Hoppa till huvudinnehåll

Vindkraften växer så det svischar - om tio år kan den vara lika viktig som kärnkraften för Finlands elförsörjning

Vindkraftsverk i Kalajoki.
Vindkraftspark i Kalajoki. Vindkraftsverk i Kalajoki. Bild: Timo Nykyri / Yle vindkraftverk,vindkraft,Kalajoki,klimatförändring

Vindkraften har upplevt ett rejält uppsving de senaste åren. Vindmöllorna har blivit större och byggs numera utan statligt stöd. Senast 2023 kommer vindkraften att stå för 14-15 procent av Finlands elkonsumtion.

Det byggs som bäst 280 vindkraftverk i Finland, helt utan statligt stöd. Ifjol byggdes inte ett enda vindkraftverk, eftersom staten slutade med de ekonomiska stöden, men nu har byggandet kommit igång igen.

Vindaffärerna har helt enkelt blivit lönsamma för vindkraftsbolagen. Det beror dels på att det har blivit billigare att producera el med vindkraft, men också på att elens pris på börsen har stigit.

- Dagens vindkraftverk är större och effektivare. De får bättre tag i vinden eftersom de är höga och det innebär större produktion. Vi uppskattar att produktionen kommer att fördubblas under de två kommande åren, säger Anni Mikkonen, vd på Finlands vindkraftsförening.

En vindturbin under uppbyggnad.
En vindturbin under uppbyggnad. Bild: T.W. van Urk vindkraftverk,vindkraftverksbygge

Enligt Vindkraftsföreningens siffror var årsproduktionen 6 terawattimmar år 2018. De vindkraftverk som byggs som bäst kommer tillsammans att producera ytterligare 6 terawattimmar.

Senast år 2023 kommer vindkraften att stå för 14-15 procent av Finlands elkonsumtion.

Vindkraften sysselsätter över 50 000

Vindkraftsföreningen har räknat ut att Finlands nuvarande vindkraftskapacitet ger jobb som motsvarar 55 800 årsverken.

Då ser man på ett vindkraftsverks hela livscykel på ungefär 20 år: från planering, byggande och underhåll till dess att vindkraftverket har tjänat ut sin tid och ska monteras ner.

Men det är inte bara vindkraftsbolagen som tjänar på vindkraften, utan också kommunerna där vindparker har byggts. Vindkraftsbolagen betalar bland annat fastighetsskatt, kommunalskatt och samfundsskatt.

Grafisk karta över Finland med antalet vindkraftverk utmärkta.
Grafisk karta över Finland med antalet vindkraftverk utmärkta. Bild: Yle / Mikko Airikka vindkraft,vindkraftverk

Mest vindkraft byggs det i Norra Österbotten, Lappland och Satakunta.

De andra nordiska länderna ligger flera år före i utvecklingen. Till exempel Sverige hade ungefär fyra gånger större produktion än Finland förra året, men Finland håller på att knappa in på försprånget.

- Finland har också jättebra vindförhållanden. Vi har lite dyrare el än till exempel i Sverige eller Norge, och då lönar det sig att investera i Finland, säger Mikkonen.

Transportföretag växer tack vare vindkraften

Flera finländska företag med olika slags spetskompetens har nischat in sig på vindkraften. Det gäller till exempel olika konstruktioner, underhåll och transport.

Transportföretaget Silvasti i Jyväskylä har de senaste åren vuxit och är numera norra Europas största specialtransportföretag. Företaget har till exempel levererat de stora delarna till flera vindparker i Norge och Sverige.

- De stora delarna är långa och tunga, men också känsliga. Till exempel vindmöllans rotorblad är tillverkad av glasfiber och de får inte träffas av något på vägen. Svängningar på vägen och starka vindar gör transporterna mycket utmanande, beskriver Arje Rimón på Silvasti.

Rimón bedömer att bygget av vindparker i Norge stannar upp en aning, eftersom det statliga stödprogrammet tar slut där. I Sverige fortsätter det statliga stödprogrammet ända fram till 2030.

- Vi ser att tillväxten fortsätter också nästa år. Speciellt i Finland ser vi mycket intressanta projekt på kommande åren 2020-2021, säger Rimón.

Vindkraften lika viktig som kärnkraften inom tio år

Också på Fingrid, som har ansvar för stamnätet, ser vd Jukka Ruusunen med tillförsikt på den snabba tillväxten inom vindkraftsbranschen.

- Vindkraften kommer inom tio år att bli lika viktig för den finländska elproduktionen som kärnkraften. Vindkraften blir det andra stödbenet, som stöder vattenkraften som reglerkraft, säger Ruusunen i en intervju för Yle Uutiset.

Korsnäs vindkraftspark strax före nedmonteringen. På bilden syns också Bergöfärjan.
Vindkraftsparken i Korsnäs. Korsnäs vindkraftspark strax före nedmonteringen. På bilden syns också Bergöfärjan. Bild: Yle/Olli Koski Korsnäs,Molpe,vindkraft,vindkraftverk,bergöfärjan

Förutom att vindkraften är en förnybar energikälla, så är det också bra att den bidrar till att Finland blir mindre importberoende av el, menar Ruusunen.

- Finland är otroligt importberoende. Vi måste satsa mera på vår egen elproduktion. Om man ser på prisnivån tio år framåt, så är vindkraften helt överlägsen, säger Ruusunen.

Anni Mikkonen på Vindkraftsföreningen menar att det är bra för vindkraftens image att det numera är lönsamt att bygga vindkraft utan stöd i Finland.

- Det har stor betydelse för den allmänna acceptansen av vindkraft. På många håll har man diskuterat hur mycket staten stöder vindkraften, och det verkar ha varit den största stenen i skon för många.

Artikeln korrigerades 7.11.2019 klockan 10.55. Grafiken i artikeln hade ett fel. Enligt grafiken fanns det elva vindkraftverk på Åland, men det verkliga antalet är tjugo. Grafiken togs bort och kommer senare att ersättas av en korrekt version.

Artikeln uppdaterades 7.11.2019 kl. 12.55 med en ny version av grafiken. På kartan syns det korrigerade antalet vindkraftverk på Åland. Uppgifterna för Mellersta Österbotten hade också fallit bort i den första versionen, men nu finns de med.

Läs också