Hoppa till huvudinnehåll

Vad ska jag tänka om klimatkrisen? Här fyra böcker som ger en bild av läget i världen nu

Yleiskuva
Extinction Rebellion påminner även i Finland om den pågående klimatkrisen. Yleiskuva Bild: Mikko Koski / Yle Extinction Rebellion,Helsingfors

Hur ser utvecklingen ut i Finland? Måste alla sluta äta kött? Vad ska jag göra ifall jag tvivlar på politikernas klimatlöften? Vi har valt ut fyra böcker som hjälper dig att orientera dig.

Lihan Loppu av Suvi Auvinen

Suvi Auvinen är journalist, aktivist och vd för företaget Vegefirma som ordnar vegemässor i Kabelfabriken i Helsingfors. Alltsedan september 2019 heter hon officiellt Suvi Astalo (som betyder tillhygge) Auvinen och jobbar numera även som konsult för den strategiska kommunikationsbyrån Ellun Kanat.

1. Slutet på kötteran

Suvi Auvinens pamflett Lihan loppu är en grundlig genomgång av vegetarianismen som idé och och trend.

Det är besvärligt att tala om mat på ett samhälleligt plan, konstaterar hon. Vi talar om olika saker när vi talar om kött.

Där den ena talar om smak, talar den andra om djurens rättigheter och det är inte konstigt om vi inte förstår varandra.

Suvi Auvinen: Lihan Loppu
Suvi Auvinen har skrivit om slutet av kötteran Suvi Auvinen: Lihan Loppu Bild: * Kosmos Suvi Auvinen

Auvinen beskriver den vegeboom som nu pågår. Det är en utveckling där inte bara inbitna veganer utan också handeln och livsmedelsindustrin försöker förstå och hänga med i den ökade efterfrågan på alternativ till kött.

Det finns många orsaker att äta mindre kött. För Auvinen är djurrättsaspekten viktig. Men för många är det i första hand klimatet som fått dem att välja grönt.

Det är inte längre en liten bubbla av innerstadshipsters som vill leva trendigt, utan en allt större grupp människor vill minska sitt klimatavtryck genom att avstå från kött och mjölkprodukter.

Auvinen har intervjuat restaurangägare som utvecklat veganprodukter och de har till sin förvåning sett dem gå åt som smör i solsken.

Men hon har också talat med jägare som föraktar köttindustrins sätt att behandla produktionsdjur.

Ett tungt argument i diskussionen kommer Annika Hedberg, från tankesmedjan European Policy Center, med när hon kritiserar EU:s jordbruksstöd.

Ohälsosamma jordbruksstöd

En tredjedel av EU:s budget går till jordbruksstöd. Hur de här pengarna används står helt i strid med EU:s övriga prioriteter, hävdar Hedberg.

Finska staten och EU har under årtionden uppmuntrat finländare och europeer att producera och konsumera kött och mjölkprodukter.

Med hjälp av stöden har man skapat en jordbrukssektor som inte är konkurrenskraftig och som är skadlig både för människor och miljö.

De finländska jordbruksstöden är de överlägset högsta i Europa om man ser till det mervärde jordbruket producerar, hävdar Hedberg

Mjölk- och köttindustrin är de största bidragstagarna i Finland och samtidigt består nästan hälften av finländarnas koldioxidavtryck, när det gäller mat, av just mjölk och kött, tillägger hon.

Kvinnor och män och kött

Kött är både en köns- och generationsfråga, konstaterar Auvinen. Män och äldre generationer håller fast vid sin rätt att äta kött.

Kvinnor och yngre anser däremot att en växtbaserad diet är både hälsosammare, hållbarare och billigare.

Filosofen Elisa Aaltola berättar att när man i empiriska test visat bilder av lidande djur för män har det i vissa fall lett till att de ätit ännu mera kött, som en motreaktion.

Däremot håller veganismen på att förlora sin betydelse som en identitetsmarkör, den blir alltmer det nya normala.

Vad vi kommer att äta i framtiden vet vi inte idag.

Men Auvinen är förvissad om att det i allt mindre grad är djur.

Tienhaarassa, johtajuus ilmastomuutoksen aikakaudella av Mari Pantsar och Jouni Keronen

Mari Pantsar är chef för temat Kolneutral cirkulär ekonomi i Jubileumsfonden Sitra och doktor i analytisk kemi.
Jouni Keronen har verkat inom energisektorn, är äldre rådgivare vid Sitra och vd för Climate Leadership Coalition.

2. I ett vägskäl

Världen står inför ett vägskäl där FN borde utlysa ett globalt klimatnödläge.

Det anser bland annat Mari Pantsar och Jouni Keronen. Deras bok, Tienhaarassa - johtajuus ilmastomuutoksen aikakaudella, ger en helhetsbild av läget i Finland och världen när det gäller klimatutvecklingen.

Tienhaarassa, johtajuus ilmastonmuutoksen aikakaudella
Finland står inför ett vägval hävdar Mari Pantsar och Jouni Keronen i Tienhaarassa. Tienhaarassa, johtajuus ilmastonmuutoksen aikakaudella Bild: Docendo Mari Pantsar

Världens koldioxidutsläpp borde halveras på tio år och våra lösningar för detta är otillräckliga, skriver Pantsar och Keronen.

Klimatkrisen kan inte inte lösas på individplan och med enskilda satsningar, utan det krävs ett systemskifte som sträcker sig längre än politikens fyra års perioder, hävdar de.

Vårt koldioxidavtryck

Men våra personliga val har nog en betydelse. Enligt Finlands Miljöcentral står de finländska hushållens konsumtion för 66 procent av Finlands koldioxidavtryck år 2015.

Resterande 34 procent kommer från offentlig konsumtion och investeringar.

Finländarens genomsnittliga koldioxidavtryck år 2016 var 10 900 kg. Av det utgör boendet 29 %, 30 % är trafikutsläpp, 19 % mat och 22 % övrig konsumtion.

Människan är bra på att förtränga och förneka saker på ett omedvetet plan, som en försvarsmekanism.

Vi väntar oss att någon annan, eller teknologin, ska lösa problemet och vi är dåliga på att förändra vårt sätt att handla.

Vad som behövs är en klar och positiv vision av ett kolneutralt välfärdssamhälle.

Boken ger också medierna en känga. Klimatet borde integreras i alla artiklar och inslag.

Under största delen av mänsklighetens historia har vi levt hållbart i cirkulära ekonomier. Men numera lever vi i en lineär ekonomi med överkonsumtion. Förändringen har skett på knappt 60 år i Finland.

Vilka goda nyheter finns det?

Klimatkrisen har skapat en enorm marknad för en utsläppsfri ekonomi. Det som krävs är klara spelregler och ett pris på koldioxidutsläpp.

Det internationella kapitalet har insett att dess existens är i fara och det finns tecken på att finansvärlden håller på att ändra riktning, hävdar författarna Pantsar och Keronen.

Men det kräver också en ambitiösare klimatpolitik från politikerna.

Vi har råd att hejda klimatförändringen och det borde göras så snart som möjligt är det centrala budskapet.

This Is Not A Drill, An Extinction Rebellion handbook

This is not a Drill är en handbok med texter av runt 40 personer som rörelsen Extinction Rebellion gett ut.
Extinction Rebellion (ofta förkortat XR) är ett internationellt systemkritiskt aktivistnätverk med rötter i miljörörelsen och den brittiska grenen av Occupy-rörelsen. XR startades i maj 2018, och utövar ickevåldsmotstånd och civil olydnad i syfte att minska risken för ekologisk kollaps och mänsklig utrotning.

3. Det här är ingen övning

Medan en del av oss försöker förminska vårt kolavtryck genom färre flygresor, mindre kött och genom att köpa mindre så har andra ansett att det krävs mer än individuella åtgärder för att få en förändring till stånd.

boken This Is Not A Drill
Klimatkrisen är ingen övning. boken This Is Not A Drill Bild: yle/Anna Dönsberg Extinction Rebellion
Vi befinner oss i en ekologisk kris. Vi behöver agera nu. Politikernas passivitet är ett brott mot folket.― Extinction Rebellion Sverige

Det är det centrala budskapet i den handbok med texter av runt 40 personer som rörelsen Extinction Rebellion gett ut.

Extinction Rebellion verkar i Finland under namnet Elokapina. Rörelsen har bland annat omringat ett kryssningsfartyg i Helsingfors hamn med hjälp av kajaker och blockerat en bro för en gemensam yogaövning.

Allt för att påminna beslutsfattarna om att tiden för att undvika en ekologisk kollaps börjar vara knapp. För det som händer nu är ingen övning.

Elokapina kräver att :
Regeringen måste tala sanning och utlysa ett klimatnödläge.

Beslutsfattarna måste agera nu för att hejda förlusten av biodiversitet och minska utsläppen av växthusgaser till noll år 2025.

Makthavarna måste skapa folkförsamlingar som övervakar beslutsfattandet.

Extinction Rebellion har på kort tid etablerat sig i drygt 65 länder där man märkt att det inte räcker med stillsamma demonstrationståg. Åtgärderna måste riktas dit där det känns mest, det vill säga mot ekonomin.

Extinction Rebellion protest i Australien.
Protester i Australien. Extinction Rebellion protest i Australien. Bild: The Australian Extinction Rebellion

När tillräckligt många gator blockeras tvingas samhället reagera.

I korta texter i This is not a Drill,an Extinction Rebellion Handbook beskrivs bland annat hur klimatkrisen drabbar i olika delar av världen.

Regnen spolar bort skörden

För en indisk familj från Almora distriktet i Himalaya hotas det jordbrukarliv de levt i generationer av att monsunregnen är häftigare och mer oregelbundna.

Det för med sig översvämningar, jordskred och förstörda byggnader.

Tidigare odlade familjen mat för ungefär åtta månaders behov. Nu räcker skörden bara för tre månader.

Det betyder att en större del av maten måste köpas, vilket familjen inte har råd med. Vart de ska ta vägen från sin hemby vet de inte.

En anonym brandsoldat i Kalifornien beskriver den rädsla som gripit omkring sig på grund av de aldrig tidigare skådade skogsbränderna. Han ser allt fler döda husdjur som lämnats kvar när familjer flytt i panik.

Håll ställningarna och håll god ton

Många texter beskriver stämningarna under de stora demonstrationerna i London i våras.

Hur viktigt det var att hålla modet uppe och vara vänlig mot polisen även när man bars iväg till arrestering.

Hur överväldigande det kan vara när celldörren smäller fast och man lämnas ensam skildras också.

Då är det avgörande att folk utanför försöker hålla kontakt och möter upp när man väl släpps fri. Man måste också påminna sig själv om att det man gör är frivilligt - det är en avgörande skillnad.

On Fire The Burning Case for a Green New Deal av Naomi Klein

Naomi Klein är en kanadensisk journalist, kolumnist och författare. Hon har bland annat blivit känd för böckerna No Logo som handlar om utnyttjandet av människor inom klädindustrin och Det här förändrar allting: kapitalismen kontra klimatet som beskriver den fossila industrins profithunger och de otillräckliga åtgärderna som vidtagits för att stävja utsläppen av växthusgaser.

4. Det brinner!

Naomi Klein har gjort sig känd som en försvarare av ursprungsfolkens rättigheter och som en frän kritiker av kapitalismens roffarmekanismer.

Hon hävdar att det är kapitalismens mekanismer som hindrar oss från att ta oss ur vårt beroende av fossil energi.

I den nyligen utkomna boken On Fire, The Burning Case for a Green New Deal har hon sammanställt tal och texter från 2010 fram till våren 2019. Kronologin ger en uppfattning av hur hennes eget tänkande utvecklats under åren.

Pärmen till Naomi Kleins On Fire
On Fire, Kleins texter från det senaste årtiondet. Pärmen till Naomi Kleins On Fire Bild: Allen Lane Naomi Klein

I sin förord citerar hon även Greta Thunberg som uppmanat världens ledare att agera som om huset vi lever i stod i brand.

The Green New Deal är ett svar på FN:s klimatpanels larmrapport från oktober 2018. Det började med en ungdomsrörelse kallad Sunrise Movement som kräver en utfasning av fossila bränslen, jobb och rättvisa.

De organiserade i början av 2018 en sittstrejk i Nancy Pelosis kontor för att öka pressen på det Demokratiska partiet.

Deras mål är att tillsammans med kongressrepresentanten Alexandria Ocasio-Cortez föra fram en ny miljöpolitik kallad The Green New Deal.

Namnet för tankarna till president Franklin D. Roosevelts reformprogram New Deal som, genom att skapa arbetstillfällen för de arbetslösa, ville häva den allt djupare depression som börjat med börskraschen 1929.

Ett radikalt åtgärdspaket

Anhängarna av The Green New Deal menar att det skulle behövas en lika stor samhällelig satsning för att ställa om energiproduktionen från fossila bränslen till förnyelsebar energi.

Tanken är att en omställning av den här kalibern är möjlig om en tillräckligt stor majoritet inser att kostnaden för att inte göra någonting överstiger vad det kostar att inte ta i bruk de fossila bränslen som återstår.

illustration till The Green New Deal
The Green New Deal vill ändra USA:s miljöpolitik i grunden. illustration till The Green New Deal Bild: grist miljöpolitik

Ett grönt energiskifte skulle ge miljoner jobb och föra med sig ett mer jämlikt och hållbart samhälle, hävdar anhängarna.

The Green New Deal har kritiserats för att vara för idealistisk och ogenomförbar. Vilket var väntat, konstaterar Klein.

Men tanken att världens ledande ekonomi, USA, skulle tvingas vänta en presidentperiod till, fram till år 2026 för att se framsteg i klimatpolitiken är helt enkelt skrämmande.

On Fire är ett passionerat upprop för en samlad grön klimatpolitik i det land där växthusgasutsläppen per capita är högst i världen.

Mycket hänger på om USA ska lyckas vända den destruktiva utvecklingen innan det oåterkalleligen är för sent.

Starka ekonomiska intressen står emot utlysandet av ett globalt klimatnödläge. Men argumenten för ett sådant blir allt fler och allt angelägnare.

Läs också

Klimat