Hoppa till huvudinnehåll

Modern slavhandel i Gulfstaterna - BBC avslöjade hur utländska hembiträden säljs i appar, på Instagram och Facebook

Filippinska hushållsarbetare sitter på flygplatsen i Manilla efter att ha hämtats tillbaka från Kuwait. Bilden är tagen i februari 2018.
Filippinerna har låtit flyga hem hembiträden som har råkat ut för våld eller andra övergrepp i Kuwait. Incidenterna ledde till en diplomatisk kris mellan länderna år 2018. Filippinska hushållsarbetare sitter på flygplatsen i Manilla efter att ha hämtats tillbaka från Kuwait. Bilden är tagen i februari 2018. Bild: EPA-EFE/FRANCIS R. MALASIG Filippinerna,hushållsarbetare,Kuwait

BBC Arabic avslöjar omfattande öppen människohandel via appar och sociala medier i Kuwait och andra Gulfstater. FN kallar det modern slavhandel online, men teknologijättarna slår ifrån sig.

- Lita på mig, hon är mycket snäll. Ni kan väcka henne när som helst, klockan 5 på morgonen, och hon kommer inte att klaga.

En man som journalister vid BBC Arabic kontaktar vill sälja sitt hembiträde i Kuwait.

För att hitta köpare har han lagt ut en annons på appen 4Sale. Appen finns på både Apple Store och Google Play och är populär i Gulfstaterna.

Bland annonser för begagnade bilar, husgeråd, elektronik och andra prylar hittar BBC-teamet tusentals annonser för utländska hembiträden till salu.

De här kvinnorna listas enligt härkomst och egenskaper, “hon ler mycket” eller “klagar aldrig”.

Handeln är i sig olaglig, både i Kuwait och enligt internationella avtal mot modernt slaveri och människohandel.

4Sale är ändå långt ifrån den enda appen där liknande annonser har lagts ut. En annan stor marknadsplats är den saudiska appen Haraj.

Den här synen att de äger sina hembiträden ger upphov till förhållanden som bara kan jämföras med slaveri.

Också på Facebook och Instagram hittas tusentals annonser.

BBC:s journalister utgav sig för att vara ett par som nyligen har flyttat till Kuwait och söker ett hembiträde, för att komma handeln på spåren.

- Vet hon om att hon ska flytta till en annan plats, frågar BBC-journalisten om en av kvinnorna som arbetsgivaren försöker sälja såhär.

- Jag har inte berättat något för henne men det är okej. Hon har ju kommit hit för att jobba, säger säljaren.

De kontaktar tiotals människor som säljer sina hembiträden via appar eller sociala medier som Facebook eller Instagram.

- Det här är ett praktexempel på hur modernt slaveri ser ut i dag. De här kvinnorna säljs och behandlas som lösöre, som egendom, säger FN:s rapportör om modernt slaveri, Urmila Bhoola, till BBC.

Kafala - modernt slaveri

Hur är det då möjligt att de här människorna kan säljas, och dessutom öppet på plattformer som teknologijättarna Facebook, Google och Apple erbjuder?

Svaret är det så kallade Kafala-systemet, eller sponsorsystemet, för utländsk arbetskraft som finns i många Gulf- och arabstater.

Systemet innebär att den utländska arbetstagarens uppehållstillstånd är knutet till arbetsgivaren.

Vad hembiträdena beträffar anställs de ofta via förmedlingsföretag som får en stor avgift för att hitta utländska kvinnor.

De behandlade mig illa. De skrek, de kallade mig ett djur. Det gjorde ont, men det fanns inget jag kunde göra

Arbetsgivaren får i praktiken fullkomlig makt över sin anställda, som måste ha arbetsgivarens tillstånd för att byta arbetsplats, säga upp sig eller ens lämna landet.

- Den avgift som arbetsgivarna betalar för sina anställda får många av dem att se på de här människorna som egendom, skrev Human Rights Watch i en rapport år 2008.

- Den här synen att de äger sina hembiträden ger upphov till förhållanden som bara kan jämföras med slaveri.

Arbetsgivarna har ofta tagit sina anställdas pass och telefoner, och isolerat dem i hemmen.

Det har redan länge rapporterats om hembiträden från fattiga länder som i åratal, ibland i årtionden, jobbat under horribla förhållanden.

Många har tvingats jobba dygnet runt, har utsatts för misshandel, sexuella övergrepp eller jobbat utan lön.

Skandaler ledde till förändring - på papper

Kafala-systemets orättvisor fick mycket uppmärksamhet på grund av rapporterna om dödsfall vid Qatars stadionbyggen inför fotbolls-VM 2022.

Tiotusentals män har rekryterats från olika håll i Sydostasien och Afrika till byggena i enlighet med Qatars Kafala-system.

Förutom omänskliga arbets- och boendeförhållanden har tusentals människor bestulits på sina löner.

Lusail Stadion Qatar
Hundratals utländska arbetare har dött på Qatars stadionbyggen inför fotbolls-VM 2022. Lusail Stadion Qatar Bild: Jari Kärkkäinen/Yle Qatar,Lusail Iconic Stadium

Hundratals har dött på grund av obefintliga säkerhetsåtgärder.

Qatar lovade att förbättra läget, men nya rapporter pekar på hundratals fler dödsfall än det som tidigare varit känt. Dödsfallen är kopplade till att arbetarna ofta tvingas jobba långa skift i extrem hetta.

Enligt Amnesty har behandlingen av de utländska arbetarna i stort fortsatt som förr.

Låg gömd i frys i ett år

Flera skandaler har också handlat om hembiträdenas läge i flera länder i Mellanöstern.

I ett känt fall i just Kuwait hittades filippinskan Joanna Demafelis torterad och mördad i sin arbetsgivares frys ett år efter att hon senast hade haft kontakt med sin familj.

År 2018 uppskattade Filippinernasambassadör i Kuwait att 5 000 filippinska kvinnor årligen utsätts för någon form av övergrepp i landet.

Över 250 000 filippinier jobbar i Kuwait, största delen som hembiträden.

Mordet på Demafelis ledde till att den filippinska ambassaden räddade flera hembiträden, i samband med något som Kuwait då beskrev som ett brott mot landets suveränitet.

Det hela utlöste en diplomatisk kris mellan länderna.

I Saudiarabien är Kafala-lagarna bland de mest repressiva.

Ge inte henne passet. Du är hennes sponsor. Varför skulle du ge henne passet?

Flera utländska hembiträden har avrättats genom halshuggning de senaste åren, efter att ha dödat sina arbetsgivare.

I båda fallen uppgav hembiträdena att de hade misshandlats och våldtagits under en längre tid och att de handlade i självförsvar.

Landet är också ett av få som har slagit ifrån sig all kritik i frågan.

I flera länder har myndigheterna ändå givit vika för internationella påtryckningar och ändrat på Kafala-lagarna, infört lediga dagar, minimilön och vissa rättigheter.

Lagen har ingen betydelse

Kuwait var ett av de första länderna som gav vika, och var också det land som gick längst i att ge Kafala-anställda ett bredare skydd enligt lagen.

Men BBC:s rapport visar att de lagarna oftast inte sträcker sig längre än till pappers.

- Hur gör ni med telefonerna?

- Glöm telefonen. Det här är outbildat folk, om du förstår vad jag menar, svarar en säljare.

Hon berättar att man kan låta hembiträdet i fråga ringa hem en gång i månaden om det behövs.

- Vill hon ha ledigt, frågar en av BBC-journalisterna en annan säljare.

- Nej, nej, nej. Vi kuwaitier låter dem inte göra så. Vi är brottslingar, skrattar säljaren.

Säljaren syftar på att Kuwaits lagar för utländska arbetare som garanterar lediga dagar och förbjuder isolering.

Men de lagarna visar sig ha liten betydelse i praktiken, då många av säljarna hade klara instruktioner för hur hembiträdena ska behandlas.

- Ge inte henne passet. Du är hennes sponsor. Varför skulle du ge henne passet?

- Vad säger lagen då, frågar journalisterna.

- Lagen … vi följer inte lagen.

Minderåriga smuggeloffer

Ett av de hembiträden till salu som BBC-teamet träffade i arbetsgivarens hem är bara 16 år, trots att hembiträden måste ha fyllt 21 i enlighet med kuwaitisk lag.

Hon har smugglats från Guinea, fråntagits pass, telefon och har förbjudits att gå ut ensam.

Offren för människosmuggling som hamnar i Kafala-systemet har om möjligt ett ännu mer utsatt läge än andra hembiträden.

Smugglingen uppges nu öka då det ofta är billigare än att betala förmedlingsbolagen.

På grund av BBC-teamets rapportering togs flickan från Guinea senare om hand av myndigheterna och skickades hem.

Då hon intervjuas hemma i Conakry framkommer det att hon under sina nio månader i Kuwait jobbade i tre olika hushåll.

- De behandlade mig illa. De skrek, de kallade mig ett djur. Det gjorde ont, men det fanns inget jag kunde göra, säger flickan.

Åtgärder utlovas - men apparna finns kvar

Kuwaits regering säger till BBC att de här apparna och plattformarna som används för att sälja hembiträden nu ska granskas mer noggrant.

- Vi befinner oss i krig mot den här typens beteende, säger en talesperson för regeringen.

Ännu har ändå inga synliga åtgärder vidtagits.

Flera av app-tillverkarna och teknologijättarna lovar också ta itu med problemet.

4Sale har tagit bort kategorin för hembiträden ur sin app.

Den saudiska appen Haraj kommenterade inte BBC:s rapportering överhuvudtaget och människohandeln pågår som förr.

Om Google, Apple och Facebook förmedlar appar som används på det här sättet måste de ställas till svars. Det här är att främja slavhandel online.― Urmila Bhoolas

Facebook uppger sig ha förbjudit en av taggarna som användes för annonserna på Instagram.

- Vi fortsätter att jobba med myndigheter, industrin och experter för att komma åt den här sortens beteende, säger en talesperson för Instagrams ägare Facebook.

Då BBC kontaktade Apple och Google uttryckte de sin bestörtning över att de appar som de förmedlar används för människohandel

Båda sade att de arbetar med app-tillverkarna för att komma åt liknande olaglig verksamhet, men att ansvaret ligger på tillverkarna.

Varken 4Sale eller Haraj har tagits bort från Apples eller Googles plattformar.

FN-rapportören Bhoolas tolkning av läget är entydigt.

- Om Google, Apple och Facebook förmedlar appar som används på det här sättet måste de ställas till svars. Det här är att främja slavhandel online, säger Bhoolas.

Källor: BBC, Th Guardian, the Independent, Reuters, Washington Post, Sveriges Radio, Human Rights Watch, ILO. Al Jazeera,

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes