Hoppa till huvudinnehåll

19-åriga Elizabeth lämnade Washington DC och flyttade till Toronto för att lära sig mer om Finland: "Jag vill forska i krigen och bli professor"

Studenter och biträdande professor vid Finnish Studies-enheten i Toronto University
Finland är pop just nu i Kanada. Det säger biträdande professor Anu Muhonen, här tillsammans med studenterna Elizabeth Reid och T.Williams vid utbildningsenheten för Finnish Studies i Toronto. Studenter och biträdande professor vid Finnish Studies-enheten i Toronto University Bild: Yle/Ville Hupa Toronto,Torontos universitet,Finnish Studies,T.Williams

Elizabeth Reid gick i high school hemma i Washington D.C när hon jobbade med ett skolprojekt som kom att ge hennes liv en ny riktning.

– Det handlade om kvinnornas rösträttskamp. Då lärde jag mig att Finland tidigt hade en kvinnlig rösträttsrörelse och att landet var bland de första i världen att införa allmän och lika rösträtt.

Insikten lämnade inte henne ifred.

– Att ett litet nordiskt land var bland de första i världen att bevilja rösträtt för kvinnor. Jag var såld!

Reid började läsa mer om Finlands historia. Om samhällssystemet, kampen om självständighet, och Finlands roll i andra världskriget.

Efter high school fattade Reid ett beslut. Möjligheterna att fördjupa sig i finländsk kultur och det finska språket var begränsade i den amerikanska huvudstaden. I stället gick flyttlasset norrut.

Hon flyttade till Kanada och inledde studier vid universitetet i Toronto. Nu studerar 19-åriga Reid för andra året vid studieprogrammet Finnish Studies.

På menyn finns kurser som varierar från finländsk arkitektur till finsk heavy metal och tolkning av Kalevala. Och förstås: språkstudier i finska.

– Mitt favoritord är “niin”. Det går att använda när som helst, särskilt om man inte förstår vad någon säger, skrattar Reid, som hunnit med en sommarkurs i Finland och Åbo.

Vistelsen gav goda minnen, berättar Reid.

– Människor var vänliga, jag fick alltid hjälp fast jag talade engelska med folk. Det är inte alltid självklart när man rör sig i större städer i Nordamerika till exempel.

Den finländska kollektivtrafiken får ett hedersomnämnande av Reid.

– Tåg och bussar gick alltid punktligt, de var alltid rena och jag kände mig trygg.

Vägen till Finnish Studies gick via nätgemenskaper: "Finländarna var hyggliga och svarade gärna på frågor"

Den unga mannen presenterar sig som T. Williams.

Hans väg till Finlandsstudier gick via nätet. Williams surfade omkring på olika forum där folk skapade webbserier och annan webbkonst. Där stötte han ofta på finländare som han började kommunicera med.

– Det ledde till att vi snart hade en liten gemenskap med kanadensare som ville lära oss mer om nordiska länder och om språken som talas i Norden. Finländarna var hyggliga och hjälpte gärna om vi hade frågor.

Intresset tilltog. Williams läste nordisk litteratur, bland annat Kalevala. När det var dags att studera, var det en självklarhet att Finland och finskan skulle finnas med i bilden.

Studenter på Finnish Studies-enheten vid Torontos universitet.
Nöjda studenter. Elizabeth Reid och T. Williams berömmer gemenskapen och kursutbudet i Finnish Studies-programmet i Toronto. Studenter på Finnish Studies-enheten vid Torontos universitet. Bild: Yle/Ville Hupa Finnish Studies,Torontos universitet,T.Williams

– Jag vill ha en bred utbildning och lära mig allt möjligt, säger Williams som också studerar engelska och filosofi vid Toronto University för andra året.

Professor: Allt som är nordiskt är hett just nu

Biträdande professor Anu Muhonen leder Finnish Studies-utbildningsenheten. Hon tog över jobbet för fem år sedan. Som den enda heltidsanställda inom programmet leder hon kurser, föreläser och handleder studerande.

De nordiska länderna har varit inne en längre tid. Det finns ett intresse för vårt nordiska välfärdssystem, för samhällsideologin, för film och litteratur. I utrikesnyheterna rapporteras det ofta om utbildningssystemet i Norden. Det fascinerar många― Anu Muhonen, biträdande professor för Finnish Studies

Vi träffas på Muhonens arbetsrum. Det ligger på den fjärde våningen i Alumni Hall-byggnaden på det anrika campusområdet St. George i centrala Toronto.

– Allt som är nordiskt, svenskt och finskt är “hett” just nu, berättar Muhonen.

– Jag leder just nu kurser i skandinavisk film, litteratur och i samhällskunskap och efter kurserna kommer studenterna till mig och vill ha mer.

Vad beror intresset på?

Muhonen funderar en stund.

– De nordiska länderna har varit inne en längre tid. Det finns ett intresse för vårt nordiska välfärdssystem, för samhällsideologin, för film och litteratur. I utrikesnyheterna rapporteras det ofta om utbildningssystemet i Norden. Det fascinerar många.

Kurs i Kalevala erbjuds i Toronto university.
Nästa vår erbjuds en kurs i Kalevala. Intresset bland studenterna är stort. Kurs i Kalevala erbjuds i Toronto university. Bild: YLE/Ville Hupa Torontos universitet,Kalevala,Anu Muhonen

Muhonen berättar att ett hundratal studenter årligen väljer kurser vid studieenheten. De flesta har något annat huvudämne, men det finns också en handfull som siktar på magisterexamen i Finnish Studies.

Utbildningsenheten fungerar i universitetets regi men är helt och hållet externt finansierad, berättar Muhonen.

– University of Toronto betalar inte min lön. Vi försöker hela tiden samla in pengar för att utveckla programmet.

Finansieringen sker genom en privat fond med ett långt namn: Canadian Friends of Finland Education Foundation. Donationer har fåtts till exempel tack vare välgörenhetsevenemang med finländska idrottsstjärnor.

I framtiden hoppas Muhonen att enheten också ska kunna erbjuda kurser på svenska.

– Det finns en stor efterfrågan på kurser i svenska, men just nu saknar vi medel att dra igång sådana.

Finland och Kanada – en relation med långa anor

Banden mellan Finland och Kanada sträcker sig ungefär hundrafemtio år bakåt i tiden. Immigranter grundade de första finska samhällena i Kanada på 1890-talet. Flyttvågen fortsatte fram till andra världskriget och under årtiondena efter kriget.

Enligt den senaste folkräkningen i Kanada har ungefär 143 000 kanadensare släktband till Finland.

– Vi har många andra, tredje och till och med fjärde generationens människor här. Många av dem upplever sig vara finländare, fastän de aldrig har varit i Finland.

Biträdande professor Anu Muhonen i Toronto.
Eldsjäl. Anu Muhonen är biträdande professor och allt-i-allo vid utbildningsenheten Finnish Studies i Toronto. Biträdande professor Anu Muhonen i Toronto. Bild: YLE/Ville Hupa Torontos universitet,Anu Muhonen

Vilka likheter mellan Finland och Kanada vill du lyfta fram, förutom en passion för ishockeyn?

– Vikten av närheten till naturen är en sak. Här gillar folk också att vara på sina sommarstugor till exempel.

– Jag tycker också att det finns något gemensamt i hur man bryr sig om varandra. Folk litar på varandra och tar hand om sina närmaste.

Framtidsplan: Doktorsavhandling och forskning kring krigen

Jag frågar Liz Reid om hennes framtidsplaner.

– Jag vill skriva en doktorsavhandling och bli professor en dag. Min forskning ska fokusera på Finlands historia i mitten av 1900-talet. Vinterkriget, fortsättningskriget och Lapplandskriget.

Svaret andas en lugn självsäkerhet, utan spår av vare sig tvivel eller dryghet.

– Och så vill jag lära mig bättre finska, för att kunna ta del av originalkällor, tillägger hon.

Frestelsen blir för stor och jag kan inte låta bli att ställa Reid frågan som jag gått och pantat på.

Vad säger dina vänner och bekanta, när de får höra att du valt att göra karriär på att fördjupa dig i ett litet nordeuropeiskt lands kultur och historia?

Frågan bemöts av ett igenkännande skratt.

– Den första reaktionen är alltid ett förvånat “varför”? Varför studera ett så random land långt borta i norr!

– Ärligt sagt kan det kännas tjatigt. Men det brukar ge mig en chans att predika lite och tala om hur viktigt det är att studera mindre länder, som Finland, för att förstå världen. Det är en liten rant som jag brukar dra!

Reids Finlandsintresse begränsar sig inte till den akademiska världen. I planerna ingår också att lära sig spela ett nytt instrument.

– Jag hade chansen att provspela en kantele under mitt kursbesök i Finland. Det är ett förtjusande instrument, särskilt när det ackompanjeras av sång.

Elizabeth Reid studerar vid Finnish Studies-enheten i Toronto.
Doktorsavhandling och en egen kantele. Elizabeth Reid har framtidsplanen klar. Elizabeth Reid studerar vid Finnish Studies-enheten i Toronto. Bild: YLE/Ville Hupa Torontos universitet,Elizabeth Reid

Reid säger att hon drömde om att spela cello när hon var yngre, men att det inte fanns möjligheter att göra det. I stället tog hon upp gitarrlektioner i skolan.

– Men jag gillade det egentligen inte och var ganska dålig på att spela gitarr. En kantele däremot vore något speciellt.

Reid, Williams och Muhonen börjar diskutera kantelemusik. Nu skulle det gälla att finna ett ställe i Toronto, där det går att köpa instrumentet.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes