Hoppa till huvudinnehåll

Allt fler får järn intravenöst i Karlebyregionen – ingen motsvarande ökning vid andra sjukhus

Järninfusion på gång.
Järninfusion på gång. Bild: Privat Karleby,Kronoby,ferritin,björklund

Antalet patienter som får järninfusion vid samkommunen Soite verkar öka mycket mer än i andra sjukvårdsdistrikt. Sjukhusapoteket vid Soite har levererat nästan dubbelt fler ampuller för järninfusion i år jämfört med i fjol.

Det finns en rad faktorer som påverkar statistiken kring antalet injektionsflaskor, och det är inte helt enkelt att tolka och jämföra siffrorna från olika sjukvårdsdistrikt.

Men statistiken från Karleby tyder på en ökning på över 90 procent i antalet ampuller.

I år får i medeltal 57 patienter per månad järninfusion, medan det i fjol var 38 per månad.

Arto Korkiakoski är avdelningsöverläkare på inremedicinska polikliniken på centralsjukhuset i Karleby och han ser många faktorer som kan ha bidragit till ökningen.

- Jag kan inte nämna någon enskild orsak till varför det har getts så många fler infusioner. Men i bakgrunden finns en tanke om att vi allt mer också via bashälsovården kan ge järninfusioner. Den största ökningen kommer från till exempel bädden och hemsjukhuset, säger Korkiakoski.

Omstridd behandling

Behandling med järn intravenöst är en vanlig metod för att avhjälpa anemi hos patienter som har en grundsjukdom, till exempel cancer, någon tarmsjukdom eller hjärtsvikt.

Behandlingen är däremot omstridd då det gäller i övrigt friska människor som har låga ferritinvärden och som upplever svår trötthet.

Ämnet väckte debatt i vintras efter att en Karlebybo i olika medier, bland annat i Svenska Yles program Spotlight, berättade hur bra hon mår efter att ha fått en järninfusion.

Två personer som fått intravenöst järn i Karleby i år är Eva-Lott Björklund från Kronoby och Carina Rönnvall-Berg från Nedervetil.

Björklund fick järn intravenöst på grund av rikliga menstruationer.

- Det var inget jag räknat med. Att man kan förlora så mycket blod så krafterna tryter. Jag blev bara tröttare och tröttare. Jag var kraftlös och fick hjärtklappningar och pulsstigningar. Kände mig som 80 då jag egentligen är 50.

Att vara mamma, ta hand om hushåll och göra olika projekt inom konst- och kultur tog på krafterna. Björklund förstod att hon måste söka hjälp. Prover visade att hon hade både lågt hemoglobin och låga ferritinnivåer.

Men hälsocentralläkaren frågade inte ens om Björklund kunde tänka sig att äta järntabletter. Ingen informerade heller om risken för allvarliga allergiska reaktioner i samband med en järninfusion.

- Nej, och jag tänkte inte på det heller. Jag var i en sådan situation att jag tänkte "kom hit med vad som helst" för annars klarar jag inte det här.

Eva-Lott Björklund.
Eva-Lott Björklund Eva-Lott Björklund. Bild: Yle / Ida-Maria Björkqvist krigsveteraner,Kronoby,björklund

Björklund fick också lite senare ett par påsar blod eftersom hennes värden var så låga. Så småningom märkte hon en tydlig förändring.

- Jag tänkte att wow, är det så här det känns att komma tillbaka. Det finns säkert fler som går omkring och är jättetrötta. Så man ska nog ta provet.

En läkare i Vasa som jag pratade med talade om modefenomen och att så många vill ha järninfusion eftersom de läst om det i media. Vad säger du om det?

- Går man omkring och är väldigt trött vill man väl hitta en orsak. Och kan man inte gå på en promenad utan att man känner att allt ramlar ihop så tror jag gärna man tar emot ett preparat som kanske hjälper. Om det finns sådant som hjälper så varför inte ta det, säger Björklund.

Åt järntabletter i nio månader

Carina Rönnvall-Berg talar om liknande symptom som Björklund. Skenande puls och trötthet. Men Rönnvall-Berg har ätit järntabletter så gott som hela 2019.

Hon säger att järntabletterna gav henne väldiga magproblem.

- Jag har provat sex-sju olika järnpreparat och magen tål inget. Så i slutet av augusti orkade jag inte mer. Jag hade läst på kring ferritin, och symptom - allt - stämde in.

Carina Rönnvall-Berg
Carina Rönnvall-Berg Carina Rönnvall-Berg Kronoby,Nedervetil,rönnvall-berg

Rönnvall-Berg berättar att hon nästan dagligen led av huvudvärk, hon glömde saker och beskriver sig själv som apatisk eller frånvarande.

- Diskmaskinen lämnade orörd, hemmet ostädat och även de roliga sakerna som att sy, sticka och handarbeta bara lämnade, säger Berg.

I höst hade hon ett ferritinvärde som låg långt under det 50 som är ett gränsvärde. Men hennes hemoglobin var över 110 så det klassas inte som anemi.

I september fick hon efter ett besök hos hälsocentralläkare en remiss till järninfusion i Karleby.

Rönnvall-Berg är medveten om att många läkare inte godkänner att enbart låga ferritinvärden räcker för att man ska få järn intravenöst.

Läkaren sa enligt Bergvall-Rönn att han skriver remiss på Ferinject, och la till att det väl är det hon vill ha?

- Jag svarade att jag vet inte, jag kom för att jag vill ha hjälp. Läkaren sa att Ferinject hjälper, säger Rönnvall-Berg.

Först tyckte Rönnvall-Berg inte att det var så stor skillnad efter infusionen. Men nu märker hon att hon till och med orkar springa och hon behöver inte längre sova 13-14 timmar per dygn för att orka.

- Jag hade tur som fick komma till en bra läkare.

Järninfusioner vid sjukhusen (antal flaskor per månad)

Åbo universitetscentralsjukhus:

  • Större dosen + 23 procent (65 flaskor per månad i fjol till 80 flaskor per månad i år)
  • Mindre dosen + 14 procent (155 flaskor per månad i fjol till 176 flaskor per månad i år)

Helsingfors universitetssjukhus:

  • Mindre dosen: + 4,5 procent (965 flaskor per månad i fjol till 1009 flaskor per månad i år)
  • Större dosen: + 15 procent (156 flaskor per månad i fjol till 179 flaskor per månad i år)

Vasa centralsjukhus:

  • Mindre dosen: Ingen förändring (70 flaskor per månad)
  • Större dosen: - 40 procent (från 10 flaskor per månad i fjol till 4 flaskor per månad i år)

Jakobstads hälso- och sjukvårdsområde:

  • Ingen förändring (30 flaskor per månad i fjol, 31 flaskor per månad i år)

Samkommunen Soite:

  • Mindre dosen: + 97 procent: (37 flaskor per månad i fjol till 71 flaskor per månad i år)
  • Större dosen: +16 procent: (19 flaskor per månad i fjol till 22 flaskor per månad i år)

Ger Karlebyläkare lättare remiss?

I dag finns inga nationella riktlinjer för när en läkare ska ordinera järninfusion.

I vintras publicerade fem experter på området en artikel i Finlands läkartidning. Där tar de ställning till hur man ska förhålla sig då patienter har låga ferritinvärden men inte anemi.

- Artikeln klargjorde principerna. Det här var det första finländska ställningstagandet i ämnet, säger Korkiakoski.

Artikeln ska enligt Korkiakoski inte uppfattas som en mer tillåtande linje för när man kan ge infusioner.

Men kan det vara så att en del läkare i Karlebyregionen har lite lägre tröskel att remittera till järninfusion?

- Svårt att ta ställning då jag inte känner till några detaljer. Men riktlinjen är att om anemin inte är extra svår och det handlar om en annars frisk människa så är det första valet att ta järntabletter, säger Korkiakoski.

Han säger också att det är svårt för honom att ha en överblick eftersom det är så många olika läkare på så många olika enheter som ger remiss till infusion.

- Men vi strävar till gemensamma principer och om vi märker avvikande praxis så kan vi ta kontakt.

Ingen ökning inom öppenvården

Korkiakoski har tittat närmare på de järninfusioner som gjorts inom den öppna vården.

Då handlar det alltså om patienter som kommer till centralsjukhuset för intravenöst järn och som har fått remiss från till exempel hälsocentralen eller arbetshälsovården.

- Där syns ingen ökning, säger Korkiakoski.

Istället ser Korkiakoski en ökning i vården av till exempel hjärtpatienter och dialyspatienter. De verkar få järninfusioner oftare än förr.

- Jag vill tro att det är en nödvändig förändring. Patienter som tidigare hade behövt infusion kanske blev utan. Men vården har förhoppningsvis blivit bättre nu.

Ingen motsvarande ökning på andra orter

I statistiken från Vasa centralsjukhus (VCS) syns ingen ökning jämfört med fjolåret.

I Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) syns en ökning på knappt 5 procent för den storlek på injektionsflaskor som alltså ökat med över 90 procent i Karleby.

Vid Åbo universitetssjukhus syns en motsvarande ökning på knappt 15 procent.

Att få fram statistik som går att jämföra rakt av är utmanande eftersom det finns flera olika preparat som används.

Dessutom visar statistiken bara antalet levererade ampuller, och säger inget om en avdelning till exempel har ampuller i lager.

Yle Österbotten har använt sig av statistik för Ferinject och Monofer som verkar vara de vanligaste injektionsflaskorna.

Svårt att fastställa verklig ökning

I statistiken från Karleby syns samtidigt att man där också använder Venotrix, och användningen av det har minskat med drygt 20 procent.

Venotrix är ändå en svagare dos (100 mg jämfört med 500 eller 1000 mg för Ferinject och Monofer) så minskningen där uppväger inte ökningen för Ferinject.

En annan faktor som kan påverka användningen är att i Soite ingår förutom ett centralsjukhus också bashälsovård i Karlebyregionens kommuner.

I VCS statistik ingår inte den vården. Därför bad vi om siffror från bashälsovården i Jakobstadsregionen som har ett befolkningsunderlag på 50 000 personer. Men inte heller där syns någon ökning i antalet järninfusioner.

Däremot säger Jenny Gripenberg, specialist i inre medicin, att antalet remisser för ställningstagande för behov av intravenöst järn har ökat explosionsartat.

- Det har ökat väldigt väldigt mycket, det är säkert dubbelt fler än tidigare.

Men antalet utförda behandlingar ligger alltså på samma nivå som ifjol.

Ska följa med läget

I Karleby ska man framöver enligt Arto Korkiakoski följa upp läget.

- Utan vidare är det bra att kontrollera hur järninfusionerna genomförs, på samma sätt som man följer upp andra behandlingar också. Så att vården är vettig och ges till rätt patienter.

Korkiakoski säger ändå att utifrån de remisser han sett så får han intrycket av att både hälsocentralläkare och övriga läkare i regionen har en rätt så enhetlig syn på vem som behöver järn intravenöst.

Aldrig i livet infusion utan anemi

Kari Remes är professor emeritus inom hematologi och en av de som skrev artikeln i Läkartidningen.

Liksom Korkiakoski och Otto Knutar, som är överläkare inom inremedicin vid Vasa centralsjukhus, anser Remes att behandling av anemi och järnbrist i första hand är tabletter.

Men för de personer som av någon orsak inte klarar av att ta tabletter är infusion den rätta behandlingen.

- Men pågående mani, alltså låga järndepåer, det är ett kontroversiellt ämne. Anemi handlar det bara om då man har ett hemoglobinvärde under 100, säger Remes.

Men bara för att en patient vill ha infusion ska man inte ge det, enligt Remes.

- Har någon hemoglobin på 130 och ett lågt ferritinvärde på under 10 så aldrig i livet skulle jag ge järn intravenöst. Folk är övertygade om att hjärndimma och trötthet beror på ferritinnivåerna, och då är verkningen utan undantag fantastisk. Men jag påstår att det handlar om placeboeffekt.

Men räcker tabletter om man har riktigt låga värden, också lågt hemoglobin?

- Det räcker. Inom ett par veckor börjar det stiga, det är effektivt. Knapra piller bara, säger Remes.

Lite forskning

Enligt Remes finns några forskningsrapporter kring låga ferritinvärden och järninfusion.

- Men det finns inte så värst mycket, så man ger infusioner lite i blindo.

Ett par studier visar enligt Remes att den fysiska prestationen ökar något efter en infusion till klienter med lågt ferritin men som inte har anemi.

- Men nyttan syns bara om ferrtinvärdet är under 30. Det är etiskt fel att läkare ger behandlingar som det inte finns medicinska grunder för.

Vasaläkare kritisk till infusion

Otto Knutar är överläkare vid inremedicinska vid Vasa centralsjukhus. Han säger att ett visst samband mellan låg ferritin och trötthet finns.

- Men enligt dagens definition är det ingen sjukdom utan ett symptom, säger Knutar.

Hur tänker ni om man kommer till läkare och säger jag är så trött, kan jag inte få infusion?

- Allmänt taget så måste man tänka på en massa andra sjukdomar som också kan ge trötthet. Och det kan vara helt normalt att vara trött om man har en jobbig livssituation. Så man ska aldrig stirra på en sak utan på helheten, att vad kan tänkas vara orsaken.

Enligt Knutar är järninfusion inte en riskfri metod utan 1 på 1000 patienter får livshotande anafylaktisk reaktion, alltså en svår allergisk reaktion.

- Så jag ser helst att man sköter en sjukdom, inte ett symptom, då man ger ett läkemedel som hos en liten del av patienterna kan leda till en livsfarlig situation.

Knutar är inte alls överraskad över att folk vill ha infusioner.

- Trötthet är vanligt och om det dessutom finns något som tros kunna pigga upp så är det många som är intresserade av att få det. Men hypen kring det här har eldats upp av ett antal privatläkare som har egna ekonomiska intressen av att det ska bli en stor grej.

Enligt Knutar tror folk lätt att järninfusion kunde vara lösningen i tider då många är utarbetade eller trötta.

- Men så enkelt är det inte. Det är en sådan här modefluga just nu.

Men de som säger att de mår så mycket bättre då?

- När det gäller sociala medier är det typiska att man genast är ute och rapporterar om hur bra man mår. Sedan går det en tid och effekten avklingar och man är tillbaka i gamla lunken. Då har man kanske inget större intresse att skriva om medicinen som kanske gav en kort effekt men inte så mycket mer.

Antalet patienter som får järninfusion varje månad inom Soite är ingen absolut siffra, utan ett antal som Yle Österbotten räknat ut genom att ta antalet levererade ampuller.

Av den mindre dosen (500 mg) ges ofta två ampuller till en patient. Då 71 sådana ampuller levererats per månad kan man anta att cirka 35 personer fått infusion.

Av den större dosen (1000 mg) har 22 ampuller levererats varje månad hittills i år, vilket skulle betyda att ytterligare 22 personer har fått infusion.

Det blir då totalt 57 personer per månad, och på samma sätt har Yle Österbotten räknat ut antalet patienter för fjolåret, som alltså är 38 enligt det här sättet att räkna.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten