Hoppa till huvudinnehåll

Kunde artificiell intelligens höja nivån på svenskspråkig betjäning?

En flicka och två pojkar som besökte bokmässan 2019 i Helsingfors poserar tillsammans
Hellre en människa än en robot och helst service på svenska säger Elin Grönqvist, Anton Salminen och Kimmo Virtanen En flicka och två pojkar som besökte bokmässan 2019 i Helsingfors poserar tillsammans Bild: Agneta Gestrin / Yle Helsingfors bokmässa

Staten jobbar intensivt med att utveckla nya tjänster som baserar sig på artificiell intelligens. Det här gäller i synnerhet för finskspråkiga AI-tjänster. Men hur går det med svenskan? Kan finlandssvenskarna lita på att myndigheterna försvarar de bägge språkgruppernas intressen på lika villkor i AI-sammanhang? Eller borde finlandssvenska fonder och institutioner ligga på?

När tankesmedjan Magma samlade press och intressegrupper till en utredning hur AI och svenskan i Finland hänger i hop blev den stora följdfrågan vem som ska bevaka den svenska språkgruppens intressen.

Folktinget tackar ja till samarbete

- Givetvis vill Folktinget vara med, säger folktingssekreterare Markus Österlund. Vi har kontakter och ett uppdrag att jobba för svenskan i Finland.

Han skissar fram hur den ideala arbetsgruppen som skulle fundera på AI ur svenskspråkig synvinkel skulle se ut.

- Myndigheter, forskare inom artificiell intelligens och de som använder sig av den här servicen.

Det är bra att finlandssvenskarna är vakna i de här frågorna och samarbetar, men eftersom utvecklandet av AI-tjänster är genomgripande på de flesta plan i samhället, speciellt i sjuk- och hälsovård, dagvård och utbildning så är det ju inte meningen att vi ska börja bygga upp ett skuggsystem på svenska, säger Österlund.

Han anser att det yttersta ansvaret vilar på främst Finansministeriet som har huvudansvaret, och justitieministeriet som har ansvar för de svenska frågorna.

Foto på folktingssekreterare Markus Österlund i Folktinget-munkjacka
Folktinget är gärna med i en arbetsgrupp och funderar kring hur svenska AI-lösningar utvecklas, säger Markus Österlund. Foto på folktingssekreterare Markus Österlund i Folktinget-munkjacka Bild: Agneta Gestrin / Yle Svenska Finlands folkting,Markus Österlund

AI-användare nu och i framtiden

Anton Salminen, Elin Grönqvist och Kimmo Virtanen berättar alla tre att de förhåller sig avvaktande till AI.

- För mig personligen är det nog bäst att ringa. Jag får höra personen prata. Det är lättast och trevligast, säger Anton Salminen.

Helst uträttar han ärenden på svenska med en fysisk person.

- Hellre en riktig människa för det är socialt, säger Elin Grönqvist. Om det i framtiden blir robotar har man inte längre samma sociala liv.

- Får man tala med en människa, då kanske båda förstår vad man talar om, säger Kimmo Virtanen.

Det är ju med specifika problem man behöver ta kontakt och då är jag inte säker på att robotarna i första taget klarar av de frågor man har, och då är det alltid bra att ha en mänsklig hjärna att kommunicera med.― Pia Forssell

Chattbotts-klagomål på Folktingets bord

Svenskspråkiga är vana vid att betjäning på svenska tar tid och det är inte alltid ärendet blir uträttat, utan att det har blivit missförstånd.

- Absolut kan man se AI som en slags 'silver bullet', säger Linda Mannila, doktor i datavetenskap.

Med det menar hon att AI kunde bli en magisk komponent, som genom ett trollslag kunde förbättra service på svenska.

Men då krävs det att vi får bra översättningstjänster och bra chattbottar som ger oss ett bättre material på svenska än vad vi har nu.

Då ska det ske en kullerbytta från hur situationen är i dag.

Folktinget har fått ta emot tiotals klagomål om bland annat chattbottar som inte klarar av att fungera tillfredsställande på svenska, säger Österlund.

- Om man ser det som skett i Finland inom artficiell intelligens och digitalisering hittills, har svenskan varit på undantag.

Svenska kulturfonden avvaktar

På Svenska kulturfonden säger vd Sören Lillkung att de finlandssvenska fonderna kommer att diskutera sinsemellan, men överlåta ansvaret till dem som är bättre insatta, till exempel myndigheterna.

- Sedan ifall det behövs bevakning, en skuggarbetsgrupp, så kan vi stöda det, säger Lillkung.

Inflytelserika Vake och Sitra

Det finns påverkare i det finländska samhället som har ett tvåspråkigt uppdrag, men de glöms ofta bort av finlandssvenskar. Det är Statens jubileumsfond Sitra och Statens utvecklingsbolag Vake.

Bägge har som uppgift att förnya samhället, för att Finland ska ha välfärd och konkurrenskraft i framtiden.

På Sitra har man än så länge inte haft projekt där fokus skulle ha legat på svenskan. Istället har man nordiskt samarbete.

Nordiska ministerrådet har slagit fast att speciellt cirkulär ekonomi och data om hälsovård ska Norden samarbeta kring.

Statens utvecklingsbolag Vake inledde sitt arbete i fjol och de har fått sin första studie klar om finska språkresurser och AI.

- Allt det vi har tänkt att vi kan göra när det gäller finskan, har vi tänkt att vi också kan göra på svenska, säger Pia Erkinheimo som är programdirektör för Datakraft vid Vake.

Inom Vake finns en medvetenhet om att små och marginella språk som svenska och finska lätt hamnar i fötterna på de stora världsspråken.

- Det här måste vi själva ta hand om, för marknaden är tyvärr inte intresserad. Den är mera intresserad av stora, globala språk konstaterar Erkinheimo.

Rösten styr

Förutom att vi styr robotar och automatik med text, får också det talade ordet mer tyngd framöver.

Användargränssnitt som baserar sig på att det är rösten som dirigerar, digitala assistentprogram utvecklas, och för det behövs ljuddata.

Den första tvåspråkiga aktören som Vake har vänt sig till är Yle, för att samla in ljud.

Läs mer:Vake och AI och finska

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes