Hoppa till huvudinnehåll

Barn och personal trivs bra i Lillhjärtat – Nickbys nya daghem möjliggör lek och rörelse

Barn vid matbordet.
"Fotografera mig!" Barnen på det nyöppnade Lillhjärtat sprudlade av liv. Barn vid matbordet. Bild: Yle/Hedvig Sandell daghem,lillhjärtat

Måndagen den 4 november öppnade Sibbos största daghem sina dörrar. In flyttade två svenska och fyra finska barngrupper – men än finns det rum för fler barn.

– Starten har börjat bra. Barnen har varit jätteglada och ivriga, och personalen har gjort sitt bästa. Jag är jättestolt över dem, säger daghemsföreståndare Heidi Innala två dagar efter att daghemmet Lillhjärtat öppnade.

En kvinna.
Heidi Innala säger att barnen har varit jätteglada och ivriga. En kvinna. Bild: Yle/Hedvig Sandell daghemsföreståndare,heidi innala

Barnen som börjat där kommer från de stängda daghemmen Lillbonden, Solåker och Huvikumpu. Några barn kommer dessutom från daghemmet Pikkupirtti som fortfarande är öppet.

De barngrupper som nu har flyttat in i Lillhjärtat har ändå varit de samma sedan slutet av juli. De svenskspråkiga grupperna började sin verksamhet i naturdaghemmet Kaislas lokaler, de finskspråkiga på daghemmet Solåker.

Många barn under samma tak

Nu har de svenskspråkiga barnen flyttat in på Lillhjärtats första våning, där klubbverksamheten också finns. De finskspråkiga barnen håller till på den andra våningen.

Och många barn under samma tak innebär både möjligheter och utmaningar.

– Byggnaden ger oss möjlighet att förbättra den pedagogiska verksamheten. Vi har en gymnastiksal och massor av utrymme att fördela barnen på. Den stora personalstyrkan går också att fördela i huset, konstaterar Innala.

Daghemsbyggnad.
Daghemmet Lillhjärtat finns i centrala Nickby. Daghemsbyggnad. Bild: Yle/Hedvig Sandell daghem,lillhjärtat

Det är ändå viktigt att personalen lär sig bemästra daghemmets storlek.

– Sibbo har tidigare haft ganska många små daghem och personalen är inte så van vid en stor arbetsgemenskap. Därför måste vi lära oss att fungera i ett stort hus.

När Lillhjärtat planerades var det viktigt att bygga ett daghem där barnen kan röra på sig och leka.

– Vi ville att barnen ska ha rum att röra på sig inomhus. Vi planerade också många lekrum och lekplatser där barnen kan koncentrera sig på leken.

Bra med mycket leksaker

Femåriga Elsa Melbin, som är ett av Lillhjärtats svenskspråkiga barn, ger det nya daghemmet en stor tumme upp.

– Det är jättebra!

En flicka.
Elsa Melbin. En flicka. Bild: Yle/Hedvig Sandell barn (familjemedlemmar),elsa melbin

Bättre än det förra dagiset, konstaterar Melbin, eftersom det finns så många leksaker.

– Jag brukar leka med stora och små legoklossar, bygga tågbana, pyssla, leka hemlek och leka med klänningar, berättar hon om livet på Lillhjärtat.

Fem barn i en lekhörna.
Melbin med sina daghemsvänner. Fem barn i en lekhörna. Bild: Yle/Hedvig Sandell barn (familjemedlemmar),daghem,elsa melbin

"Barnen rör på sig mera"

Daghemsstarten har också börjat bra enligt Michaela Gustafsson, som är lärare inom småbarnspedagogik på Lillhjärtat.

– Vi har mycket mera utrymme än tidigare och barnen har så mycket nytt att göra.

En kvinna.
Michaela Gustafsson tycker att starten i det nya daghemmet har varit bra. En kvinna. Bild: Yle/Hedvig Sandell daghem,lärare inom småbarnspedagogik

Det finns till exempel en läkarvrå med en bädd där barnen kan sköta om "patienter". Det finns också små bilar som de kan köra runt i från rum till rum – och mycket mer.

– Barnen rör på sig mera nu, konstaterar Gustafsson.

Matsal.
Bland annat är matsalen i Lillhjärtat rymlig. Matsal. Bild: Yle/Hedvig Sandell matsal,daghem,lillhjärtat

De är också glada över att äntligen få flytta in i Lillhjärtat.

– De har länge väntat på att få flytta in och räknat dagarna tills de får komma hit och titta.

Personalen är heller inget undantag.

– Jag trivs också, säger Gustafsson, men konstaterar att det tar tid att vänja sig vid de nya lokalerna.

– Men det kommer att bli bra.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland