Hoppa till huvudinnehåll

Stigande havsytor hotar 300 miljoner människors hem

Indier flyr från översvämningarna i staden Chennai.
Indier på flykt undan översvämning i Chennai 2015. Indier flyr från översvämningarna i staden Chennai. Bild: EPA/BABU chennai

Hur väl vi än lyckas med att skära ner koldioxidutsläppen, kommer de stigande havsytorna att påverka livet för en stor del av mänskligheten de närmaste årtiondena. Asien är värst utsatt, men även en rad storstäder i Nordamerika och Europa är i farozonen.

Runt 300 miljoner människor bor i områden som år 2050 kommer att översvämmas av havet minst en gång om året. Det visar en ny studie från den amerikanska forskningsgruppen Climate Central. I de tidigare beräkningarna var motsvarande siffra 80 miljoner människor.

Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.

Stigande havsytor märks allra mest i Asien. Av de människor som skulle drabbas bor mer än två tredjedelar i sex asiatiska länder: Kina, Indien, Bangladesh, Thailand, Indonesien och Vietnam.

Men den interaktiva karta som Climate Central har utarbetat visar att även stora områden av Nederländerna och metropoler som London, New York, och Miami ligger illa till.

Megastäder måste anpassa sig

I Climate Centrals undersökning, som publicerades på tisdagen, har man använt sig av nya forskningsmetoder. Tidigare undersökningar från NASA har använt satellitdata, och enligt bland annat The Guardian har man överskattat jordytans höjd på grund av träd och höga byggnader.

Nu har forskarna använt sig av artificiell intelligens för att korrigera sådana systemfel.

- Vi förstår nu att hotet från stigande havsytor och kustöversvämningar är mycket större än vad vi förr trodde, säger forskaren Benjamin Strauss, chef för Climate Central.

Jordens befolkning förväntas växa med två miljarder människor till år 2050, och med ytterligare en miljard till seklets slut. Mycket av tillväxten sker i megastäder vid kusterna. Det innebär att allt fler människor måste anpassa sig eller flytta.

Redan i dagens läge bor mer än 100 miljoner människor i områden lägre än världshavens nivå. Bara en del av dem skyddas av vallar.

- Klimatförändringen har potential att under vår livstid omvandla städer, ekonomier, kustområden och hela regioner, konstaterar Scott Kulp, som lett undersökningen.

"Varje årtionde räknas"

I Indonesien är hotet tydligt. I somras meddelade landets regering att en ny huvudstad ska grundas på Borneo. Den nuvarande huvudstaden Jakarta på Java ligger till 40 procent under havsnivå, och drabbas ständigt av översvämningar.

Därtill har megametropolen med sina 30 miljoner invånare de sannolikt värsta trafikproblemen i hela Asien.

Forskargruppen riktar en uppmaning till världens regeringar att skyndsamt börja undersöka hur man borde skydda sig mot de stigande havsnivåerna, och om utvecklingen alls går att förebygga. Åter en gång framhålls behovet att skära ner utsläppen av koldioxid, som i fjol var rekordstora.

- Vi vet inte om dagens skyddsåtgärder är tillräckliga mot morgondagens havsytor, säger Benjamin Strauss.

- Varje orkanvarning som vi fått före en orkan räddar liv och egendom. Varje årtionde räknas då vi förbereder oss för stigande havsnivåer.

Rättelse 31.10.2019 klockan 7.00: Det stod felaktigt att Vietnam skulle vara en metropol, vilket inte stämmer. Vietnam är ett land.

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

  • Harsyran är vintergrön

    De syrliga bladen kan ätas året runt.

    Många har smakat på harsyrans syrliga blad. De innehåller oxalsyra som också finns i rabarber. Bladen är klöverlika, trebladiga och man kan äta dem året runt, för de är vintergröna. Bladen är omvänt hjärtlika bladen viker ihop sig när det blir kväll, men också när det regnar. Därför har man kallat harsyran för skogarnas barometer. Den fina, lilla blomman uppenbarar sig i april-juni.

  • Häggen är släkt med rosen

    Väldoftande blommor men stinkande bark.

    Häggen blommar i maj-juni. Blomdoften är förtrollande och man kan känna igen den på långt håll. Häggens bark, trä och blad luktar däremot illa, vilken man märker om man plockar en häggbukett - händerna får en kännspak odör. Lukten påminner lite om bittermandel. Också djuren lägger märke till lukten.

  • Bofinken, en energisk sångare

    Bofinken sjunger en fallande drill med sluttrudelutt.

    Bofinkens ljudliga sång hörs nästan över allt om våren. De första bofinkarna anländer i mars. Sången börjar man oftast höra i april. Ibland övervintrar bofinken i Finland. Bofinken, Fringilla coelebs, och lövsångaren, Phylloscopus trochilus, är de två vanligaste fågelarterna i Finland. Kännetecken: Bofinken är lätt att känna igen på sina dubbla vita vingband.

  • Vildsvinen blir vanligare i Västnyland

    Ändå så gott som omöjligt att säga hur många de är.

    Vildsvinsobservationerna har blivit vanligare på sistone, men det är så gott som omöjligt att säga hur många individer vi har i Västnyland. Det menar Mikael Wikström, som är specialplanerare vid Finlands viltcentral.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Lokalt live: Hagabäckens rör rasar in och signalkräftan invaderar bäckens nedre lopp

    Vi sänder live kl. 15.15 och 16.00 på måndagen.

    Hagabäcken är en öringbäck mitt i centrala Helsingfors - men fiskarna hotas av giftiga utsläpp, invasiva arter och av att rören som bäcken leds genom håller på att falla sönder. Klockan 15.15 tar vi en titt på röret vid Krämertsskogsvägen och en spricka i den - 16.00 jagar vi signalkräftor i Köpingsparken.

  • Så här odlar du svamp hemma

    Den gråa ostronskivlingen är en bra nybörjarsvamp.

    Vad smakar ostronskivlingen? Hur mycket ljus behöver svampen? Och hur ofta kan jag skörda? Robin Libäck, självlärd expert inom mykologi, hjälper dig att komma igång med svampodlingen där hemma.

Nyligen publicerat - Natur