Hoppa till huvudinnehåll

Svenskan öppnar dörrarna till Svenskfinland - Tanja och Paul knäckte koden och gjorde sig hemmastadda i Västnyland

Tanja Ljungqvist
Tanja Ljungqvist känner sig både rysk och finlandssvensk. Tanja Ljungqvist Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,tanja ljungqvist

Hur lätt eller svårt är det att som utlänning bli en del av det vi kallar Svenskfinland?

Så här på svenska dagen träffar vi ryskfödda Tanja Ljunqvist och irländskfödda Paul Lynch som båda idag är djupt rotade i den västnyländska myllan.

- Yes, jag känner mig definitivt som en västnylänning, säger Paul Lynch som bott både i Helsingfors, Ingå och Raseborg. Här har han sin finlandssvenska familj och här har han sitt byggföretag, The Natural Building Company.

Jag tycker om människorna, jag tycker om klimatet och livet är lite lättare här― Paul Lynch
Paul Lynch
Paul Lynch har byggt upp sitt liv, sin familj och sitt företag i Västnyland. Paul Lynch Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,paul lynch

Ryskfödda Tanja Ljungqvist är vad någon skämtsamt kunde kalla "mer finlandssvensk än många finlandssvenskar".

Hon är aktiv inom Svenska folkpartiet och Svenska kvinnoförbundet och har dessutom jobbat på Svenska teatern. Hon har också grundat den Svensk-ryska föreningen i Finland.

I hennes liv blandas ryska folksagor och sånger med finlandssvensk teater, körsång och snapsvisor.

Kärleken lockade dem hit

Paul flyttade till Finland för 18 år sedan efter att ha träffat en finlandssvensk kvinna. Också Tanja flyttade till Ingå och Finland på grund av kärleken.

Tanja fick kämpa med det nya språket eftersom ingen varken kunde eller ville prata ryska. Paul därmot klarade sig utmärkt på engelska nästan oberoende av var han rörde sig.

Svärmor avgjorde språket

- Alla var så trevliga och pratade engelska med mig. Sedan sa min svärmor att hon tänker övergå till svenska och efter ett par år så började jag också prata svenska, ler Paul Lynch.

Han tror att det kan ha både för- och nackdelar att som engelskspråkig komma till Finland.

Fördelen är att många finländare pratar en god engelska och kommunikationen går ofta smidigt.

Å andra sidan kan det också betyda att man aldrig får en chans att lära sig de inhemska språken eftersom folk av artighet gärna byter till engelska.

Vit man har det lättare

Lynch vet också att det på många sätt är enklare att komma från ett annat västerländskt land men han säger uppriktigt att han själv aldrig stött på någon rasism under de år han bott här.

- Men förstås finns det rasism. Jag har bara inte upplevt den.

Tanja för sin del pratar hellre om fördomar än rasism.

- Rasism är ett väldigt starkt ord men fördomar har jag nog upplevt. Det har säkert alla som är annorlunda fått uppleva i något skede av sitt liv.

Dolda fördomar om Ryssland

Tanja påpekar att fördomarna hon upplever oftast inte är uttalade utan dolda under ytan.

Om det kommer fram att jag är från Ryssland kan stämningen plötsligt bli annorlunda― Tanja Ljungqvist

Hon har också upplevt att hon i någon annans ögon varit ansvarig för den politik som förs i hennes fädernesland.

Arbetade för integration

När hon nu tänker tillbaka nästan trettio år säger hon att hon ändå togs emot med öppna armar i sin nya hemkommun.

- Jag var bara lite på tjugo år gammal och hade ett nyfött barn. På den tiden fanns det inte så många utlänningar i Ingå men jag var så ivrig och hade enorma ambitioner att komma in i gemenskapen. Jag tror att omgivningen kände det.

Språket i nyckelposition

Tanja lärde sig snabbt svenska och lika snabbt gjorde hon sig hemmastadd i det nya samhället. Hon var aktiv och engagerad och valdes också in kommunens beslutande organ.

- Språket har fört mig väldigt långt. Om man knäcker koden och inte har så stark brytning så kan man diskutera sig fram och försvara sig och behöver inte känna sig nedvärderad. Om man behärskar språket kan man stå på sig på ett annat sätt.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland