Hoppa till huvudinnehåll

Den motvilliga politikern Seppo Kääriäinen: "Gammaldags hederlig samförståndspolitik saknas"

Seppo Kääriäinen, Helsingfors, 09.01.2019
Centerns mångåriga politiker Seppo Kääriäinen på jobb, vid ett mötesbord i riksdagshuset i Helsingfors. Seppo Kääriäinen, Helsingfors, 09.01.2019 Bild: Antti Haanpää / Yle Seppo Kääriäinen,politiker,riksdagsledamöter,Centern i Finland

Det är något speciellt med politiker som har suttit i riksdagen i över trettio år. Centerns Seppo Kääriäinen har många funderingar i sin färska avskedsbok. Nu har han lämnat politiken, med sucken "äntligen".

Det här var sjunde gången Kääriäinen hade bestämt sig för att lämna politiken, avslöjar han. Nu lyckades det. Han kandiderade inte längre i valet 2019.

Allt ska ta slut någon gång, det är naturligt att överlämna till de yngre, skriver Kääriäinen. Han tillägger att det hade varit strävsamt att försöka bli återvald. Han har aldrig gillat valkampanjer.

- Att samla in valunderstöd, egentligen tigga, känns som att trycka in stickor under naglarna, formulerar sig Kääriäinen.

Beslutet att sluta var odramatiskt, skriver han i den färska boken "Aidan toiselta puolelta", från andra sidan staketet.

Saknar bara en sak från riksdagen

Seppo Kääriäinen har inte känt några abstinensbesvär efter att ha lämnat riksdagen. Men regelbunden djup debatt om utrikespolitiken är det enda han saknar.

Han var i många år medlem i riksdagens utrikesutskott och försvarspolitiska utskott. Nu saknar han redogörelserna från republikens president, de var tankeväckande.

Han är tillbaka där han började, en oberoende kommentator som inte behöver ta hänsyn till hur kritiska kommentarer mottas eller påverkar det egna partiet.

Man förblindas inne i bubblan, ser bättre på avstånd, är Kääriäinens budskap. Nu ska han sitta vid brasan ute i skogen och hållas i den riktiga verkligheten och bara vara sig själv.

Man förblindas inne i bubblan, ser bättre på avstånd.― Seppo Kääriäinen i "Aidan toiselta puolelta"

Ville hela tiden sluta med politiken

Enligt Seppo Kääriäinen är hans politiska karriär en lång rad av beslut att lämna politiken.

Hans första jobb i politiken var som utredningssekreterare på Centerpartiet från år 1970.

Fyra år senare funderade han på att sluta. Han kände sig inte hemma i sitt jobb, vågade inte vara så öppenhjärtig och direkt som han ville.

I stället fick han mer krävande jobb, som politisk sekreterare för undervisningsminister Paavo Väyrynen, statsminister Martti Miettunen och finansminister Ahti Pekkala.

Kärnkraftsolycka i Tjernobyl gav fortsättning

1980-talet var en lång rad av överväganden kring att sluta. Kääriäinen funderade på bli chefredaktör på Iisalmen Sanomat, men blev i stället invald i riksdagen för första gången. Det var år 1986.

Han funderade också på avsked då Paavo Väyrynen försökte trumfa igenom en kärnkraftspositiv linje i Centerpartiet. Då var Kääriäinen partisekreterare.

Det var kärnkraftsolyckan i Tjernobyl som gjorde att Centerpartiet några månader senare höll fast vid sin negativa inställning till utbyggnad av kärnkraften.

Seppo Kääriäinen i Kosovo år 2002 med KFOR-soldat i bakgrunden
Seppo Kääriäinen funderade ofta på att sluta i politiken. På bilden från år 2002 besöker han Kosovo som försvarsminister. Seppo Kääriäinen i Kosovo år 2002 med KFOR-soldat i bakgrunden Bild: Handout Seppo Kääriäinen,försvarsminister,KFOR

I början av 90-talet ville Kääriäinen ha ett lugnare liv efter några hårda år i oppositionen. Men i stället för att bli landshövding blev han handels- och industriminister.

År 2000 lyckades han lämna viceordförandeskapet i Centerpartiet, hänvisande till familjeskäl. 2007 var han försvarsminister och ville igen sluta i riksdagen. Men det ansågs att ministrarna måste kandidera i valet.

Sipilä blev för mycket

År 2015 fick "mannen från den totala okändheten" uppdraget att rädda Centern efter Mari Kiviniemi. Kääriäinen såg det som sin plikt att stöda Juha Sipilä. Men det fick bli det sista valet.

Det var inte enbart Kääriäinen som hade tröttnat på Centern utan kanske också tvärtom. Kääriäinen citerar Sipilä från ministervalsmötet.

- I regeringen är det jag som är äldst, sa Sipilä. Och därmed uteslöts alla äldre politiker från möjligheten att bli minister. Kääriäinen säger sig inte vara bitter. Men han anade partiets kommande nederlag. Och kontakten med Sipilä tog slut.

Hur gick det så här?

I en “modern” politik i ett “nytt” samhälle sjunker Centern till en betydelselös grupp.

Kääriäinen oroar sig för hur det då går för samförståndet, brobyggandet, den stabila utrikes- och säkerhetspolitiska linjen, den regionala balansen och sociala enheten.

Allt det kombinerat med bildning, företagande och initiativkraft.

Största delen av Kääriäinens bok är en genomgång av politiska händelser under femtio år. I senaste val var det Centern som förlorade mest. Enligt Kääriäinen kunde det anas på torg och bensinstationer.

Kääriäinen har också tidigare skrivit om Centerpartiets strategiska vägval. Doktorsavhandlingen heter "Man skördar det man har sått".

Paavo Väyrynen och Mari Kiviniemi.
Två tidigare partiordförande i Centerpartiet. Mari Kiviniemi får mindre uppmärksamhet än Paavo Väyrynen Paavo Väyrynen och Mari Kiviniemi. Bild: Tiina Jutila/ Yle Paavo Väyrynen,Mari Kiviniemi

Väyrynen och andra nyckelfigurer

Kääriäinen har en lång erfarenhet i partiarbetet och det syns i avskedsboken som är skriven från andra sidan staketet.

Det finns över tjugo hänvisningar till Paavo Väyrynen, börjande med hans ambitioner att efterträda Urho Kekkonen.
Kääriäinen jobbade ju med Väyrynen från början till slutet - och det blev inte hedersamt.

Kääriäinen kan inte begripa varför Väyrynen också ville dra ned Centern under sin senare tid som partiordförande i flera småpartier.

Den socialdemokratiska statsministern Mauno Koivisto som sedan blev president får fler omnämnanden än Centerns långvariga president Urho Kekkonen. Men det är ändå UKK som är hjälten.

Centerordförandena Esko Aho och Juha Sipilä figurerar flitigt, medan Anneli Jäätteenmäki och Mari Kiviniemi får några få omnämnanden.

Katri Kulmuni har inte nått Kääriäinens memoarer, men det har Antti Kaikkonen, som förlorade partiordförandevalet i september.

Kääriäinen har dock en åsikt om det nya Centerpartiet. Det räcker inte med att byta ordförande.

"Regionernas hämnd"

Problemen enligt Kääriäinen är att det har uppstått en spricka mellan centeridealen och centerpartiet.

Det är regeringssamarbetet med Samlingspartiet som får skulden. Regeringen blev de rikas regering och sådant samarbete har alltid varit skadligt för Centern.

Men om högerregeringen gör det besvärligt för mindre bemedlade och fackligt aktiva, så förorsakar också SDP problem, skriver Kääriäinen.

Problemen genom åren har gällt företagande, ägande, jord- och skogsbruksfrågor. Åt båda håll är det problem med energi och småföretagande.

Alla frågor som rör regioner och lokalpolitik ger också regeringsproblem, eftersom alla andra vill centralisera, enligt Kääriäinen. Regionernas hämnd hotar alltid Centern.

Förlorarens plats i Rinnes paradoxregering

Regeringen Rinne är en antites till Sipiläs regering. Det är en paradox, som så ofta i politiken, skriver Kääriäinen.

Den rödgröna fronten angep i fyra år Sipiläs center-regering. Sedan bildade man en ny regering med det parti man hade kritiserat så hårt, Centern, med den största valförlusten.

Förlorarens plats är inte i regeringen, sa Juha Sipilä efter valet och avgick.

Men slutligen var det bara han som inte fick plats. Centern gick in i regeringen när tröskelfrågorna accepterades, trots fältets skepsis. Det kan hämna sig, skriver Kääriäinen.

Två röda, två gröna och ett nyckelpigeparti

Kääriäinen menar att Centern gick med av hänsyn till landet. Vilket politiskt läge hade Finland drivits in i om Centern hade svarat nej på Rinnes anrop, frågar sig Kääriäinen,

Nu har Finland en ny rödmylleregering, men namnet är inte så viktigt, enligt Kääriäinen. Man kan också kalla den landets elfte rödgröna folkfrontsregering, om inte benämningen avskräcker.

Den här gången deltar två röda partier, två gröna, och ett nyckelpigeparti. Tiden visar vad regeringen blir ihågkommen för.

Centern fick stort stöd av näringslivet i EU-valet
Urho Kekkonen är Centerns hjälte trots allt. Bilden från ett kampanjmöte under Matti Vanhanens tid Centern fick stort stöd av näringslivet i EU-valet Bild: Yle valpengar

Politikens lag; förändring och propaganda

Att makthavarna tar avstånd från sina företrädare är politikens lag. Man kräver förändring i valet och segrarna får ansvar för att genomföra den.

På Kekkonens tid räckte det med att byta männen i regeringen.

Men en förändring är inte trovärdig om inte en ny regering har ett radikalt annorlunda program än den föregående. Nya betoningar ska till, åtminstone i propagandan.

Verbet “utreda” förekommer 130 gånger i regeringsprogrammet. Det finns plats för mycket förhandlingar.― Seppo Kääriäinen i "Aidan toiselta puolelta"

Nu har alla partiledare enligt egen utsago segrat i sina egna hjärtefrågor.

Men Kääriäinen räknar i regeringsprogrammet att verbet “utreda” förekommer 130 gånger i regeringsprogrammet. Det finns plats för mycket förhandlingar och politik i den nya regeringen.

Politikerns prövosten: Att böja sig och framstå som ny

Kääriäinen hinner också uttrycka sin avsky för att vara kandidat i olika val och föra fram sig själv i kampanjerna.

I synnerhet som pengarna har blivit allt viktigare i kampanjerna som pågår hela tiden. Den som strävar efter makten får böja sig åt olika håll och nedlåta sig till allt möjligt för att bli vald.

Det är illa om en politiker tvingas tänka mer på hur hen ser ut, än på sitt budskap. Självrespekten prövas, skriver Kääriäinen.

Väljarna vill ofta ha nya "rena" ansikten, men de kan bli besvikna efteråt. Och politikerna måste tåla också orättvis kritik, otacksamhet är världens lön, påminner Seppo Kääriäinen sina läsare.

Statsmannen som har besökt hela Finland

Seppo Kääriäinen skryter med att han har besökt Finlands samtliga finskspråkiga kommuner minst en gång. Han är säkert en av de sista politikerna som ärligt kunde säga att han kände hela Finland.

Mötet med människorna gillade han. Men meningen med partierna och politikerna har fördunklats. Kääriäinen vill ha det som förr; en betoning på lösningar och samförstånd.

Speciellt i regionalpolitiken är det oskäligt och farligt, skriver Seppo Kääriäinen, som nu har återvänt till sitt födelsehem i Savolax.

Seppo Kääriäinen: Aidan toiselta puolelta (Från andra sidan stängslet) Teos 2019

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes