Hoppa till huvudinnehåll

Pojkar som slutar idrotta oroar: "När de lagt av med idrotten har de börjat med något sämre"

ishockeyspelare fotograferad bakifrån.
Idrotten ger barn och unga en social gemenskap och kan bidra till att motverka kriminalitet, säger man vid Brottspåföljdsmyndigheten i Vasa. ishockeyspelare fotograferad bakifrån. Bild: Yle / Anna Kurtén ishockey

Vid Brottspåföljdsmyndigheten oroar man sig över vad som händer med pojkar som slutar idrotta. För många klienter har problemen börjat när de lagt av med sin idrottshobby.

För Vasa Sports C2-juniorer, 14-åringarna, är det träningar minst fyra kvällar i veckan. För den som vill finns det möjlighet att träna upp till sju gånger i veckan. Så gott som varje helg är det match.

Enligt föreningens juniorchef Santeri Valli drömmer många av juniorerna om att bli ishockeyproffs.

– NHL är väl drömmen. Om man har lite mer realistiska målsättningar är FM-ligan också en möjlighet. Alla kommer förstås inte så långt men ännu i högstadieåldern har alla bra möjligheter att nå dit.

Mörkhårig man i ishockeyhall.
Vasa Sports juniorchef Santeri Valli säger att ishockey är en populär sport i Vasa. 600 juniorer är med i verksamheten. Mörkhårig man i ishockeyhall. Bild: Yle / Anna Kurtén Vasa Sport,Santeri Valli

Det är också i högstadieåldern många brukar lägga av med hockeyn, säger Santeri Valli.

– Det kommer in så mycket annat i livet och man vill inte längre satsa enbart på ishockey. Också överlag minskar idrottens andel av fritiden då man börjar i högstadiet.

“Då de slutat med idrotten har de börjat med något sämre”

Vid Brottspåföljdsmyndigheten i Vasa är man oroad över vad som händer med tonårspojkar som slutar idrotta.

Många ungdomar som döms till samhällspåföljder för olika brott är nämligen sådana som tidigare har idrottat aktivt.

– Det är naturligtvis inte så att idrotten leder till kriminalitet. Det handlar om att då man har slutat med idrotten har den tid man tidigare satsat på idrott gått till något sämre, säger Pekka Keskinen, tillförordnad chef för Vasa fängelse och byrån för samhällspåföljder i Vasa.

Alla vill tillhöra något gäng. Vi är ju flockdjur.

Hur stor andel av klienterna som har idrottsbakgrund är omöjligt att säga eftersom det inte förs statistik över det, men det är något personalen har reagerat på i klientarbetet.

– När vi funderar med klienterna på vad det är som gjort att de kommit in i missbruk och kriminalitet nämner många att de har idrottat. De har spelat fotboll, ishockey, innebandy, vad som helst.

– Men de har slutat med sin hobby och då har det kommit in något annat istället, säger Mari Gunell-Tusa.

Kvinna i mörk jacka utanför byggnad.
Mari Gunell-Tusa Kvinna i mörk jacka utanför byggnad. Bild: Yle / Anna Kurtén Brottspåföljdsmyndigheten,Mari Gunell-Tusa

Hon jobbar med klienter som avtjänar olika samhällspåföljder i Österbotten - det vill säga straff som avtjänas utanför fängelset.

Misshandel, rattfylleri, egendomsbrott

Gunell-Tusas klienter är ungdomar som dömts till bland annat villkorligt fängelsestraff med övervakning, samhällstjänst, övervakningsstraff eller ungdomsstraff.

Elektronisk fotboja
Då man döms till övervakningsstraff övervakas man bland annat med elektronisk fotboja. Elektronisk fotboja Bild: Yle boja

– Det kan vara så att de skadat sig och inte kunnat träna på en tid. Då har tröskeln blivit hög att fara tillbaka. Eller att föräldrarna inte haft råd att betala för hobbyn längre. Eller att de inte har orkat fara på träningarna och så småningom blivit borta.

Vad har hänt sedan?

– Alla vill tillhöra något gäng. Vi är ju flockdjur. Har man haft en tajt grupp som man idrottat med söker man sig till något annat istället. Då finns risken, för alla ungdomar, att man kommer in i missbrukande kretsar. Och med missbruk kommer kriminalitet.

Brotten som ungdomarna döms för kan vara nästan vad som helst, säger Gunell-Tusa, men vanliga brott är misshandel, rattfylleri och egendomsbrott.

En hjärtefråga

Pekka Keskinen är övertygad om att idrotten kan spela en viktig roll när det gäller att motverka marginalisering och kriminalitet bland unga. För honom är junioridrotten något av en hjärtefråga.

Man i vinterjacka på tom läktare.
Pekka Keskinen, tf chef för Vasa fängelse och byrån för samhällspåföljder i Vasa, går ofta på Vasa Sports matcher. Man i vinterjacka på tom läktare. Bild: Yle / Anna Kurtén Brottspåföljdsmyndigheten,Pekka Keskinen

Keskinen har själv varit juniortränare i ett ishockeylag i tio år och sett hur stor roll idrotten kan spela i barn och ungas liv.

– Jag har sett hur små pojkar växer upp nästan till vuxna i ett ishockeylag. Man tänker på hur stor del idrotten är av deras dagliga liv och man tänker på om de inte längre skulle komma till ishallen eller alls ha en hobby. Vad skulle de då göra med sin tid?

– Om ungdomar inte har något att göra och ingenstans att fara kan det nog gå så att de hittar på dåliga fritidssysselsättningar.

Syns inte direkt i fängelset

Som chef för både Vasa fängelse och byrån för samhällspåföljder i Vasa har Pekka Keskinen överblick över hela brottspåföljdssystemet.

Han säger att avhopp från idrotten inte är något fenomen som direkt syns i fängelset när man tittar på klienternas bakgrund, men ett fall med en tidigare hockeyspelare har berört honom.

– Jag var tidigare biträdande chef i Tavastehus fängelse och där var en fånge som spelat ishockey tills han var B-junior. Sedan hade han börjat använda droger och kommit in i kriminalitet.

– Han ville åka på turné och berätta för hockeyjuniorer om de misstag han gjort i livet. Han fick med sig några hockeyspelare från HPK också. Jag tyckte det var väldigt fint att det ordnades.

Om tonåringen börjar bli borta från träningarna ska man fråga och finnas till. Man ska inte tänka att de är vuxna även om de snart är 18.― Mari Gunell-Tusa

Största delen av de ungdomar som blir klienter hos Brottspåföljsmyndigheten återvänder inte utan får ordning på sina liv.

– Men många ungdomar skulle slippa gå igenom svårigheter om man satsade mer på förebyggande verksamhet, säger Mari Gunell-Tusa.

– Det är också mycket billigare för samhället att ta itu med problem då de är små. Blir det missbruk och kriminalitet uppstår sjukvårdskostnader, domstolskostnader och så vidare.

Viktigt att alla har möjlighet till en hobby

Mari Gunell-Tusa säger att hon funderat mycket på vad samhället konkret kan göra för att hjälpa hennes klienter.

– Det är viktigt att alla har möjlighet att ha en hobby. Vi vet till exempel att många idrotter kostar mycket. Alla vill inte heller bli toppidrottare. Det borde också finnas möjlighet att idrotta bara för skojs skull.

Kvinna antecknar på café.
Mari Gunell-Tusa Kvinna antecknar på café. Bild: Yle / Anna Kurtén Brottspåföljdsmyndigheten,Mari Gunell-Tusa

Föräldrarna kan och bör lägga sig i tonåringens liv.

– Om tonåringen börjar bli borta från träningarna ska man fråga och finnas till. Man ska inte tänka att de är vuxna även om de snart är 18.

Diskuteras med tränaren

Santeri Valli, juniorchef i Vasa Sport, säger att alltid då en ung spelare vill lägga av med ishockeyn tas det upp till diskussion med tränaren.

– Ibland kan det gå så att den unga ändå fortsätter då man fört en diskussion om varför den unga vill sluta.

Nog uppstår det ju ett stort tomrum om man spelat i ett tävlingslag och tränat för fullt och plötsligt har man inte det innehållet i sitt liv, inget att jobba för.― Santeri Valli, Vasa Sport

Vasa Sport har också lag som spelar på en lite lägre nivå. Om en spelare vill sluta i tävlingslaget kan tränaren hänvisa en till ett sådant lag.

– Då kan man med lite lägre tröskel och mindre tid fortsätta ishockeyhobbyn. Man kan också senare återvända därifrån till tävlingslaget om glöden tänds på nytt. Det är bra att man inte faller bort helt från hockeyn, säger Santeri Valli.

Att spela ishockey i ett tävlingslag är en väldigt stor satsning tidsmässigt och man hinner inte nödvändigtvis med så mycket annat om man vill satsa för fullt på ishockeyn, säger Valli.

– Men man får också mycket tillbaka.

Lagsporter ger social gemenskap

Valli säger att lagsporter är fantastiska på det viset att de ger en social gemenskap.

– Man känner sig viktig och är en i gänget. Man lär sig fungera i grupp. Men vilken hobby som helst är oerhört viktig i en ung människas liv.

Ishockeyjuniorer på isen.
De här pojkarna tillbringar nästan varje vardag i ishallen. Ishockeyjuniorer på isen. Bild: Yle / Anna Kurtén ishockey,Vasa Sport

Ishockeyn är en populär gren i Vasa. 600 juniorer spelar i Vasa Sport, vilket är mycket också med nationella mått, säger Valli.

Santeri Valli kan förstå att ungdomar som lagt av med en idrottshobby löper risk för att hamna in i dåligt sällskap och kriminalitet.

– Nog uppstår det ju ett stort tomrum om man spelat i ett tävlingslag och tränat för fullt och plötsligt har man inte det innehållet i sitt liv, inget att jobba för. Man har så mycket fritid att man borde hitta något vettigt att fylla den med.

Också Valli tror att det kunde vara bra med ännu mer lågtröskelverksamhet för dem som inte vill utöva idrott på så stort allvar.

– Sådana lag som spelar bara en gång i veckan.


Om man är förälder till en tonåring som vill sluta spela ishockey, ska man låta dem sluta eller uppmuntra dem att fortsätta?

– Man borde fundera på orsakerna till att den unga vill sluta. Man behöver inte fortsätta om man inte vill men man kan kanske hitta någon annan hobby istället, så att man har någonting.

“Med bra ledarskap håller man kvar ungdomarna”

Calle Löf, regionutvecklingschef för Fotbollsregionen Jakobstad bestående av sju fotbollsklubbar, säger att det är väldigt varierande i vilken ålder juniorer lägger av med fotboll.

– Men det som man har sett är att i en åldersgrupp som har bra ledarskap är dropouten mindre och kommer senare. Bra ledarskap i samarbete med medvetna föräldrar gör att man håller kvar ungdomarna.

Calle Löf är assisterande tränare i FF Jaro.
Lagidrott ger lärdomar för livet, säger Calle Löf. Calle Löf är assisterande tränare i FF Jaro. Bild: Yle/Antti Koivukangas FF Jaro,Ettan,Jakobstad,calle löf

Brinner för att ge barnen en vettig fritidssysselsättning

Löf säger att det gäller att se till att alla barn och unga får ut det bästa av sitt fotbollsspelande.

– När jag drar tränarutbildningar rekommenderar jag att de redan i tidig ålder börjar nivåindela spelarna lite, för det leder till att de får spela på sin egen nivå. Det har visat sig vara en bra idé.

Också Löf talar varmt för lagidrott.

– Barnen lär sig ta ansvar, visa respekt mot varandra och framförallt att hålla sig till gruppens regler. Det har de nytta av i framtiden, oberoende av vad de jobbar med eller i vilken livssituation de befinner sig.

Löf säger att fotbollsklubbarna i Jakobstadsregionen kommer att fortsätta med sin aktiva juniorverksamhet.

– Våra föreningar brinner för att ge barnen en vettig sysselsättning på fritiden.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten