Hoppa till huvudinnehåll

Besvär från privatperson ändrade skattelistorna – Yle tog reda på bakgrunden till beslutet som fick höginkomsttagare att dölja sina skatteuppgifter

Skattebyråns logo på en rappad gul vägg.
Skatteförvaltningen fick 233 krav om att dölja skatteuppgifter efter att det möjliggjorts. Skattebyråns logo på en rappad gul vägg. Bild: Yle/ Axel Nurmio skatt,Skatteförvaltningen,skattebyrå,beskattning,Finska Skatteförvaltningen

Allting började vid månadsskiftet augusti-september. En anonym kund tog kontakt med Skatteförvaltningens huvudkontor i Vallgård i Helsingfors och krävde att hens skatteuppgifter skulle döljas på den lista över höginkomsttagare som Skatteförvaltningen enligt tradition överlåter till medierna.

Personen som lämnade in besväret hade läst artikel 21 i EU:s dataskyddsförordning väldigt grundligt. Där står: ''Den registrerade ska, av skäl som hänför sig till hans eller hennes specifika situation, ha rätt att när som helst göra invändningar mot behandling av personuppgifter avseende honom eller henne ...''

På Skatteförvaltningens kontor samlades fem jurister för att ta ställning till kravet. Matti Merisalo, som var ledande jurist, och jurister specialiserade på såväl offentlighet som dataskydd försökte knäcka nöten under de två veckor som följde.

Ett beslut av stor betydelse

På Stabs- och rättsenheten var man medveten om att beslutet man stod inför var av stor betydelse, menar Merisalo.

Skatteuppgifternas offentlighet utgör i kärnan i ett välfärdssamhälle. Publicering av förvärvs- och skatteuppgifter i början av november har gjorts i åtskilliga år. De offentliga uppgifterna är förvisso en ingrediens till avund och tjuvkikande, men ger också upphov till en bredare samhällelig debatt.

Matti Merisalo ser ledsen ut och ser in i kameran.
Matti Merisalo Matti Merisalo ser ledsen ut och ser in i kameran. Skatteverket,matti merisalo

– Vi var medvetna om att det är en stor förändring. Under ett par veckors tid funderade vi mycket noggrant. Det är ingen ihopslarvad lösning, säger Merisalo.

Olli Mäenpää, professor i förvaltningsrätt säger i en intervju med Suomen Kuvalehti att skattemyndigheten inte gjorde någon ''väldigt grundlig beredning'' i ärendet, eftersom beslutet inte ingår i något protokoll.

– Det är hans åsikt. Jag har ingen uppfattning om huruvida Mäenpää har koll på hur Skatteförvaltningen övervägde beslutet, kontrar Merisalo och vill inte kommentera professorns kommentar ytterligare.

Varför hördes inga utomstående?

Ifall skattemyndigheten skulle ha förkastat det ''registrerade'' besväret skulle det ha gått vidare till behandling i förvaltningsdomstolen där utfallet antingen skulle ha varit jakande eller nekande.

Skatteförvaltningen skulle i varje fall ha klarat sig undan den uppståndelse, som redan väckt justitiekanslerns kanslis uppmärksamhet, ifall besväret skulle ha förkastats.

Merisalo, överinspektör Noora Kontro och de andra juristerna läste samma artikel som personen som lämnade in besväret: ‘’Den registrerade ska... ha rätt att när som helst göra invändningar…’’.

Juristerna var eniga om att trots att skatteuppgifter är offentliga i Finland har inte skattemyndigheten skyldighet att samla ihop informationen åt medierna. Därför har personen rätt att motsätta sig att den egna informationen finns med på listan.

Utomstående hördes inte i processen.

– Främst handlar det om att ärendet väcktes i ett skede där kraven redan måste lösas, säger Merisalo.

Merisalo kan trots det inte förneka att det inte skulle ha funnits tolkningsutrymme i beslutsfattningen. Han väntar på justitiekanslerns utlåtande om hur den nya dataskyddsförordningen borde tolkas.

– Det här är vårt utgångsläge och ifall vi får klarhet i frågan kommer vi agera i enlighet med det.

Under utredning av landets högsta laglighetsövervakare

Att skatteuppgifterna är offentliga är av så pass stor betydelse att också landets högsta laglighetsövervakare, justitiekanslerns kansli, utreder skattemyndighetens beslut att stryka namn på listan över höginkomsttagare som ges till medierna. Merisalo verkar inte besviken, tvärtom.

I den nya dataskyddsförordningen krockar stora principer med varandra: samhällets öppenhet, yttrandefrihet och skydd av privatlivet. Nya gränser har inte hunnit tillämpas i praktiken.

– I förordningen ingår inget juridiskt förarbete som skulle tala om för oss hur man ska ställa sig i frågan om att överlämna skatteuppgifter. Det är bra, eftersom vi då får ett auktoritativt ställningstagande angående hur förordningen ska tolkas.

Också Journalistförbundet och Medieförbundet har lämnat in ett besvär över beslutet till justitiekanslern. Yle överväger att besvära sig över att skattemyndigheten inte överlåter en lista över de uppgifter som saknas på listan över höginkomsttagare.

Ett omöjligt projekt

Skattemyndigheten fick 233 krav om att dölja uppgifter efter att det möjliggjorts. Kraven innebar en hel del arbete eftersom myndigheten var tvungen att ta ställning i varje enskilt fall och avgöra ifall det finns tillräckligt vägande privata skäl för att dölja skatteuppgifterna på listan.

I flera fall måste myndigheten dessutom be personen om mer utförliga anledningar.

Vad händer ifall antalet ansökningar mångdubblas?

– En sådan mängd är ganska stor. Vi måste fundera. Det beror på vilka lösningar laglighetsövervakaren kommer med, säger Merisalo.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Yhden henkilön valitus mullisti Suomen verojulkisuuden – Yle selvitti taustat päätöksestä, jonka perusteella rikkaiden verotietoja piilotettiin skriven av Antti Parviala.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes