Hoppa till huvudinnehåll

Var fjärde pappa söker inget stöd för barnavård – mammans egna val kan spela en roll, säger FPA

Familj vid Tölöviken.
40 procent av de pappor som tar ledigt stannar åtminstone till en del ensamma hemma med barnet efter att det fyllt 9 månader. Familj vid Tölöviken. Bild: Nadine Mabinda barn (åldersgrupper),fäder,mamma pappa barn

En fjärdedel av papporna tar inte ut någon föräldra- eller faderskapspenning alls, visar färsk statistik från Folkpensionsanstalten FPA.

Föräldrapenningen är ett inkomstbundet stöd som ges ända tills barnet är nio månader gammalt.

Efter föräldrapenningsperioden får pappan ta ut en egen ledighet med inkomstbundet stöd. Om pappan inte gör det kan mamman ansöka om vårdpenning som visserligen är mycket lägre, kring 300–400 euro i månaden.

FPA:s statistik visar att av de pappor som tar ledigt blir numera nästan 40 procent i någon utsträckning hemma ensam med barnet efter att det fyllt 9 månader.

Ett cirkeldiagram som visar hur pappor tog föräldraledigt år 2018
Ett cirkeldiagram som visar hur pappor tog föräldraledigt år 2018

Utvecklingen har varit ganska stabil efter att föräldrapenningen förnyades år 2013.

Reformen ledde till att fler pappor tog föräldra- eller pappaledigt än tidigare, men de senaste fyra åren har förhållandena varit ungefär de samma.

Vem bestämmer om pappan ska ta ledigt eller inte?

Enligt Anneli Miettinen, forskare på FPA, finns det olika orsaker att inte ta ut sin ledighet.

- Bland de papporna kan det finnas arbetslösa, eller såna som tar ut semester från jobbet. Bara de som söker om stöd av FPA syns i vår statistik.

anneli miettinen
Anneli Miettinen, forskare vid FPA anneli miettinen FPA
.

Samtidigt är det långt ifrån alla pappor som tar ut all den ledighet på totalt 54 stöddagar som de har rätt till.

Här kan finnas flera orsaker, en av dem är hur man bestämmer inom familjen

Miettinen säger att många mammor tar vårdledigt efter att föräldrapenningen slutat betalas ut. Då kanske en pappaledighetsperiod bara råddar till det.

- Det kan vara svårt att passa in pappans ledighet. Jag tror att mammans val spelar en stor roll.

Mer pappaledigt? Jo tack, säger papporna själva

Det finns inte så mycket inhemsk statistik på hur föräldrar tänker när de ordnar föräldraledigheten.

I en rapport från Institutet för hälsa och välfärd THL från 2013 frågade man småbarnsföräldrar om papporna borde få mer öronmärkt stöd på ett eller annat sätt.

56 procent av papporna själva svarade ja, medan bara 44 procent av mammorna ville ge mer pappaledigt.

- Det kan bero på att mammorna är rädda att förlora av sin egen ledighet om papporna får mer, säger Miettinen.

Den tunga bördan att vårda barn

De magra forskningsresultaten som finns tyder alltså på att pappor, och mammor, vill ha mer hemmatid med barnet åt sej själva.

Varför talar vi då om hemmavård av barn som en tung börda som kräver uppoffring av föräldrarna?

Också FPA skriver om vikten av att få föräldrar att dela på ansvaret.

Anneli Miettinen medger att man kanske borde se över retoriken.

- Visst gör vi forskare ibland oss också skyldiga till att prata om bördor och ansvar.

- Kanske vi borde börja tala mera om rätten och möjligheten att vårda sitt eget barn.

Alla familjer har inte räknat ut hur mycket stöd de får

En stor orsak till att papporna inte tar ut all ledighet är att man helt enkelt inte tar reda på vilka förmåner man får, säger Miettinen.

- Familjer tror ofta att pappaledigheten är en ekonomisk risk. För de som inte är låginkomsttagare kan det här vara en chimär, man har inte räknat ut exakt hur mycket man får när pappan stannar hemma och mamman jobbar.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes