Hoppa till huvudinnehåll

Två miljoner finländare lever på en årsinkomst under 20 000 euro före skatt - och inkomstskillnaderna tros öka i framtiden

Tom plånbok
Det har blivit svårare för låginkomsttagarna att ta sig uppåt på inkomststegen. Tom plånbok Bild: Bild: YLE/Arja Lento plåmsa

Under gårdagens skattedag var fokus på dem som tjänar mest i vårt samhälle, men för många skattebetalare är verkligheten en helt annan. Omkring två miljoner finländare kommer upp till en årsinkomst på max. 20 000 euro före skatt.

Det är en betydande del av befolkningen, drygt 40 procent som deklarerar till skattemyndigheten för en årsinkomst på högst 20 000 euro.

Till dem hör pensionärer, långtidsarbetslösa och studerande men också löntagare i lågavlönade branscher eller snuttjobbare.

Det är omdiskuterat om studerande överhuvudtaget ska räknas med i det här sammanhanget, säger specialforskare Marja Riihelä på Statens ekonomiska forskningscentral, Vatt, för studerande förblir sällan i kategorin låginkomsttagare.

Studerande strävar till en utbildning som de ska kunna försörja sig väl på.

För de andra låginkomsttagarna ser framtiden inte gynnsam ut, enligt datauppgifter som Vatt har tillgång till.

En gång fattig, alltid fattig? En gång rik, alltid rik?

Från 1960-talet fram till början av 1990-talet växte medelklassen, men nu krymper den.

- Vi ser en polarisering bland befolkningen. Vi har allt fler som förtjänar lite och fler som förtjänar stora summor.

Gruppen av låginkomsttagare och medelinkomsttagare får mindre andelar av de totala inkomsterna medan höginkomsttagarna får en större andel.

Riihelä bedömer inte att den här utvecklingen kommer att brytas. Det betyder att inkomstskillnaderna blir ännu tydligare i framtiden.

Det finns flera trender i samhället som motverkar, att det skulle börja gå bättre ekonomiskt, för den stora grupp som skattar för ett par tio tusen euro i året.

Särskilt oroande är att det nu tycks vara svårt att ta sig upp ur kategorin fattigdom eller låginkomsttagare om man en gång hamnat där.

- Över en längre tid har vi sett att inkomsterna håller sig konstanta på individnivå.

Det vill säga de som förtjänar mycket och klarar av att hålla sig i kategorin höginkomsttagare blir fler. Samma stagnation gäller också för de som förtjänar lite.

Rörligheten i samhället mellan inkomstklasserna har krympt.

En persons-hushåll och skilsmässa risker

Fler människor lyfter i dag arbetspension än på 1960-talet och kvinnor har kommit med i arbetslivet. Syns inte det i en positiv utveckling?

- I viss mån ser vi en korrigering. Antalet folkpensioner har gått ner och arbetspensionerna har ökat.

Att kvinnorna har kommit med i arbetslivet har förbättrat deras pensioner, men samtidigt avspeglas att de har arbetat i lågavlönade branscher, haft deltidsjobb och arbetskarriärer med avbrott och därför blir deras arbetspensioner lägre.

Foto på Marja Riihelä inomhus i byggnaden där Statens ekonomiska forskningscentral är inrymd
En persons-hushåll är i riksgruppen för att hamna nära fattigdomsgränsen, säger Marja Riihelä på Statens ekonomiska forskningscentral. Foto på Marja Riihelä inomhus i byggnaden där Statens ekonomiska forskningscentral är inrymd Bild: Agneta Gestrin / Yle Statens ekonomiska forskningscentral

Det är verkligt utmanande att sia om framtiden och utvecklingen för framtida pensionärer, säger Riihelä.

- Vi ser till exempel att pensionärer som bor ensamma är i riskzonen för att bli fattiga.

- De många skilsmässorna leder också till fler en persons-hushåll, där det inte går att falla tillbaka på den andra partens inkomster och ha tillgång till extra trygghet när man blir pensionär. De är en riskgrupp för att hamna nära fattigdomsgränsen.

Överhuvudtaget att komma åt och korrigera fattigdomen bland pensionärer är ett mycket långvarigt projekt. Till exempel kommer det stora antalet långtidsarbetslösa som uppstod på 1990-talet att högst sannolikt hänga kvar. De övergår med tiden till att bli pensionstagare som lyfter en liten pension.

Trenden att antalet sjukpensioneringar har ökat i arbetslivet varslar också om dåliga utsikter till att låginkomsttagargruppen skulle kunna krympa.

- Att vara utlämnad till enbart sociala bidrag före pensionen leder nog till att man som pensionär kommer att ha utkomstproblem.

Bättre tider, bättre för låginkomsttagarna

På Löntagarnas forskningsinstitut säger specialforskare, Ilpo Suoniemi att gruppen låginkomsttagare alltid fluktuerar i någon mån beroende på konjunkturer.

- De senaste åren har efterfrågan på arbete gynnat också de arbetstagare som är under fattigdomsgränsen. (fattigdomsgränsen = 17 000 euro/år enligt statistik 2017).

Foto på Ilpo Suoniemi i byggnaden där Löntagarnas forskningsinstitut verkarscentral
Hur pensionerna utvecklas i fortsättningen får följder också för hur gruppen låginkomsttagare ser ut, säger Ilpo Suoniemi på Löntagarnas forskningsinstitut. Foto på Ilpo Suoniemi i byggnaden där Löntagarnas forskningsinstitut verkarscentral Bild: Agneta Gestrin / Yle Labour Institute for Economic Research

Han ser också att pensionssystemet har haft nytta av att arbetstagare har kunnat vara stadigt i arbete år ut och år in och tjäna in sin arbetspension.

I fortsättningen när vi har indexjusteringar av pensionerna kommer de inte att höjas i samma utsträckning som lönerna. Följden är att pensionerna kommer att släpa efter löneutvecklingen.

Knepen att motverka att gruppen låginkomsttagare sväller ut är att fästa uppmärksamhet vid inkomstöverföringar.

Se till att sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten är tillräcklig, för att kunna utbetala stöd och också måna om inte att stöden blir på efterkälken jämfört med den allmänna kostnadsutvecklingen, säger Suoniemi.

Han lyfter också fram beskattningen som ett verktyg.

Marja Riihelä väljer att lyfta fram utbildningen av unga som en av de viktigaste åtgärderna. Att förhindra att unga övergår till att vara arbetslösa.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes