Hoppa till huvudinnehåll

"Jag skrev uppgiften i en skrubb" - att ha dyslexi på universitetet betyder ständiga utmaningar

Står ute med mörk jacka på och röd halsduk vid ett hus med gul vägg.
Tyko Hertzberg studerar vid Åbo Akademi för tredje året. Står ute med mörk jacka på och röd halsduk vid ett hus med gul vägg. Bild: Yle/Marie Söderman dyslexi,Tyko Hertzberg

Under sin första dag på Åbo Akademi fick Tyko Hertzberg en kort skrivuppgift. I den skulle alla nya studerande skriva på små lappar vad man förväntar sig av studierna och klistra upp lapparna i aulan.

- Jag blev vettskrämd, det ville jag absolut inte! Då skulle alla få se mina felstavade ord och kanske skratta bakom min rygg, säger Tyko Hertzberg.

Han skrev ingenting på sina lappar.

I dag är han 24 år och studerar statskunskap för tredje året. I höst har studierna rullat på ganska bra, men att vara universitetsstuderande med läs- och skrivsvårigheter innebär många utmaningar och har krävt väldigt mycket jobb.

- En dyslektiker har svårt att koncentrera sig på texter så för mig kan det ta flera veckor att läsa en tentbok. Det kan också vara svårt att greppa vad en ny term betyder. Långa ord gissar jag mig ofta till, säger Hertzberg.

Datorn är ofta till hjälp

På grund av sin dyslexi får Hertzberg en viss assistans. Till exempel har han fått använda dator i stället för att skriva för hand.

- Inför en föreläsning nyligen blev jag tillfrågad om jag ville skriva en uppgift på dator. Men den gången förde man mig till fakultetskansliet där jag fick sitta och skriva i en liten skrubb, skrattar Hertzberg.

För mig kan det ta flera veckor att läsa en tentbok

Tyko Hertzberg efterlyser enhetligare linjer för universitetsstuderande med dyslexi.

Det finns forfarande en hel del som kunde förbättras, tycker han.

- I mina intyg står det vilka hjälpmedel jag har rätt till och vissa lärare följer det här mer, andra mindre. Men då jag tar kurser på andra fakulteter än min egen har informationen om min situation inte gått fram. Det saknas en enhetlig linje och jag måste ofta börja om från början och förklara min situation, säger Hertzberg.

Profibild av Tyko Hertzberg då han står ute.
Tyko Hertzberg efterlyser mer enhetliga lösningar för människor med dyslexi. Profibild av Tyko Hertzberg då han står ute. Bild: Yle/Marie Söderman dyslexi,Tyko Hertzberg

Speciellt när det gäller språkstudier uppstår det problem.

- Jag får till exempel inte använda stavningskontroll i andra språk. Trots att jag är bra på engelska och finska blir det mycket svårt att producera flytande text då jag måste stanna upp på varje ord för att kontrollera att jag har stavat rätt.

Studentombudet: Tydlighet behövs

Petra Lindblad är studentombud vid Åbo Akademis studentkår och hon känner till att studerande med dyslexi ibland bemöts på olika sätt inom universitetet.

En studerande som behöver skräddarsydda lösningar kan genast i början av studierna tala med sin studierådgivare. Tillsammans kan man skapa någon form av plan - sedan är det upp till varje kurslärare vilken typ av lösning läraren använder.

Lutar sig mot ett staket ute på gården.
Petra Lindblad är studentombud vid Åbo Akademis studentkår. Lutar sig mot ett staket ute på gården. Bild: Yle/Marie Söderman Åbo Akademi,studentombud

- Jag förstår att det kan kännas som att en studerande måste "intressebevaka sig själv". Samtidigt är det en bra sak att examinationsformerna kan variera. En del lärare är bekväma med att till exempel hålla en muntlig tentamen, andra vill ha det nerskrivet, säger Lindblad.

Lindblad lyfter fram att det i allmänhet verkar finnas en flexibilitet bland lärarna.

- Vissa har jobbat längre med undervisning, andra forskar mest och håller någon enstaka kurs. Om kursläraren känner till lite om dyslexi och vet att studenten ska ha vissa speciallösningar, funkar det ofta ganska bra. Men visst kunde mer stöd och tydliget till personalen vara bra så att personalen vet vem de kan fråga då stöd behövs.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland