Hoppa till huvudinnehåll

Prinsessan som inte kunde tala lär ut respekt för språk

Två skådespelare med handdockor i en teaterpjäs.
Sofia Molin och Sofia Törnqvist i pjäsen som spelas på fyra språk. Två skådespelare med handdockor i en teaterpjäs. Bild: Lina Lohiluoto dockteater,teaterkonst,Åbo Svenska Teater

Fyra skådespelare och fyra språk utgör kärnan i pjäsen Prinsessan som inte kunde tala som har premiär på Åbo Svenska Teaters studioscen nästa vecka.

Det sjungs och talas på svenska, finska, samt finlandssvenskt och finskt teckenspråk.

Skådespelaren Silva Belghiti, som gör huvudrollen som prinsessan, är den första teckenspråkiga skådespelaren som utexaminerats från Teaterhögskolan i Finland. Hon talar hela sju olika slags teckenspråk – däribland också det finlandssvenska.

- Det här har varit ett jättebra projekt och viktigt. Man lär sig respektera de språk som är med och jobbar med olika sätt att få dem med, så att det blir jämlikt för alla och alla kan följa med. Det känns väldigt bra att få vara med i det här projektet.

Hela ensemblen med producent och regissör på scenen.
Uppifrån vänster: Anki Hellberg-Sågfors, Ylva Edlund, Stina Liman, Silva Belghiti, Sofia Molin och Sofia Törnqvist. Hela ensemblen med producent och regissör på scenen. Bild: Annika Holmbom / Yle finlandssvenskt teckenspråk,dövas teckenspråk,teaterkonst,Åbo Svenska Teater,Finlandssvenskt teckenspråk,teckenspråk,anki hellberg-sågfors

För att kunna arbeta med produktionen har två tolkar medverkat på övningarna. Tempot har varit högt, då skådespelarna ska kombinera språk, uttryck, musik, dans och dockor på scen.

Skådespelare Stina Liman, säger att det varit ett av de mest utmanande projekt hon varit med om, trots att hon redan kunnat det svenska teckenspråket.

- Nu har jag fått lära mig finlandssvenskt teckenspråk! Det har varit ett otroligt givande och lärorikt projekt, att kunna arbeta på så många olika språk samtidigt som har olika uttryck. Och försöka gestalta det man ska gestalta - och samtidigt kunna det nya språket!

- Jag har aldrig varit med om något liknande. Det är många ingredienser. Det har varit väldigt intressant, inflikar regissör Ylva Edlund, som också står för dramatiseringen.

Som namnet säger handlar det om en prinsessa som inte kan tala. Drottningen och kungen ber invånarna i landet om hjälp för att ge prinsessan ett språk. Barnen Algot och Vilgot tar sig an utmaningen och åker ut i världen - och med hjälp av draken hittar de teckenspråket, som öppnar upp prinsessans värld och möjligheter.

Cirka 90 finländare har idag det finlandssvenska teckenspråket som sitt modersmål. FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, UNESCO, klassar finlandssvenskt teckenspråk som ett av världens mest utrotningshotade språk. Mellan 400 och 600 talar det i vardagen med familj, vänner, eller arbetar som tolkar.

Brist på teckenspråkig konst

Att teckenspråket dessutom får vara i en pjäs på en teaterscen är viktigt, betonar ensemblen.

- Om man tänker att varje språk är ett nytt sätt att tänka, ett nytt sätt att känna, så då kan det aldrig vara fel att försöka lära sig ett nytt sätt att kommunicera - ens förstå att respektera andra sätt att kommunicera, känna och tänka, även om man inte skulle förstå varandra, förklarar Sofia Molin.

- Det finns inte så mycket teckenspråkig konst i Finland. Alltid då det finns något på teckenspråk så säger alla döva, "Yes, det finns på teckenspråk, då ska vi dit, vi vill vara med på det här". För det finns så lite. Det är en annan sak, en annan upplevelse om man har en tolk med sig.

Skådespelarna tecknar på scenen.
Skådespelarna tecknar på scenen. Skådespelarna tecknar på scenen. Bild: Annika Holmbom / Yle finlandssvenskt teckenspråk,Finlandssvenskt teckenspråk,dövas teckenspråk,teckenspråk,teaterkonst,Åbo Svenska Teater,stina liman

Representation och synlighet för teckenspråk är också viktigt. Att huvudrollen spelas av en teckenspråkig skådespelare har betydelse, säger Silva Belghiti.

- När jag jobbade vid stadsteatern i Stockholm, så var det ofta högstadie- och gymnasieelever i publiken som var döva. När föreställningen var slut, så träffade jag dem. Jag hade tolken med, men de hade trott att jag var hörande. Då kunde jag visa för dem att jag är döv och jag är ändå med där - och det är möjligt! Det är väldigt viktigt att få det synligt.

Prinsessan som inte kunde tala har skrivits av den finlandssvenska barnboksförfattaren Christina Andersson och sattes upp av Skolteatern 1975. Pjäsens målgrupp är framför allt 6-14-åringar. Under hösten 2019 turnerar föreställningen i Produktionshusets regi och under våren 2020 i samarbete med Åbo Svenska Teater.

Artikeln ändrades 30.10 13:04. Det är cirka 90 som har finlandssvenskt teckenspråk som sitt modersmål, inte 40.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland