Hoppa till huvudinnehåll

Finland förbränner mest torv i hela världen - inget förbud i planerna trots klimatpåverkan värre än bilarnas

Vattenfyllt dike på torvtäkt.
Torvmossen har dikats ut för att de övre torvlagren ska torka. Då torven förbränns i stora kraftvärmeverk förvandlas den till fjärrvärme och el. Själva förbränningen ger stora klimatutsläpp. Vattenfyllt dike på torvtäkt. Bild: Linda Söderlund / Yle torv,Torv

Torven ger större utsläpp av växthusgaser än alla personbilar i Finland tillsammans. Regeringen vill minska på torvförbränningen, men ändå inte förbjuda den.

En långtradare fullastad med torv kör in i en av industrihallarna på Alholmens kraft i Jakobstad. Långtradaren tömmer torven i en lucka i golvet och ett stort brunt dammoln fyller hallen.

Avlastningen tar bara några minuter och nästan lika snabbt kan hela lasset förbrännas i ångpannan i det stora kraftverket intill.

Lastbil inne i en hall och en man med arbetshjälm talar i telefon.
Under vissa perioder levereras omkring hundra långtradarlass med torv per dag. Lastbil inne i en hall och en man med arbetshjälm talar i telefon. Bild: Linda Söderlund / Yle Alholmens Kraft,Alholmens Kraft Power Station

I förbränningen omvandlas torven till el, processånga och fjärrvärme som distribueras vidare till Jakobstad. Närmare en miljon finländare bor eller jobbar i fastigheter där torv har använts för att producera fastighetens fjärrvärme.

Finland är det enda landet i världen som i stor skala fortfarande förbränner torv, men klimatpåverkan är stor och därför har torven blivit en laddad politisk fråga.

Torvens miljöpåverkan

  • År 2017 var utsläppen från torvförbränningen 5,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är 10,5 % av Finlands totala utsläpp på 55,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
  • Utsläppen från torvproduktionsområdena var ytterligare 1,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, men de här utsläppen räknas inte med.

Källa: Statistikcentralen

Varför väcker torven så mycket känslor i Finland? Klarar vi oss utan torv? Och hur illa är torven egentligen för klimatet?

I det här reportaget träffar vi en miljöprofessor, en kraftverks-vd och politiker som alla får ge sin syn på det bruna guldets framtid i Finland.

Då torven förbränns frigörs växthusgaser

I Purmo, cirka 30 km från Jakobstad, breder en av Alholmens krafts egna torvmarker ut sig i skogen. Torven är blöt och det klafsar runt stövlarna då man går på området.

Några traktorer och maskiner står parkerade intill, men den här tiden på året finns ingen egentlig verksamhet här. Torven bryts på sommaren och får sedan torka i stora högar innan den transporteras till förbränning.

Torvtäkt och en hög med torv i bakgrunden.
Torven bryts på sommaren och får torka i högar. Torven har bildats under flera tusen år då växtdelar på grund av syrebrist endast delvis har förmultnat. Torvtäkt och en hög med torv i bakgrunden. Bild: Linda Söderlund / Yle torv,Torv

Torven lagrar kol och kolen hålls kvar i marken så länge torven inte bryts. Då torven förbränns frigörs kolet i atmosfären och bidrar till uppvärmningen av klimatet.

År 2017 motsvarade torvens utsläpp av växthusgaser 10,5 procent av Finlands totala utsläpp. Det är mera än alla finländska personbilar tillsammans.

En del av torven som bryts i Finland används som växtunderlag eller som torrströ i ladugårdar, men över 90 procent av torven förbränns i kraftverk.

Utsläppshandeln har redan minskat på torvförbränningen

Björn Åkerlund är vd på Alholmens Kraft och visar runt i kraftverket på industriområdet i Jakobstad.

- Det här är turbinsalen. Från pannan kommer det ånga som expanderar i turbinen som sedan driver runt en generator, som i sin tur producerar el ut på stamnätet i Finland, förklarar Åkerlund.

Alholmens kraft förbränner främst biobränsle och torv, men också lite stenkol.

Björn Åkerlund och Alholmens kraftverk i bakgrunden.
Alholmens kraft marknadsför sig som världens största biobränsledrivna kraftverk. Torv räknas däremot som ett fossilt bränsle, eftersom det förnyas så långsamt. Björn Åkerlund och Alholmens kraftverk i bakgrunden. Bild: Linda Söderlund / Yle Alholmens Kraft Power Station

Det mesta av biobränslet är restprodukter i form av bark och träflis från UPM Kymmenes cellulosafabrik, som ligger granne med kraftverket. 30-40 procent av bränslet är torv.

- Tidigare var det mera torv, men i och med att utsläppshandeln har börjat inverka på lönsamheten hos fossila bränslen, så har andelen sjunkit, säger Åkerlund.

Torven lika illa för klimatet som stenkolen

Det senaste året har torven blivit en politiskt mycket laddad fråga. I ena vågskålen finns klimatet, i den andra vågskålen finns arbetsplatser och det att Finland ska producera egen energi.

Utsläppen från torvförbränningen är i samma klass som utsläppen från stenkol. I Finland blir stenkol förbjudet från och med 2029, men det finns inget datum för när Finland ska sluta förbränna torv.

Alholmens krafts industriområde med havet i bakgrunden.
Utsikten över Alholmens krafts industriområde från kraftverkets tak. Alholmens krafts industriområde med havet i bakgrunden. Bild: Linda Söderlund / Yle Alholmens Kraft Power Station

Regeringens mål är ändå att Finland ska minska förbränningen av torv med hälften fram till år 2030. Alholmens kraft räknar med att använda slut en hel del av sina torvmarker fram tills dess.

- Det är viktigt att det reserveras en realistisk övergångsperiod för den här förändringen, för vi behöver ersättande bränslen eller ersättande energiproduktionsformer. För el och värme behövs i Finland i framtiden också, säger Åkerlund.

Frågan är vad som ska ersätta torven, för mängden biobränslen räcker helt enkelt inte till i Finland.

- Det är en stor utmaning för oss. Vi behöver mera biobränslen och det är ju främst skogsindustrins sidoprodukter som vi använder. Vi använder också mycket avfall och returbränslen, deras andel ser vi att vi också kunde öka i framtiden.

Luftvärmepumpar och spillvärme kan ersätta torven

En som har funderat mycket på torven och dess konsekvenser för miljön är Markku Ollikainen, professor i miljöekonomi vid Helsingfors Universitet och ordförande för Finlands klimatpanel.

Markku Ollikainen
Markku Ollikainen är Finlands representant i FN:s klimatpanel IPCC. Markku Ollikainen Bild: Linda Söderlund / Yle

Enligt Ollikainen är det lätt att ersätta den torv som används för elproduktion, däremot är det svårare att ersätta torven för värmeproduktion.

- Rekommendationen är att använda lösningar som inte bygger på förbränning, till exempel luftvärmepumpar och att ta till vara spillvärme och liknande.

Torven står idag för sex procent av all energiförbrukning i Finland.

Torven kan börja beskattas nästa år

Finland är det enda landet i världen som i stor skala fortfarande förbränner torv. Irland beslöt att sluta med torvförbränningen för ett år sedan. I Sverige och de baltiska länderna är torvförbränningen endast marginell.

En orsak till att torvförbränningen hittills har varit lönsam i Finland är att torven inte har beskattats som ett fossilt bränsle.

- På det här sättet har man hållit igång torvproduktionen, men samtidigt har man förorsakat en massa utsläpp. Det är på tiden att man gör en skattereform där skattegraden harmoniseras för alla bränslen som producerar värme, säger Markku Ollikainen, professor i miljöekonomi.

Regeringen har lovat att tillsätta en arbetsgrupp som ska se över energibeskattningen och ett förslag väntas nästa år.

Energibeskattningen leder sannolikt till gräl inom regeringen. De gröna förväntar sig att skatten på torv ska höjas, medan Centern motsätter sig nya torvskatter.

Centerns Hannu Hoskonen menar att utsläppshandeln redan nu bidrar till att torvförbränningen minskar och att det därför inte behövs någon torvskatt.

2300 finländare får sin utkomst från torven

Även om förändringen går långsamt, så har torvnäringen börjat förbereda sig för att torvförbränningen kommer att minska. Istället för att bränna upp torven försöker man hitta nya sätt att förädla den.

Ett exempel är det statligt ägda torvföretaget Vapos fabrik för aktivt kol i Ilomants i norra Karelen. Av torv ska fabriken framställa aktivt kol som kan användas för att rena vatten och luft.

Fabriken väntas komma igång med sin verksamhet om ett år och ska sysselsätta 50 personer.

- Nya torvprodukter tas fram i laboratorier och de kommer i produktion småningom. Torven kommer också att fortsätta användas i trädgårdsnäringen. Inget annat material i världen är så bra växtunderlag som torven, säger Hoskonen.

På sommaren under högsäsong sysselsätter torvnäringen idag 5000 - 6000 personer. Det motsvarar ungefär 2300 årsverken, enligt intresseorganisationen Bioenergia.

De gröna vill förbjuda torven

Regeringspartiet De Gröna har motsatt sig torvförbränning i tiotals år, men för partiet har det varit viktigt att först avskaffa stenkolet. Nu då stenkolet blir förbjudet kan man sätta mera fokus på att också avskaffa torven.

- Vi har redan en lag som säger att energianvändningen av stenkol stoppas 2029 och en likadan lag skulle behövas också för torven. Det skulle vara idealiskt om tidtabellen var densamma för stenkol och torv, men politiskt ser det inte realistiskt ut, säger Satu Hassi, grön riksdagsledamot.

satu hassi kansanedustaja kommentoi homeongelmaisten tilannetta.
Satu Hassi är utbildad energiingenjör. Hon säger att hon på förhand inte kunde föreställa sig att hon skulle få så mycket nytta av sina studier i sin politiska karriär. satu hassi kansanedustaja kommentoi homeongelmaisten tilannetta. Bild: Markku Rantala / YLE riksdagsledamöter,Satu Hassi
Hannu Hoskonen
Hannu Hoskonen är utbildad skogsbruksingenjör och han ser stora möjligheter att vidareutveckla torven. Hannu Hoskonen Bild: Linda Söderlund / Yle Hannu Hoskonen

I regeringen sitter också Centern som motsätter sig att torvförbränning förbjuds. Centern ser torven som en viktig inkomstkälla för många och tycker att det är värdefullt att Finland använder en inhemsk energikälla som torven.

- Man har skapat en skräckbild av torven, men realiteten är en helt annan. För Finland är det bäst och effektivast också ur miljöns synvinkel att vi använder så mycket som möjligt av inhemska bränslen för uppvärmning, säger Hannu Hoskonen, centerpartist och ordförande för riksdagens miljöutskott.

Hoskonen befarar att man för att kompensera för torven istället börjar importera stenkol från Tyskland och Ryssland. Tyskland stängde ändå sin sista kolgruva ifjol och har inte heller innan dess exporterat kol.

Överlag verkar torvnäringen ha börjat acceptera att förbränningen ska minska, men man vill inte ha några snabba tidtabeller eller nya skatter. De som sätter klimatet först vill däremot helst ha ett snabbt förbud och torvskatter som gör det olönsamt att fortsätta förbränningen.

Artikeln uppdaterades 31.10 kl. 11.10 med uppgiften om att Tyskland har stängt sin sista kolgruva.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes