatteras numera på de flesta europeiska mötena. Så också när representanter för de europeiska ländernas jordbruksutskott samlades i Helsingfors.

Anne Kalmari i talarstol och på storskärm i riksdagens mötessal
Anne Kalmari (c) på europeiskt möte för jordbrukspolitiker. Anne Kalmari i talarstol och på storskärm i riksdagens mötessal Bild: Mauri Ratilainen / Compic / Riksdagen jordbruk,EU,klimatförändring,Anne Kalmari

Brexit påverkar jordbrukspolitiken

Riksdagsledamot Anne Kalmari (C) beklagade att brexitprocessen gör det svårt att se hurdan framtidsbudgeten blir för jordbruket inom EU.

- Om det blir stora nedskärningar är det viktigt att de slår jämlikt över hela EU, och inte drabbar enskilda länder speciellt svårt, betonade Kalmari och flera andra talare.

Kalmari försvarade det finländska jordbruket med bekanta argument; kallt klimat, långa avstånd inom landet och till de europeiska marknaderna.

För Finland är den andra stödpelaren speciellt viktig, den som stöder svåra naturförhållanden. Därifrån ges också miljöstöd som gör att vi kan hålla våra sjöar rena, för goda klimatgärningar, förbättrad livskvalitet för djuren, påpekade Anne Kalmari.

Varje land har sin särart

Kalmari ansåg sig ha hört stöd för båda pelarna, både den första pelarens prisstabilisering och direkta inkomststöd till jordbruket och den andra pelarens stöd för landsbygdsutveckling, miljö- och klimatvänlighet och stimulans för lokal utveckling.

Andra länders talare hade sina argument för varför just deras jordbruk behöver extra mycket förståelse.

Cypern till exempel beklagade sig med samma slags argument som Finland. Också på Cypern stör extrema väderfenomen jordbruket, men där är klimatet för varmt.

Dessutom nämndes höga arbetskostnader, svårighet att få investeringar i jordbruket och avstånden till exportmarknaderna.

Också konsumenternas önskemål och behov får ökad uppmärksamhet bland EU:s jordbrukare och deras politiker.

Två talare i riksdagens mötessal.
Rene Castro Salazar från FN:s jordbruksorganisation FAO. Två talare i riksdagens mötessal. Bild: Mauri Ratilainen / Compic / Finlands riksdag jordbruk,Costa Rica,FAO,René Castro Salazar

Gör som italienarna!

- Italien producerar inget kaffe. Inte ett enda kilo kaffe skördas i Italien. Ändå känner hela världen till vad en cappuccino är, påpekar René Castro-Salazar, biträdande generaldirektör för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.

Han är själv från Costa Rica, ett av världens ledande kaffeproducerande länder.

Vad han vill säga är att italienarna verkligen har lyckats med att utveckla och marknadsföra kaffedrycken med ångad mjölk och mjölkskum utan en egen nationell kaffeproduktion.

Det finns en ekonomisk poäng också. Kaffeproducenten får i absolut bästa fall en ersättning på 20 euro för ett kilo kaffebönor.

Men hur många koppar cappuccino får man av ett kilo kaffe? Castro-Salazar räknar snabbt till cirka 100 koppar kaffe, som man sälja för 2 euro per kopp.

Det ger en intäkt för italienarna på 200 euro på ett kilo kaffe. Som de alltså har köpt billigt, bland annat i Costa Rica.

Tänk på konsumenterna!

De europeiska jordbruksproducenterna har något att lära sig av cappuccino-skaparna i Italien.

Det handlar om att öka värdet på något som konsumenterna älskar och njuter av, och är villiga att betala för. Det gäller inte bara kaffe i Italien, utan många naturprodukter i hela världen.

Castro-Salazar nämnde både kläder av naturmaterial, förädlingen av fiskskinn, chokladprodukter.

En böjd liten gurka, två morötter, en rödbeta och en rund gurka på en grå planka.
Exempel på "fula" grönsaker som ofta dumpas. En böjd liten gurka, två morötter, en rödbeta och en rund gurka på en grå planka. grönsaker

Sluta kasta de fula grönsakerna!

FAOs biträdande direktör Castro-Salazar lyfte också upp frågan om matsvinn. Han uppmanade producenterna att sluta kasta alla fula grönsaker och växter som har något skönhetsfel.

En tredjedel av all den mat som produceras blir oäten och kastad. Den anses ful eller för att det inte är lönsamt att skörda det sista av skörden.

Den mängd som blir oskördad skulle mätta de hungrande i världen, sa Castro Salazar. Han talade för bättre effektivitet på åkrarna och i skogarna.

Myten om ett förbud mot "böjda gurkor" lever kvar

Också sannfinländaren Ritva Elomaa krävde effektivitet i skogs- och jordbruket, som därför bör hållas inom nationellt beslutsfattande.

Hon tog också upp frågan om matsvinn och påminde om EU:s påstådda direktiv om att gurkorna måste vara raka och inte böjda.

Ritva Elomaa bland europeiska jordbrukspolitiker.
Ritva Elomaa (Sannf) bland europeiska jordbrukspolitiker. Ritva Elomaa bland europeiska jordbrukspolitiker. Bild: Mauri Ratilainen / Compic / Riksdagen Kike Elomaa,gurka,EU,jordbruk

- Själv är jag hemma från ett jordbruk och det där väckte stor förundran i sin tid. Böjda gurkor är ju precis lika goda som de raka, sa Ritva Elomaa.

Hon blev inte motsagd, trots att något direktiv som förbjuder böjda gurkor aldrig har funnits.

Olika regler i internationell jordbrukshandel

Både Eloma, Kalmari och andra talare lyfte upp problemet med orättvis internationell handel, då länderna använder olika regelverk.

Många frågade sig också hur man ska klara sig konkurrenskraftig, om reglerna inte ger någon fördel åt den som producerar kvalitetsprodukter.

Kalmari anslöt sig till dem som vill komplettera framtida internationella handelsavtal med miljöfrågor. Man bör garantera att inget land till exempel offrar sina skogar för att kunna sälja jordbruksprodukter billigare än de europeiska bönderna.

Det konkreta exemplet kommer från det färska Mercosur-handelsavtalet.

Risk för jordbrukaruppror?

Talare från både Frankrike och Irland beklagade sig över att jordbrukarna får höra många negativa synpunkter om sin näring.

Det är frustrerade för bönderna sa Paul Daly, själv bonde och parlamentariker på Irland.

- Det är ju de små familjejordbrukarna som skyddar och utvecklar landsbygden och miljön där, sa Daly i sitt anförande. De har bidragit på många positiva sätt och borde inte ständigt få negativa omdömen.

Han pekade på inkonsekvenser i kraven på miljöåtgärder i jordbrukspolitiken. Det blir svårt att få med sig bönderna i förbättringsarbetet.

Mercosur ett fult ord

Daly hänvisade till ett program i Irland där bara en del djuruppfödare har lockats av miljövårdsbidrag för att minska på djuren och plantera skog i stället.

- Mercosur-avtalet är inte logiskt. Irland försökte få bönder att gå med på att hålla 19 kor i stället för 20 och plantera skog i stället.

Men varför skulle de det, när vi i stället importerar billigt nötkött från Brasilien? Där hugger man ner regnskog för att få ny betesmark, beklagade sig senator Paul Daly från Irland.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes