Hoppa till huvudinnehåll

“Engelska och svenska är de lättaste” säger Eeli som läser 4 språk - Imatra gav självmant sjundeklassarna en timme svenska till i veckan

Anna-Leena Kähäri, Eeli Kärkkäinen och Kiia Karttunen läser svenska.
Anna-Leena Kähäri (klass 7C), Eeli Kärkkäinen (9A) och Kiia Karttunen (9A) i Kosken koulu i Imatra studerar gärna språk. Utbudet i skolan är mångsidigt. Anna-Leena Kähäri, Eeli Kärkkäinen och Kiia Karttunen läser svenska. Bild: Yle/ AG Karlsson Imatra,Svenskundervisning

Svensklärarna i Finland är oroade för att ungdomar i finska skolor läser för lite svenska. Imatra beslöt självmant ge sjundeklassarna en årsveckotimme i svenska till.

Läraren i svenska och engelska i Kosken koulu i Imatra, Anne-Marie Jägerroos, hälsar Svenska Yles reporter välkommen till sitt klassrum. Sjundeklassarna har lektion i svenska.

För tillfället är skolan inhyst i barackutrymmen i väntan på att ett nybygge ska bli klart, men det stör inte.

- De pluggar jättefint svenska. I år studerar alla sjundeklassare ivrigt. Det märks att de börjat studera svenska på sexan, säger Jägerroos.

En stund senare är några sjuor, åttor och nior samlade för att på svenska berätta om sina fritidsintressen. Ali Hasan, Jone Holopainen, Anna-Leena Kähäri, Kiia Karttunen, Eeli Kärkkäinen och Jonne Rantalainen sysslar med allt från kollektivtrafik till fotboll och innebandy.

Ali Hasan, Jone Holopainen, Anna-Leena Kähäri, Kiia Karttunen, Eeli Kärkkäinen och Jonne Rantalainen går på Kosken Koulu i Imatra. Med på bilden också deras lärare Jaana Kähö och Anne-Marie Jägerroos.
Ali Hasan, Jone Holopainen, Anna-Leena Kähäri, Kiia Karttunen, Eeli Kärkkäinen och Jonne Rantalainen utanför sin skola. Med på bilden är också deras lärare Jaana Kähö och Anne-Marie Jägerroos. Ali Hasan, Jone Holopainen, Anna-Leena Kähäri, Kiia Karttunen, Eeli Kärkkäinen och Jonne Rantalainen går på Kosken Koulu i Imatra. Med på bilden också deras lärare Jaana Kähö och Anne-Marie Jägerroos. Bild: Yle/ AG Karlsson svenska,Imatra

Ibland tar de till finskan, men i huvudsak svarar eleverna på svenska på frågor som berör deras hobbyer och studier.

- Jag tycker om alla språk. Engelska och svenska är de lättaste, säger Kärkkäinen, som studerar engelska, svenska, tyska och spanska på klass 9A.

Reformen av B1-svenskan inte enbart positiv

Viljan att lära sig svenska finns på många håll i landet, men allt är inte frid och fröjd. B1-svenskan tidigarelades i en reform så att den börjar på årskurs 6. Samtidigt gick klass 7-9 miste om två årsveckotimmar svenskundervisning.

Svensklärare i landet oroar sig för vad de anser är ett otillräckligt antal timmar i svenska.

Nätverket Svenska nu gick nyligen ut med ett ställningstagande i frågan. De fyra årsveckotimmarna i årskurs 7-9 kan i värsta fall fördela sig så att det inte alls undervisas svenska i nionde klass.

Märks i ordförrådet och hur väl eleverna skriver

Också i Imatra har man noterat utvecklingen.

- Det är jätteviktigt att man börjar tidigt, i sexan. Men om man sedan har bara en lektion i veckan i sjuan och åttan så räcker det inte alls, säger Anne-Marie Jägerroos.

Anne-Marie Jägerroos och Jaana Kähö undervisar i svenska.
Anne-Marie Jägerroos och Jaana Kähö undervisar i svenska vid Kosken koulu. Anne-Marie Jägerroos och Jaana Kähö undervisar i svenska. Bild: Yle/ AG Karlsson Imatra,Svenskundervisning

Elevernas ordförråd utvecklas inte och det finns inte tid att öva språket, vilket kan frustrera både lärare och elever.

- De som går i åttan och nian har inte så bra ordförråd. De kan inte skriva så bra texter som de kunde några år tidigare, säger läraren i svenska, engelska och tyska, Jaana Kähö.

Imatra beslöt självmant om en veckotimme till

För att underlätta inlärningen fattade Imatra nyligen beslut om att självmant erbjuda sjuorna en årsveckotimme B1-svenska till.

- Beslutet fattades av fullmäktigeledamöterna i samband med att ett språkpolitiskt program gjordes upp. Vårdnadshavarna, lärarna och eleverna hördes, berättar ledande rektor Johanna Ovaska.

Ovaska ser det som en klar styrka att språken kommer in tidigt i undervisningen.

Samtidigt tycker hon att timresurserna kunde vara större. Vidare skulle det vara önskvärt med större intresse från elevernas sida för de valfria språken.

Regeringen bereder språkprogram nästa år

Svenskundervisningen i årskurs 6-9 är något som också landets regering kommer att diskutera. Ett program för inlärningen av det andra inhemska språket börjar beredas nästa år, en ny utbildningspolitisk redogörelse likaså.

Undervisningsminister Li Andersson (VF) öppnade nyligen upp planerna. Målsättningen är att något ska finnas till pappers redan nästa år.

Li Andersson kampanjerar på gågatan i Åbo.
Undervisningsminister Li Andersson (VF) känner till problemen som svensklärarna lyfter fram. Hon ska börja bereda ett nytt språkpolitiskt program nästa år. Här är Andersson fotograferad i Åbo i samband med valkampanjen inför riksdagsvalet. Li Andersson kampanjerar på gågatan i Åbo. Bild: Yle/ Kimmo Gustafsson Li Andersson

Andersson sade sig vara medveten om de upplevda problemen gällande bland annat lärarnas utbildning och fortbildning och årsveckotimmarna. Speciellt illa är det om nior i en del kommuner helt blir utan svenskundervisning.

Från svensklärarna i Imatra är hälsningen till regeringen entydig.

- Jag hoppas att det i framtiden blir fler timmar på högstadiet. Minst två timmar per vecka krävs. På nian kanske tre, säger Anne-Marie Jägerroos.

En del gillar, andra inte

Alltid då man talar om svenskundervisning i skolorna kommer man också till attityderna.

Den förra regeringens språkexperiment, där ryskan skulle få en starkare roll på svenskans bekostnad, rann ut i sanden.

- Om någon talar svenska på stan är bemötandet positivt, men på lektionen är en del inte positivt inställda. Antagligen för att man inte behöver svenska här, säger niondeklassaren Kiia Karttunen.

Karttunen försöker se till att få jobba i par med någon som vill försöka tala svenska på lektionerna.

- En del fånar sig på lektionerna och tycker att svenska inte behövs någonstans. Men man förstår inte att svenska kanske inte behövs här så mycket. I huvudstadsregionen behövs språket mycket mer, säger Eeli Kärkkäinen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes