Hoppa till huvudinnehåll

Jordbrukare hoppar av miljö­ersättnings­systemet


Gränserna är för strikta för bra skördar

Svenska Yles granskning visar att miljöersättningssystemet som ska minska utsläppen från jordbruket har tappat odlare på de områden där det vore viktigast att få med dem. Störst är avhoppen bland fjäderfäfarmare och just fjäderfädyngans fosforhalt är mycket hög.

Systemet går ut på att jordbrukarna följer bestämda miljövårdsföreskrifter mot ekonomisk ersättning.

Den största arealen åkermark som inte längre hör till systemet finns på samma områden där avrinningen till Östersjön redan länge varit problematisk, det vill säga Egentliga Finland.

- Jag vet många som är med i miljöersättningssystemet och missnöjda. Jag känner också många som har gjort som jag, nämligen lämnat miljöersättningssystemet, säger jordbruksföretagaren Jussi Rekola.

Han är äggproducent i Egentliga Finland och använder hönsdyngan som gödsel på de egna åkrarna där han odlar spannmål och sockerbetor.

Jorden utarmas

Den gödsel som han inte kan använda på de egna åkrarna ger han till andra jordbrukare i nejden.

Bland Jussi Rekolas kolleger har miljöersättningen varit ett samtalsämne. I synnerhet när gränserna för fosforanvändningen skärptes inför den nya perioden som går från 2014 till 2020.

- Många fruktar att jorden utarmas om de inte får använda sig av den fosfor de anser sig behöva, säger Jussi Rekola.

Värphöns producerar en fosforrik dynga

Han anser att det hade kostat honom mer än det hade gett att gå med i miljöersättningssystemet år 2014.

I synnerhet fruktade han att sockerbetskörden skulle bli mindre än önskat. Jussi Rekola siktar på att få en skörd på 60 ton per hektar, något som enligt honom är omöjligt med nuvarande fosforbegränsning.

Han säger att verksamheten inte förändrats mycket sedan han var med i miljöersättningssystemet.

- Vi gör mark- och gödselanalyser. Vi räknar ut att vi inte använder mer fosfor än vad skörden behöver, säger han.

Äggproducenter har fått nog

Svenska Yle:s kartläggning visar att det i hög grad är producenter av ägg och broiler som har lämnat miljöersättningssystemet.

Systemets mål är att minska på jordbrukets miljöpåverkan, bland annat genom att minska på fosforutsläppen.

32 procent av äggproducenterna och nästan lika stor andel av de andra fjäderfä-uppfödarna har lämnat systemet.

De är därmed den största gruppen av jordbrukare som har gått ur miljöersättningssystemet. Dyngan som fjäderfän producerar innehåller mycket fosfor.

Graf över andelen gårdar som lämnade miljöersättningssystemet. Omkring en tredjedel av äggproducenterna hoppade av år 2014.
Graf över andelen gårdar som lämnade miljöersättningssystemet. Omkring en tredjedel av äggproducenterna hoppade av år 2014.

En del av bortfallen kan bero på att jordbrukare har upphört med verksamheten.

Forskare vid naturresurssinstitutet Luke har utrett att de höga fosforhalterna finns i Egentliga Finland, det område där en allt större del av åkermarken är utanför miljöersättningssystemet.

Två kartor som visar att jordmånen i sydvästra Finland i regel inte drar nytta av fosforgödsling och att de största åkerarealerna utanför miljöersättningssystemet finns på samma område.
Kartan visar hur många hektar åker som inte hör till miljöersättningssystemet Två kartor som visar att jordmånen i sydvästra Finland i regel inte drar nytta av fosforgödsling och att de största åkerarealerna utanför miljöersättningssystemet finns på samma område. Bild: Linus Lång/YLE jordbruk,fosforgödselmedel,gödsling,övergödning,miljöstöd

Ju mera fosfor man sätter i jorden, desto större blir risken för näringsutsläpp.

Forskningsprofessor Eila Turtola vid naturresursinstitutet Luke säger att det fortfarande kan finnas ett behov för att sänka fosforgränserna.

Hon har forskat i näringsutsläpp från jordbruket länge.

- Över hälften av åkrarna i Finland är sådana att de inte behöver mer fosfor.

- Finns det ett behov för att skärpa användningen av fosfor?

- Ur forskningens synvinkel kan det finnas ett behov av att skärpa gränserna aningen.

I vissa delar av Finland finns det för mycket dynga och för lite åkermark att sprida den på

Dyngan samlas på hög

Under de senaste årtiondena har det skett en utveckling i Finland där husdjursproduktionen koncentreras till vissa områden, som till exempel Egentliga Finland och Sydösterbotten.

Gårdarna blir färre, men större. Avståndet till åkrarna som kan ta emot dyngan växer.

Men det är inte lönsamt att transportera dynga långa vägar. Då kan det uppstå ett läge där fosforn sprids på åkrar som redan har höga halter av fosfor.

Det här kan bli ett problem med tanke på vattenskyddet.

Stor grisgård nära Åbo centrum

Smågrisproducenten Timo Heikkilä i Rusko, 10 kilometer från Åbo, känner igen problemet.

Han är en av Finlands största smågrisproducenter med 3500 suggor och 100 000 smågrisar som producerar 10 ton fosfor årligen.

Timo Heikkilä är en smågrisproducent i Rusko.
Timo Heikkilä har 3500 suggor som producerar 100 000 smågrisar. Timo Heikkilä är en smågrisproducent i Rusko. Bild: Yle/Taisto Lapila Timo Heikkilä

Han har utvecklat en metod som separerar huvuddelen av fosforn från dyngan. Den kan transporteras till de åkrar där den behövs mest.

- Vi är nära Åbo centrum och vår å leder till Resoviken som rinner ut i Skärgårdshavet, därför måste vi tänka på näringsutsläppen, säger han.

10 ton fosfor uppstår årligen vid Timo Heikkiläs svingård

Att få dyngan placerad är en krävande logistisk operation för Timo Heikkilä. Idag involverar han 20 jordbrukare som sprider dyngan på 1600 hektar.

I och med att Timo Heikkilä har arrenderat ut sin åkermark så odlar han inte själv just någonting. Därför har han inte gått med i miljöersättningssystemet.

Tron på fosfor var stark

Samtidigt påminner han om vikten av att fortsätta odla. Han är jordbrukare i femte generationen.

Tidigare generationer lade betydligt mer fosfor i marken. Förr användes 50 till 100 kilo fosfor för att odla sockerbetor årligen på Heikkiläs åkrar.

- Det är den mängden vi måste fortsätta ta bort. Vad händer om vi slutar ta bort den gamla fosforn med skördarna? Då rinner den ut i Skärgårdshavet.

Fosforutsläpp bidrar till övergödning

Timo Heikkilä har förundrat sig över miljöersättningssystemet.

- Det är nu till stora delar ett inkomststöd. Om övergödningen är störst vid Skärgårdshavet så borde miljöstödet fokuseras på det området för att uppnå en effekt, säger Timo Heikkilä.

Fosforutsläpp
Fosforutsläpp

Miljövårdschef Anne Antman på Natur och Miljö säger att miljöersättningssystemen haft en betydelse för vattenskyddet. Men de har inte räckt till.

- Växttäcken vintertid och skyddszoner vid vattendrag har varit populära. Men åtgärderna har inte varit tillräckliga för att nå god vattenkvalitet, säger Antman.

Anne Antman är miljövårdschef på organisationen Natur och miljö.
Anne Antman miljövårdschef på Natur och Miljö anser att fosforanvändningen borde regleras även för dem som inte är med i miljöersättningssystemet. Anne Antman är miljövårdschef på organisationen Natur och miljö. Bild: Yle/Taisto Lapila miljö,anne antman

Miljöorganisationer och forskare har lyft fram att övergödningen av Östersjön beror på näringsutsläpp. I synnerhet fosforn bidrar till algblomningen.

I Finland finns det inte noggrann lagstiftning när det gäller gödsling med fosfor utanför miljöersättningssystemet.

- Därför anser jag att det vore viktigt att få med en begränsning även i lagstiftningen. I förordningen om gödselfabrikat är den totala tillåtna mängden fosfor för hög. Utanför miljöersättningen behöver man inte beakta jordens egenskaper eller fosforhalt och inte heller vilken åkergröda man odlar, säger Anne Antman.

Att den största arealen utanför miljöersättningssystem är just i Egentliga Finland väcker frågor hos Anne Antman.

- Det är en potentiell risk. Men det kan mycket väl hända att jordbrukarna sköter sin gödsling på ett sätt som inte leder till någon avrinning, säger Anne Antman.

Jordbrukets andel av fosforutsläpp, orsakade av mänsklig verksamhet
Jordbrukets andel av fosforutsläpp, orsakade av mänsklig verksamhet

Finland har inte uppnått målen för jordbrukets fosforutsläpp. Utsläppen skulle sjunka med trettio procent sedan 1995, men har hittills bara sjunkit med arton procent.

Det finns alltså ett krav på att effektivera vattenskyddet. Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (Centern) är nöjd med utvecklingen trots att målet inte har uppnåtts.

- Vi är på väg åt rätt håll. Men det finns en massiv fosforreserv i marken som fortfarande inverkar, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, som själv är aktiv jordbrukare.

Jari Leppä
"Gränserna för fosforanvändningen är strikta, så jag förstår de odlare som väljer en större skörd fram om att gå med i miljöersättningssystemet, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Jari Leppä Bild: Laura Kotila, Statsrådets kansli Jari Leppä,minister

Eliten lämnar systemet

Jordbrukare ersätts för åtgärder som förväntas minska på miljöpåverkan. Årligen handlar det om cirka 250 miljoner euro, av vilka EU står för ungefär 40 procent.

Eftersom finansieringen inför perioden 2014-2020 hade skurits ned fanns en rädsla för att en större grupp skulle lämna systemet. Men i praktiken gick ändå 86 procent av gårdarna och över två miljoner hektar åkermark med.

Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTKs miljöchef, Liisa Pietola är inte ett dugg orolig över att vissa odlare väljer att lämna miljöersättningssytemet.

Liisa Pietola är miljöchef vid MTK, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter.
Miljöchef Liisa Pietola säger att det finns en övertro på att odlare kan kontrollera allt fullt ut. De varmare och regnigare vintrarna gör det svårare att kontrollera näringsutsläppen. Liisa Pietola är miljöchef vid MTK, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter. Bild: Yle/Taisto Lapila miljö,jordbruk,liisa pietola

Pietola beskriver jordbrukarna som väldigt kompetenta.

- Jag förstår att de väljer att lämna systemet eftersom de upplever att det tar kål på produktiviteten, säger hon.

Suckar åt begränsningar

Att miljöorganisationer och forskare önskar striktare regler för fosforanvändning får miljöchefen på MTK att sucka. Hon lyfter fram att åkrarna utarmas på många håll i Finland.

- Växterna måste få den näring de behöver för att kunna växa och jordbrukarna måste få använda sin yrkeskunskap, säger Liisa Pietola.

En god skörd tar bort näringsämnen, anser jordbrukare

Forskare önskar striktare gränser för fosfor, men besluten fattas på politisk nivå.

Den nuvarande jord- och skogsbruksministern Jari Leppä är inte redo att rucka på gränserna.

- De är ungefär på rätt nivå nu.

Vad anser du om att jordbrukare väljer att lämna miljöersättningssytemet?

- Gränserna tvingar dem att lämna ersättningssystemet för att de är stränga. Jordbrukarna känner sig pressade, eftersom de ser att skördarna blir mindre. Jag förstår dem mycket väl, säger Jari Leppä.

Inte vilda västern

För Jussi Rekola, äggproducenten från Egentliga Finland, känns det nödvändigt att inte vara bunden av fosforgränserna. Men han påminner om att hans verksamhet fortfarande regleras.

- Jag måste få ett miljötillstånd för min anläggning. I det bestäms att det måste finnas tillräckligt med åkerareal för den dynga som uppstår.

- Det är inte vilda västern bara för att jag lämnade ett system.

Korrigering: 28.10,10:27 Anne Antmans uttalande om villkoren för de som är utanför miljöersättningen har förtydligats.