Hoppa till huvudinnehåll

Jakten på rödmärkta matvaror lockar massor av Sibbobor varje kväll: "Det är ekologiskt och ett fruktansvärt lätt sätt att spara pengar på"

En man står framför kötthyllan i en mataffär. Han håller upp en butikskorg med varor i.
Sibbobon Mikko Laitinen har alltid köpt produkter med röda lappar. Han är inte rädd för bäst före-datum och brukar inte kasta bort mat. Under kvällsrean nappar han ofta åt sig någonting lite mera värdefullt, som han kanske annars inte skulle ha köpt. En man står framför kötthyllan i en mataffär. Han håller upp en butikskorg med varor i. Bild: Matti Myller / Yle människor

Rätt tajming är a och o, man måste vara på plats i god tid. När klockan närmar sig nio kan det redan vara för sent.

Det gäller att spana in varorna med små röda klisterlappar på, och att smyga ner dem i den egna varukorgen innan någon annan hinner före.

Oftar börjar reajägare rundturen vid kött- och fiskhyllorna, för där kan man hitta de största skatterna.

Sibbobon Reijo Salimäki lastar sin varukärra med grillbiff av nöt, innerfilé av höns och kryddad råkorv. Han letar efter rödmärkta produkter bland kötthyllorna i Nickby S-Market och är synbart nöjd med kvällens byte.

- Ibland har man så god tur att man hittar sådant här fast man bara kommer en halv timme på förhand. Det är olika från dag till dag, säger Salimäki.

Många kan laga finmat också till vardags tack vare kvällsrean. På det röda klistermärket står det -30 % men efter klockan 21 berättigar det magiska märket till en rabatt på hela 60 procent.

En man i mörka kläder och långt skägg skuffar på en varukärra inne i en matbutik.
Reijo Salimäki brukar dyka upp i god tid före nio. "Ibland när man kommer lite senare så har andra redan farit iväg med de bästa produkterna", säger han. En man i mörka kläder och långt skägg skuffar på en varukärra inne i en matbutik. Bild: Matti Myller / Yle

Salimäki berättar att han tidigare besökte butiken tre kvällar i veckan på jakt efter rödmärkta produkter. Nu har han som vana att göra ett vältajmat tillslag en gång i veckan.

En del av inköpen landar på tallriken redan samma kväll men han fyller också frysen med reamat.

- Jag har sparat hundratals euro på det här sättet. Det är bra för miljön också, säger Salimäki.

Över en miljon finländare har köpt mat på kvällsrea

Det är två år sedan S-gruppen satte igång med sitt matsvinnstalko. Matvaror vars bäst före-datum börjar närma sig säljs till 60 procents rabatt efter klockan 21 i alla kedjans affärer.

S-butikernas "happy hour" har rönt internationell uppmärksamhet och över en miljon kunder har hittills använt sig av kvällsrabatterna.

K-gruppen har inte tagit i bruk någon liknande kvällsrea, som skulle gälla alla kedjans butiker. I K-gruppens affärsmodell bestämmer varje köpman själv om rabatterna i den egna affären.

Vi som köper mat till nedsatt pris är en stor och brokig skara människor från chefer till studerande.― Specialforskare Juha-Matti Katajajuuri

Däremot ska den tyska kedjan Lidl ta i bruk en liknande verksamhetsmodell i alla sina finländska affärer i november.

Tanken är att ge rabatt på de produkter som gräddats i butiken dagen innan, samt på grönsaker och frukt som sett sina bästa dagar.

Specialforskare Juha-Matti Katajajuuri från Naturresursinstitutet Luke tror att diskussionen om klimatförändringen ligger bakom butikskedjornas iver att motverka matsvinn.

Det stöder affärernas image som ansvarstagande aktörer.

Det talas mer än någonsin om butikernas matsvinn, trots att det är någonting affärerna alltid har jobbat för att minimera.

Man har till exempel satsat på fungerande logistik och elektroniska prognos- och beställningssystem.

- Allt som kastas bort är en förlust för affären. Bra sätt för att kontrollera matsvinn är därför en konkurrensfördel, säger Katajajuuri.

En man i vit skjorta och blå kostym står framför en vägg som ser ut som en blå himmel. Han tittar in i kameran.
Specialforskare Juha-Matti Katajajuuri tycker att det är viktigt att de stora butikskedjorna gör sitt för att minska på matsvinnet. "Då är det lätt för konsumenterna att tänka att de egna gärningarna har en betydelse", säger han. En man i vit skjorta och blå kostym står framför en vägg som ser ut som en blå himmel. Han tittar in i kameran. Bild: Matti Myller / Yle Naturresursinstitutet,porträtt,specialforskare

I genomsnitt måste 1,99 procent av mataffärernas livsmedel kastas bort. Av all mat som hamnar i soptunnan står affärernas andel för under en femtedel, cirka 12-14 kilo per finländare varje år.

Det är ungefär hälften så mycket som vad hemhushållen står för. Det är fortfarande i hemmen som det kastas bort mest mat.

Att minska på matsvinnet är ett klimatmål som förenar hela nationen, enligt Katajajuuri. Det delar inte åsikter på samma sätt som privatbilism eller köttätande.

- För många är det lättare att köpa mat som annars skulle kastas bort än att helt ändra på sina matvanor, men det blir en konkret klimatgärning först då maten faktiskt används och man inte köper mer än man behöver, säger Katajajuuri.

Alla gillar röda lappar

Om man tidigare ville gömma undan reaprodukterna på bottnen av varukorgen, är situationen en annan nu.

Vissa till och med visar upp sina matuppköp på sociala medier och berättar hur mycket de sparade den här gången - både vad gäller pengar och miljön.

Katajajuuri är expert på hållbar och ansvarsfull konsumtion. Han tycker sig se en klar attitydförändring i hur vi konsumerar.

Tidigare kanske man funderade på om man vågar köpa produkter som snart far illa, medan man nu snarast lustar efter de röda lapparna.

- Många konsumenter vill till och med profiliera sig som att "här gör jag nu en miljögärning och strider mot matsvinn", säger specialforskaren Katajajuuri.

Vissa använder reamaten för att bygga sin identitet som ansvarsfulla konsumenter – men hela folket står i samma kassakö, menar Katajajuuri.

Rödmärkta köttprodukter i en shoppingkärra.
Rödmärkta kött- och fiskprodukter försvinner snabbt från butikernas hyllor. Rödmärkta köttprodukter i en shoppingkärra. Bild: Matti Myller / Yle kundvagnar,realisation

Man kan till exempel inte längre säga att det enbart skulle vara de mindre bemedlade som letar efter rödmärkta produkter.

- Jag går själv till butiken och handlar efter nio på kvällen. Vi som köper mat till nedsatt pris är en stor och brokig skara människor från chefer till studerande. Det är samtidigt ekologiskt och ett fruktansvärt lätt sätt att spara pengar på, säger Katajajuuri.

Han påminner ändå om att det tar tid innan förändringen syns i mängden matsvinn som produceras i landet. Hittills syns det inte ens någon särskilt stor minskning i mängden matsvinn som butikerna rapporterar.

- Man håller som bäst på att samla information och utveckla sätt att räkna ut det här, säger Katajajuuri.

Finlands enda matsvinnsbutik sålde dubbelt mer än tänkt

Nästan 100 000 kilo mat som räddats från att hamna bland soporna. Så mycket har Finlands första matsvinnsbutik, WeFood i Fiskehamnen i Helsingfors, sålt under sitt första år.

- Första året var en riktig succé, för vi lyckades minska på matsvinnet nästan dubbelt mer än vad vi haft som mål, säger WeFoods projektchef Eeva-Maria Laakso.

Affären upprätthålls av Kyrkans utlandshjälp. Produkterna kommer från cirka 30 samarbetspartners, så sortimentet varierar varje dag.

En dag kanske hyllorna bågnar av österländska kryddsåser. Nästa gång kunden kommer in kan samma plats istället vara fylld med kexpaket, vars bäst före-datum börjar närma sig.

En kvinna står i en mataffär och håller i broccoli.
Matsvinnsaffären WeFood har fått bra feedback, vilket projektchef Eeva-Maria Laakso är glad över. En kvinna står i en mataffär och håller i broccoli. Bild: Matti Myller / Yle mat,porträtt,broccoli

All mat kommer som donationer och säljs till rejält nedsatta priser.

Laakso berättar att de mest efterfrågade produkterna är frukt, grönsaker och bröd. Bullarna som kommer från ett lokalt bageri säljs slut på nolltid.

- Både kunderna och partnerföretagen som donerar produkter har hittat oss. Nuförtiden vill många konsumera etiskt och ekologiskt. Ett stort tack går också till frivilligarbetarna som gör det möjligt att upprätthålla sådan här verksamhet, säger Laakso.

Nästan varje dag frågar någon om WeFood ska expandera, så efterfrågan finns. Enligt Laakso utvärderar Kyrkans utlandshjälp som bäst om det finns resurser att låta WeFood växa.

- Inget är uteslutet, säger Laakso.

Mindre jobb på morgonen

Innan klockan slår nio på kvällen utspelar sig en bekant dans inne på S-butiken i Nickby.

Kunderna närmar sig kassorna med fördröjda steg. De ställer sig några meter ifrån och har blickarna stint riktade mot väggklockan.

Dagens längsta sekunder tickar förbi innan en röst i högtalarna meddelar att kvällsrean tar vid.

En kvinna i s-gruppens blå dräkt står i en butik och håller i en rulle med orange rea-lappar.
Enligt försäljare Maria Niinipalo har rödmärkta varor fått fler kunder att söka sig till S-butiken kvällstid. En kvinna i s-gruppens blå dräkt står i en butik och håller i en rulle med orange rea-lappar. Bild: Matti Myller / Yle

Enligt försäljare Marina Niinipalo har vissa kunder väntat på klockslaget i flera timmar.

- Redan sex på kvällen börjar de komma hit och vänta på att vi ska börja märka produkterna. Vissa väntar i timtal för att få produkten på minus 60 procent istället för minus 30, säger hon.

Ju mer röda lappar som flödar genom kassorna, desto mindre behöver personalen kasta bort nästa morgon.

- Vi har inte mycket svinn längre, vilket är bra. Emellanåt köper jag själv billigare mat efter att ha jobbat kvällstur, säger Niinipalo.

Den här kvällen blev hon utan. Alla produkter med röda lappar hann igen försvinna innan Niinipalos skift var över.

Följande personer har också intervjuats för artikeln: gruppchef Sari Ristaniemi från S-gruppens detaljhandel, Keskos ansvarschef Timo Jäske och Anna Rissanen, som är informatör på Lidl Suomi.

Artikeln baserar sig på Ennen iltayhdeksää alkaa punalappujen metsästys ja liikkeellä on koko kansa: ”Ekologista ja hirvittävän helppo tapa säästää rahaa” skriven av Lena Nelskylä.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland