Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Det har snart gått 80 år sedan Sovjetunionen anföll Finland - men Ryssland vänder i stället blickarna mot finländska grymheter i fångläger i Karelen

Kerstin Kronvall med svartvit bild på koncentrationsläger i Karelen på bilden bakom
I bakgrunden syns en del av ett koncentrationsläger i Vitele i Karelen. Kerstin Kronvall med svartvit bild på koncentrationsläger i Karelen på bilden bakom Bild: SA-kuva/Henrik Leppälä Kommentar

Arkivdokument som ryska säkerhetstjänsten FSB låtit publicera innehåller uppgifter om usla förhållanden och grymma chefer i de finländska koncentrationslägren i Karelen. Man har valt att lyfta fram dem strax före 80-årsdagen för Sovjets angrepp mot Finland, den 30 november.

Det finns inga skäl att försköna förhållandena vid lägren. Det har det officiella Finland heller inte gjort.

Det har skrivits en hel del om koncentrationslägren som användes åren 1941–44 efter att Finland hade ockuperat delar av ryska Karelen.

För tio år sedan publicerade Riksarkivets forskare Lars Westerlund en stor undersökning kring lägren och det som hände där.

Det här betyder att det som nu slås upp som fullkomligt nytt material i Ryssland är känt sedan tidigare i Finland.

Människor bär en lång skena på ett koncentrationsläger.
Fångar bär långa skenor på koncentrationslägret i Äänislinna (nu Petroskoj). Människor bär en lång skena på ett koncentrationsläger. Bild: SA-kuva Petrozavodsk,Petroskoj,koncentrationsläger

Ryssland vill inte minnas vinterkriget

Det intressantaste är att FSB har valt just oktober 2019 för att lyfta hemligstämplingen från de här arkivmapparna.

Den sista november har det gått åttio år sedan Sovjetunionen anföll Finland och vinterkriget började.

Anfallet var en logisk följd av Molotov-Ribbentroppakten.

Avtalet gick ut på att Hitlers Tyskland och Stalins Sovjetunionen delade upp Europa mellan sig och med anfallet mot Finland hade Stalin för avsikt att ta det han ansåg sig ha rätt till.

Dagens Ryssland gillar inte vinterkriget som fenomen. Till det finns det två orsaker.

Dels vill man inte minnas att Sovjetunionen faktiskt hade ett avtal med den senare ärkefienden Hitler. Dels var kriget ingen militär framgång och otaliga sovjetiska soldaters liv spilldes i onödan.

Ryska kvinnor sitter vid brasa på koncentrationsläger i Äänislinna.
Ryska kvinnor på koncentrationslägret i Äänislinna (nu Petroskoj). Ryska kvinnor sitter vid brasa på koncentrationsläger i Äänislinna. Bild: SA-kuva Petrozavodsk,koncentrationsläger

Fångarna led nöd på lägren

Finland tog i bruk det första lägret i oktober 1941, senare grundades ytterligare fem sådana. I lägren isolerades civila från omvärlden.

Sammanlagt internerades ungefär 25 000 människor. Upp till en tredjedel av dem dog. De flesta omkom på grund av sjukdomar och svält, men mellan tusen och tvåtusen sköts ihjäl.

Många ryska medier har nu publicerat information om de finländska illgärningarna. Många har också skrivit om en tidigare fånge, den då åttaåriga Klavdija Njoppieva, som skadades då en soldat sköt mot henne hösten 1943.

Hon hade på grund av hunger rymt ut från lägret för att plocka ärter på ett närliggande fält. Då hon var på väg tillbaka sköt soldaten mot henne. Enligt tidningsuppgifter fick hon ingen vård för skottskadan.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes