Hoppa till huvudinnehåll

Statlig mobilapp kan ersätta identifiering via nätbanken i framtiden – men alla myndigheter är inte övertygade om planerna

En person med gul munkjacka håller i en svart telefon.
En statlig mobilapplikation kan ersätta identifiering via nätbanken. En person med gul munkjacka håller i en svart telefon. Bild: Mostphotos / Igor Stevanovic, Bits And Splits mobiltelefoner,smarttelefoner,Användaridentifikation av nätbank,Mobil identifikation,Instagram,telefonsamtal,textmeddelanden,identifikation,Online identifikation

Senast om tre år är det möjligt att staten öppnar en egen digital identifieringslösning för oss finländare. Den kan komma att ersätta identifiering via nätbanken och ska också kunna ge oss tillgång till ett digitalt id-kort.

Planerna bygger på en utredning gjord av Befolkningsregistercentralen och Finansministeriet, i nära samarbete med Polisstyrelsen, och börjar nu vara på slutrakan.

Man siktar på att alla invånare i Finland ska kunna identifiera sig digitalt i framtiden.

– I nuläget kan många medborgare inte identifiera sig på olika digitala tjänster eftersom alla inte kan eller får använda bankernas eller mobiloperatörernas identifieringssystem, eller inte får tillgång till dem, säger Kimmo Mäkinen som är specialsakkunnig på Finansministeriet.

Till exempel identifiering via nätbanken kan i nuläget fungera dåligt för vissa personer med funktionsnedsättning.

Utlänningar utan finländskt personnummer får inte heller tillgång till nätbank, liksom inte heller alla minderåriga som skulle vilja ha det.

Men alla de här grupperna ska i framtiden kunna identifiera sig digitalt om det statliga projektet blir av såsom planerat.

Dessutom är planen att finländare som bor i ett annat EU-land ska kunna använda det finländska identifieringssystemet i sin kommunikation med finländska och lokala myndigheter.

Hur ska det ske i praktiken?

Man ska kunna ansöka om att få tillgång till den statliga digitala identifieringen hos polisen. Tanken är att det ska fungera på liknande sätt som när man ansöker om pass eller fysiskt id-kort.

Den digitala identifieringen ska kunna ske antingen via en app i mobilen, eller via en dator med hjälp av ett särskilt minne som kopplas till USB-porten.

När man har loggat in i identifieringssystemet ska man också kunna komma åt ett digitalt id-kort som man kan använda för att bevisa sin identitet, på motsvarande sätt som med ett fysiskt id-kort i dag.

Identifiering i mobilen.
Ungefär så här kan identifieringstjänsten komma att se ut (en illustratörs uppfattning). Identifiering i mobilen. Bild: Finansministeriet identifiering
Identifiering i mobilen.
Identifieringsappen föreslås också ha ett digitalt id-kort i sig (illustrationsbild). Identifiering i mobilen. Bild: Finansministeriet identifiering

Det finns dessutom planer på att inkludera olika slags tillstånd.

– Det har varit tal om en slags mobil plånbok som kan innehålla tillstånd man kan få av myndigheter, till exempel vapenlov, säger Mäkinen.

Billigare för den offentliga sektorn

Den offentliga sektorn behöver i nuläget betala bankerna och mobiloperatörerna mer och mer för att ge medborgarna tillgång till digital identifiering, i takt med att folk identifierar sig allt oftare på nätet.

I år har staten en budget på fem miljoner euro för att betala banker och mobiloperatörer för den digital identifiering de erbjuder oss finländare. Men Finansministeriet bedömer att siffran kommer att landa på närmare sex miljoner euro i år, och fortsätta öka nästa år.

– Ekonomin är en utmaning för tillfället, när det gäller digital identifiering. Vi måste betala för varje inloggning, kommenterar Mäkinen.

En orsak till ett eget statligt identifieringssystem är alltså också att kunna pressa ned priserna, och att inte behöva betala per inloggning.

Kritik mot planerna

Kommunikationsverket var i våras kritiskt inställt till planerna på ett statligt identifieringssystem.

Myndigheten betonade då, och gör det fortfarande, att systemet riskerar att minska bankers och telefonoperatörers intresse för att fortsätta utveckla sina identifieringslösningar. Det kan också skapa två helt olika identifieringssystem som inte är kompatibla med varandra.

Också Konkurrens- och konsumentverket är inne på samma linje.

– Vi vill inte utesluta att en statlig lösning skulle kunna vara möjlig och vettig, men på något sätt måste man kunna försäkra sig om att det är den bästa och billigaste lösningen, och det vet man inte i dag, säger direktör Maarit Taurula.

Hon tillägger att staten och offentliga aktörer i flera fall inte har kunnat uppvisa så goda resultat när det gäller IT-projekt, och att man nu vill minimera risken för förhastade beslut.

Porträtt på Kimmo Mäkinen som jobbar för Finansministeriet.
Kimmo Mäkinen på Finansministeriet använder sin mobiltelefon. Porträtt på Kimmo Mäkinen som jobbar för Finansministeriet. Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,Kimmo Mäkinen

Mäkinen säger däremot att det inte är så avgörande för användarna vilken aktör som sköter den digitala identifieringen – alltså om det är staten eller den privata sektorn.

– Digital identifiering är bara en del av helheten, och får mindre betydelse i framtiden. I framtiden blir det viktigare hur användare kan dela med sig av sina persondata, betonar han.

Det här är en trend som kallas för My data, och är något som Svenska Yle har berättat om senast förra månaden.

Både offentliga och privata aktörer ska kunna ta del av data om oss finländare, till exempel när vi har gett tillåtelse till det via en app. Och det här ska bli möjligt oberoende hur man väljer att logga in.

Mäkinen påpekar att den offentliga sektorns ökade delning av persondata med privata aktörer kommer att kunna gynna deras affärsverksamhet.

– Det kan hända att det ligger något i det, men man kan också undra om det är rätt att staten tar en så aktiv roll som portvakt när det gäller hanteringen av finländarnas data, kommenterar Taurula på Konkurrens- och konsumentverket.

Finansministeriet talar för projektet

Förslaget är att det budgeteras pengar för projektet redan inför nästa år, och hur det går torde klarna om några veckor. Exakt hur mycket som behövs är inte offentligt i det här skedet.

– Planerna bygger på det som regeringsprogrammet också betonar, och handlar om att gynna digitaliseringen, både för finländare och utlänningar i vårt land, säger Mäkinen.

Den statliga identifieringen kunde vara delvis i bruk redan år 2021, men helt och hållet senast i slutet av år 2022.

Även om projektet inte skulle få så mycket finansiering som väntat så kan det ändå genomföras, men i långsammare takt och i flera faser.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes