Hoppa till huvudinnehåll

"För mig är Pär ensamheten personifierad" - Nina Ivarsson skriver om mobbing, utanförskap och utsatthet i ungdomsromanen "Risulven Risulven" som är nominerad till Nordiska rådets pris

Författaren Nina Ivarsson.
Nina Ivarsson är nominerad till Nordiska rådets pris för barn- och ungdomslitteratur med sin debutroman "Risulven, Risulven". Författaren Nina Ivarsson. Bild: Göran Segeholm Nina Ivarsson

Sommarlovet lider mot sitt slut och Pär ser fram emot att få träffa sin bästa kompis Viktor igen. Men Viktor kommer med undanflykter när Pär försöker närma sig honom. Ingen i skolan vill vara tillsammans med Pär, förutom Risulven – men hon vill bara vara vän med honom när ingen annan ser. Nina Ivarsson är nominerad till Nordiska rådets pris för barn- och ungdomslitteratur med en ungdomsroman om utanförskap, utsatthet och en komplicerad vänskap.

Pär är 12 år och ensammast i världen. Ingen vill veta av honom - vare sig på skolan eller hemma där mamma Sonja mest ägnar sig åt självömkan och droger. Någon pappa finns inte med i bilden.

En dag dyker det upp en jämnårig tjej som börjar i samma klass som Pär. Hon heter Reza och är ett ensamkommande flyktingbarn från Syrien.

I skolan insisterar Reza på att bli kallad för Rihanna, men Pär kallar henne för Risulven. Fast i skolan är de som luft för varandra, det har Risulven bestämt. De är endast vänner på hennes villkor, utanför skolan och utom synhåll för de andra klasskompisarna.

Vem är Pär, frågar jag Nina Ivarsson under hennes besök i Helsingfors i samband med bokmässan, och Nina svarar att den ensamma killen kom till henne en höstkväll för drygt tio år sedan:

- Jag hade nyss gått ut en skrivarlinje på Wiks folkhögskola utanför Uppsala och inte lyckats få till stånd någonting vettigt i textväg. En kväll satt jag och kämpade med prestationsvånda och skrev ner meningen ”Lilla Päronet suckade och nös”. Jag raderade meningen med detsamma, men så småningom växte ”Lilla Päronet” till en berättelse om Pär, som för mig är ensamheten personifierad.

Pärmbilden till Nina Ivarssons barnbok "Risulven, risulven"
Pärmbilden till Nina Ivarssons barnbok "Risulven, risulven" Bild: Rabén & Sjögren Nina Ivarsson

I boken Risulven Risulven finns en osäkerhet om hurpass medveten Pär själv är om sitt utanförskap.

Det är rent ut sagt hjärtskärande att se hur illa behandlad Pär blir av såväl sina klasskompisar, sin tidigare vän Viktor, sin nya vän Risulven och sin mamma. Gång på gång frågar man sig om Pär inte förmår eller om han inte vill se hur utfryst han är.

Pär är berättaren i boken, och Nina Ivarsson konstaterar att Pär är en synnerligen opålitlig berättare:

- Jag är själv fascinerad av historier där huvudpersonen håller fram en mask, och hur man sedan kan se hur masken då och då spricker på olika sätt. Det går inte riktigt att lita på Pär, det är oklart hur mycket han fattar och hur mycket det handlar om att han inte vill fatta. Under skrivprocessen var det en balansgång eftersom jag också ville göra honom rätt omöjlig. Pär är ju knepig socialt, men det har sin förklaring.

En berättelse förankrad i socialt utsatta områden

Förklaringen hittar vi hemma i den lilla sjaskiga höghuslägenheten där Pärs mamma Sonja driver runt på dagarna. Kvällarna tillbringar hon mestadels på den lokala puben tillsammans med sina knarkarkompisar.

Sonja är oförmögen att ta hand om såväl sig själv som sin son. Pär är dock hundraprocentigt lojal mot sin mamma och älskar henne även om han inte får någon kärlek tillbaka.

Nina Ivarsson berättar att hon sedan 15-års ålder arbetat med barn och unga, som ungdomsledare och fritidsledare och idag som lärare. Men när hon började skriva på berättelsen om Pär för drygt tio år sedan visste hon inte särdeles mycket om socialt utsatta områden:

- Det var först när jag själv började jobba i ett socialt utsatt område som Gottsunda, en förort till Uppsala, som texten fick mycket mer liv och substans. Sedan några år tillbaka bor jag också i Gottsunda och ibland när jag går och handlar kan jag se en ”Sonja” sitta på puben eller en ”Pär” gå framför mig på gatan, även om karaktärerna som sådana inte finns på riktigt, de är inte baserade på verkliga personer.

Om jag säger Lilla päronet, då får du svara Risulven, och då blir vi synliga för varandra. Men jag måste säga först. Och aldrig när nån annan ser.― ur Risulven Risulven

Den komplicerade, hemliga vänskapen

När Reza/Rihanna/Risulven dyker upp hoppas Pär få en vän att ty sig till, någon som kommer utifrån och som inte vet vem han är, som inte vet hur mobbad och utstött han är.

Mellan Pär och Risulven uppstår en knepig och komplicerad vänskap som är nyckfull och helt och hållet beroende av Risulvens välvilja och sinnesstämning.

- Risulven har en stor social känslighet, och redan innan hon sett Pär i ett socialt sammanhang förstår hon att Pär inte är en person med hög status. Till skillnad från Pär kan Risulven konsten att bli omtyckt. Hon är en riktig överlevare och hon har sina egna strategier för att överleva. Och hon inser att om hon ska kunna spela sin roll finns det ingen möjlighet att vara kompis med Pär.

Anledningen till att de trots allt dras till varandra handlar enligt Nina Ivarsson om att Risulven inser att det finns en djupare förståelse mellan henne och Pär:

- De har båda erfarenheter som format dem och som de inte kan dela med de andra klasskamraterna. För mig handlar berättelsen framför allt om vänskapen mellan Pär och Risulven.

Nina Ivarsson har skrivit fram sin bok scen för scen och därefter försökt hitta ett mönster, en båge, en intrig:

- Alla scenerna handlade egentligen om hur Pär och Risulven försöker närma sig varandra för att sedan stöta bort varandra. Den dynamiken kan man se i varje möte dem emellan.

ihminen veden äärellä
ihminen veden äärellä Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle depression,mental hälsa

Nina Ivarsson lyfter fram den amerikanska sociologiforskaren Brené Brown och hennes tankar kring hur vi så gärna vill höra till och därmed försöker anpassa oss – utan önskat resultat:

- Vi vill så gärna höra till och bli älskade för dem vi är, men i vår önskan att passa in försöker vi ändra på oss. Därmed gör vi det samtidigt omöjligt för oss att blir älskade för dem vi är.

Enligt Nina Ivarsson lyckas Pär inte passa in hur han än försöker:

- Han lyckas inte passa in, men han är inte heller älskad för den han är. Jag tror att han förstår lite mer av allt detta än han vill ge sken av i berättelsen. För honom handlar det om ren och skär överlevnad, att hålla det ifrån sig i den mån han kan.

- Samtidigt tror jag inte att det är en medveten strategi. När det handlar om överlevnad tror jag att man inte har ett val. När ens liv är tryggt har man ett val, men när man inte har den tryggheten har man inget val.

Lyssna på hela intervjun med Nina Ivarsson:

Nordiska rådets pris för barn- och ungdomslitteratur delas ut på en prisceremoni i Stockholms Konserthus tisdagen den 29 oktober tillsammans med Nordiska rådets andra priser, dvs. litteraturpriset, filmpriset, musikpriset och miljöpriset.

Prisgalan kan man se live på SVT Play fr.o.m. kl. 20:30.

Från Finland är Maria Turtschaninoff nominerad till priset med romanen Breven från Maresi samt Marika Maijala med bilderboken Rosie springer. Åland har nominerat På en trollsländas vingar av Ann-Christin Waller och Anni Wikberg (illustratör).

Läs mer om samtliga kandidater på Nordiska rådets webbplats.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje