Hoppa till huvudinnehåll

Skolor ska stängas i Nykarleby – Föräldrar: Ge oss mer tid

Eva Staffans, Sofia Knuts och Henrik Holm utanför Hirvlax skola.
Eva Staffans, Sofia Knuts och Henrik Holm utanför Hirvlax skola. Eva Staffans, Sofia Knuts och Henrik Holm utanför Hirvlax skola. Bild: Yle/Joni Kyheröinen skolor,henrik holm

Som många andra kommuner och städer ser Nykarleby över sitt skolnät. I november ska fullmäktige rösta om när Kovjoki-Markby skola och Hirvlax skola ska läggas ner. Att de läggs ner verkar oundvikligt.

Skolnätet har varit under lupp sedan 2015, då nämns också Hirvlax skola och Kovjoki-Markby skola som en del av utredningen.

"Vi har tillräckligt med elever"

Men för Eva Staffans i Hirvlax kom det ändå som en överraskning i somras när det konkreta förslaget på att stänga Hirvlax skola lades fram.

- Det var en kalldusch. Det kändes inte alls aktuellt, säger Staffans, som är förälder och tidigare ordförande för Hem och Skola i Hirvlax.

Och faktum är att bildningsdirektör Teresia Tötterman-Engström så sent som i februari sa att det ännu då inte handlade om en nedläggning av skolor, även om Hirvlax nog var under lupp.

Varför ska då Hirvlax skola få finnas kvar?

- Vi har tillräckligt med elever här och de ryms i dagsläget inte in i Munsala skola, dit de enligt planerna ska flytta. För det krävs en tillbyggnad. Vi har också en väldigt spridd geografi här, vilket betyder att skolskjutsarna blir långa, säger Henrik Holm, även han tidigare ordförande i Hem och Skola.

Det är trängda ekonomiska tider och staden sparar pengar genom att stänga Hirvlax skola och Kovjoki-Markby skola.

Att man skulle spara på att stänga skolan i Hirvlax är något som dessa föräldrar inte riktigt köper.

- Inte på kort sikt. Investeringarna som ska göras överstiger väldigt mycket de inbesparingar man tänker sig. Och skolskjutsarna kommer att bli dyrare än idag. Där upplever jag att man inte riktigt räknat färdigt, säger Eva Staffans.

Henrik Holm, Eva Staffans och Sofia Knuts utanför Hirvlax skola.
Hirvlax skola. Henrik Holm, Eva Staffans och Sofia Knuts utanför Hirvlax skola. Bild: Yle/Joni Kyheröinen skolor,nykarleby

"Is i magen"

Omröstningarna i såväl stadsstyrelsen som i fullmäktige har varit ytterst jämna, ordförandes röst har avgjort i båda fallen. Men det man röstat om är hur lång nådetid Hirvlax skola ska få. Alternativet att inte stänga skolan verkar inte realistiskt.

Har tåget gått?

- Vi hoppas förstås att inga förhastade beslut görs. Ge oss lite mer tid så att vi har chans att utveckla byarna och få hit mer folk. Så kan det fattas ett nytt beslut lite senare, säger Sofia Knuts, nuvarande ordförande för Hem och Skola.

- Jag tycker att Nykarleby stad kunde ha så pass mycket is i magen att vi kunde vänta i fem år och se vad läget är, säger Henrik Holm.

Frågan om hur stor en skola ska vara tycks vara något av en evighetsfråga. I dagsläget är inte Hirvlax skola för liten, menar Eva Staffans.

- Det är klart att det finns fördelar med en större skola, men det finns det också med en mindre skola. Rent forskningsmässigt så finns det inget som säger att den här skolan är för liten, säger Staffans.

Staffans vill också få åtminstone fem år på sig att aktivt försöka rädda skolan.

- Sen kan jag också tycka att det inte är vi föräldrar som ska rädda skolan. Det är upp till de förtroendevalda att se till att alla barn har rätt till en god skolgång.

Ni tror inte att de får det i Munsala?

- De skulle inte få det sämre pedagogiskt. Jag tänker på hur långa skolskjutsarna blir, säger Staffans.

Färre elever

Enligt prognoserna kommer elevantalet i Hirvlax skola att minska från nuvarande 42 till 27 läsåret 2025-2026. I Kovjoki-Markby skola kommer antalet att gå från nuvarande 30 till 28 läsåret 2025-2026. I dessa siffror är förskolan inräknad.

Ekonomin tvingar till inbesparingar

Stadsdirektör Mats Brandt säger att ekonomin driver på besluten att stänga skolorna.

- Vi behöver strukturella förändringar och nu är det bildningsväsendet som ses över, säger Brandt.

Mats Brandt, stadsdirektör i Nykarleby.
Mats Brandt. Mats Brandt, stadsdirektör i Nykarleby. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Mats Brandt,stadsdirektörer

Det finns en viss skepsis om nedläggningarna faktiskt sparar pengar. Det gör de nog, säger Brandt och hänvisar till en rapport av tjänstemännen.

En indragning av Hirvlax skola skulle enligt beräkningarna spara upp till 130 000 - 150 000 euro per år. Indragningen av Kovjoki-Markby handlar om cirka 150 000 per år, beroende på hur eleverna fördelas mellan Zachariasskolan och Jeppo-Pensala skola.

Summorna är också beroende av när stängningarna görs och vilken timresurs skolorna tilldelas.

Zachariasskolan i Nykarleby
Hit till Zachariasskolan ska åtminstone en del av eleverna från Kovjoki-Markby. Zachariasskolan i Nykarleby Bild: Nathalie Lindvall zacharias

Starka skolor

- Jag förstår oron ute i byarna mycket väl och att man vill behålla sin servicenivå. Men vi måste hantera våra resurser på bästa möjliga sätt. Och med den här förändringen skapar vi ganska starka skolor med kring hundra elever, säger Brandt.

I Hirvlax motsätter man sig att skolskjutsarna blir längre och man tycker att man har ett tillräckligt elevunderlag, hur ser du på det?

- Det blir längre skolskjutsar, ja. Och skolan som den är idag fungerar bra men elevantalet minskar tyvärr. Jag ser det här som ett sätt att förstärka skolstrukturen i hela Munsala, säger Brandt.

Det som krävs i Munsala skola när Hirvlax skola läggs ner är en utbyggnad bestående av ett undervisningsutrymme och allmänna utrymmen för lärarna. Tanken är att genomföra det i samband med andra investeringar som ska göras i Munsala.

Inga tydliga gränser

Nykarleby stad har i något skede haft en gräns för när det inte längre är ändamålsenligt att hålla igång en skola. Den gränsen gick vid 20 elever.

Den här gränsen lyfter föräldrarna i Hirvlax fram.

Staden har tidigare i sina utbildningspolitiska program haft dessa gränsvärden, bekräftar Brandt.

- I vår nuvarande kommunstrategi finns det inga tydliga gränser. Det viktiga är att verksamheten är ändamålsenlig och pedagogiskt bra.

Fördelar med såväl mindre som större skolor

En del av skolnätsutredningen var att intervjua personal i Kovjoki-Markby, Hirvlax och Socklot. Resultatet blev att man ser fördelar med såväl mindre som större skolor.

"Det går inte att skönja en bättre eller sämre pedagogik relaterat till skolans storlek", konstateras i konklusionerna.

Där konstateras också "Att ledning, organisering och planering av skolverksamheten förutsätter att beslut som rör skolnätet är hållbara och bär över lång tid".

Ser staden det som mer pedagogiskt vettigt med större enheter?

- Det som jag ser som en viktig pedagogisk vinst med större skolor är att vi får optimala skolor med enkla klasser, där personalen har möjligheter att ge en bra undervisning, säger Brandt.

Fullmäktiges ordförande: Vi har inte råd

Fullmäktiges ordförande Mikael Lindvall (SFP) var tungan på vågen i somras i fullmäktige. Rösterna föll 12-12 och ordförandes röst var avgörande för att Hirvlax läggs ner 2022, snarare än 2024.

Orsakerna till att stänga skolorna är ekonomiska, konstaterar Lindvall. Och i Kovjoki-Markbys fall räcker dessutom elevantalet inte till.

- Vi har inte råd att hålla kvar det antalet skolor vi har idag. Genom att stänga skolor sparar vi på längre sikt. När man minskar på byggnader och personal så minskar kostnaderna.

Blir det en lika jämn omröstning i november?

- Det är min gissning. Och det är helt naturligt. Det är mycket känslor när skolor ska stängas och så ska det få vara, säger Lindvall.

Genom att stänga Hirvlax skola stärker man Munsala skola och får via det en stark skola i området, påpekar Lindvall.

Jämna omröstningar och nedlagda röster

Carita Häger (SFP) har vid flertalet omröstningar lagt ner sin röst när det röstats om skolnedläggningarna. Omröstningarna har avgjorts med minsta möjliga marginal: Med ordförandes röst.

I början av sommaren kom hon med ett motförslag till bildningsdirektörens ursprungliga förslag om att stänga skolorna, där hon föreslog att Kovjoki-Markby ska vara kvar och att Hirvlax ska stängas först när utrymmena inte längre är ändamålsenliga.

Där tillägger hon: "Blir skolstängningar aktuella bör alla tre småskolorna behandlas lika därför att det är enda alternativet som sparar tillräckligt för att motivera en strukturförändring i skolnätet".

- Men det sparar ändå så lite att jag inte ser någon poäng i att stänga, säger Häger.

Vill inte se att någon skola stängs

I fullmäktige i somras handlade det om stadsstyrelsens förslag att stänga Hirvlax skola 2022 mot ett förslag att stänga den 2024. Häger lade ner sin röst (tillsammans med ett par andra ledamöter) och det blev 2022.

Efter det lade hon ner sin röst i nämnden för utbildning och småbarnspedagogik. Omröstningen gällde samma årtal och 2022 gick segrande ur kampen.

I stadsstyrelsen i oktober gällde omröstningen återigen samma årtal. Häger lade ner sin röst och det blev 2022.

Häger säger att hon lägger ner sin röst för att hon inte vill se att någon skola stängs.

- Jag kan inte med gott samvete rösta för att stänga byskolorna, säger Häger.

"Ingen rättvisa"

I stadsstyrelsen i oktober föreslog hon att skolorna får vara kvar men fick bara understöd av en annan ledamot. I stadsstyrelsen i juni föreslog hon att Kovjoki-Markby ska få vara kvar och att Hirvlax ska stängas läsåret 2022-2023, men fick inget understöd.

Efter det har hon av olika orsaker igen blivit övertygad om att Hirvlax skola ska vara kvar så länge det bara är möjligt.

Hon är förvånad över att hennes förslag inte fått mer understöd.

- De som bor längst bort kommer att få en skolväg på en timme. Det finns ingen rättvisa i att koncentrera allt till centrum, säger Häger.

Vad gäller Kovjoki-Markby skola anser Häger att det starkaste argumentet är att skolvägen annars blir för lång.

- Det är en liten, välfungerande skola som inte behöver renoveras på rätt länge. Vi har också många bygglov i området och fler barn på kommande, menar Häger.

Vad gäller Hirvlax skola behövs en utbyggnad för att Munsala skola ska kunna ta emot eleverna.

- En sådan investering i det ekonomiska läge vi nu har är inte vettigt enligt mig, säger Häger.

Så hur kommer hon att rösta i fullmäktige i november?

- Om jag måste välja mellan stängning om ett år, stängning om tre år eller stängning om fem år, så då röstar jag inte.

Men din röst kan vara väldigt avgörande. Du tänker ändå lägga ner den?

- Det gör jag om jag får välja mellan att stänga, att stänga och att stänga.

Uppdaterad 1.11 med konstaterandet om bildningsdirektörens kommentar i februari

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten